Guds Kristna Kyrkor

[241]

 

 

 

Helgandet av Guds Tempel [241]

 

 (Edition 1.1 19980307-20000408) Audio

 

Israel befalldes att helga templet före Herrens påsk. Det fanns en process av helgande som ledde fram till Påsken. I vissa fall fördröjdes faktiskt Påsken eftersom att detta helgande inte var gjort på ett korrekt sätt. Betydelsen av denna process har allvarliga följder för kristendomen.

 

 

 

Christian Churches of God

PO Box 369,  WODEN  ACT 2606,  AUSTRALIA

 

E-mail: secretary@ccg.org

 

 

 

(Copyright © 1998, 2000  Wade Cox)

(Tr. A. Binder 2003)

 

Copyright: The papers on this site may be freely copied and distributed provided they are copied in total with no alterations or deletions. The publisher's name and address and the copyright notice must be included. No charge may be levied on recipients of distributed copies. Brief quotations may be embodied in critical articles and reviews without breaching copyright.

 

Detta manuskript finns tillgängligt i original och översättning på Internet på webadress:
http://www.logon.org
och http://www.ccg.org

 

 


Helgandet av Guds Tempel [241]

 


Före Påsken är vi instruerade att hålla den första dagen av Nisan som en dag för allvarlig församling (se uppsatsen The Moon and the New Year (No. 213)).

 

Återupprättandet av dyrkan av den levande Guden inleds med Guds Hus och för prästerskapet börjar förberedelserna den 1 Nisan.

 

Historien om Hiskia visar att Templet ofta föll i orenhet. När han inledde sin regeringstid påbörjade han sin återupprättelse från den första dagen av det heliga året.

 

Andra Krönikeboken 29:1-11 1 Hiskia var tjugofem år då han blev kung, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Hans mor hette Avia, Sakarjas dotter. 2 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, alldeles som hans fader David hade gjort. 3 Det var han som i sitt första regeringsår, i den första månaden, öppnade porten till Herrens hus och reparerade dörrarna. 4 Han lät hämta prästerna och leviterna och samlade dem på Östra torget 5 och sade till dem: ”Hör på mig, leviter! Helga nu er själva och helga Herrens, era fäders Guds, hus. För ut det orena ur helgedomen! 6 Våra fäder har varit trolösa och gjort det som är ont i Herrens, vår Guds, ögon. De har övergett honom och vänt sig bort från Herrens boning, ja, de har vänt den ryggen. 7 De har också stängt dörrarna till förhallen och släckt lamporna, de har inte tänt rökelse eller offrat brännoffer i helgedomen åt Israels Gud. 8 Därför har Herrens vrede drabbat Juda och Jerusalem, och han har gjort dem till en skräckbild och utsatt dem för ödeläggelse och hån, som ni kan se med egna ögon. 9 Ja, våra fäder har fallit för svärd, och våra söner och döttrar och hustrur är i fångenskap på grund av detta. 10 Nu har jag föresatt mig att sluta ett förbund med Herren, Israels Gud, för att vända hans flammande vrede från oss. 11 Mina söner, dröj inte! Er har Herren utvalt till att göra tjänst inför honom, att vara hans tjänare och att tända rökelse.”

 

Hiskia startade med Guds Hus och med prästerna för guds Hus för att där var var problemen uppstod i första rummet. Han började från öst för det var där som prinsen skulle inträde i helgedomen och det har en symbolisk aspekt i förhållande till Messias och den helige Ande.

 

Andra Krönikeboken 29:16-19 16 Sedan gick

prästerna in i tempelhuset för att rena det. De förde allt orent de hittade i Herrens tempel till förgården, och där tog leviterna emot det och förde det ut till Kidrondalen. 17 Helgandet inleddes på första dagen i första månaden, och den åttonde dagen i månaden hade de kommit till förhallen. Sedan helgade de tempelhuset under åtta dagar, och på sextonde dagen i första månaden var de färdiga. 18 De gick in till kung Hiskia och sade: ”Vi har renat hela Herrens hus och brännofferaltaret med alla dess tillbehör och skådebrödsbordet med alla dess tillbehör. 19 Och alla de föremål som vanhelgades under den trolöse kung Achas regeringstid har vi ställt i ordning och helgat, och de finns nu på sin plats vid Herrens altare.”

 

Återupprättelsen var tvungen att ske eftersom den pågående processen inte var i kraft, och Templet hade blivit förvärldsligat. Prästerskapet var den huvudsakliga orsaken till detta förfall bland folket och nationen och den norra delen av landet var i praktiken i princip i fångenskap på grund av detta.

 

Helgandet visade sig vara väldigt svårt på grund av det tillstånd som Templet befann sig i och prästerskapet hade blivit väldigt orent. Det var kungens ansvar att försäkra att leviterna inte låtit detta ske. Hiskia uppfostrades till att råda bot på detta faktum.

 

De hade helgat Herrens hus i åtta dagar, ändå tog det dem sexton dagar till att fullgöra helgandet och således var de två dagar försenade för Påsken. De erbjöd nationens offer, men ändå var det för sent.

 

Andra Krönikeboken 29:20-33 20 Tidigt nästa morgon samlade kung Hiskia de ledande männen i staden och gick till templet. 21 De förde med sig sju tjurar, sju baggar och sju lamm, dessutom sju bockar som syndoffer för kungadömet, för helgedomen och för judeerna. Han befallde prästerna, Arons söner, att offra dem på Herrens altare. 22 De slaktade tjurarna, och prästerna tog hand om blodet och stänkte det på altaret, och de slaktade baggarna och stänkte blodet på altaret, och de slaktade lammen och stänkte blodet på altaret. 23 Sedan förde de fram syndofferbockarna till kungen och församlingen, och man lade händerna på dem, 24 och prästerna slaktade dem och offrade blodet som ett syndoffer på altaret för att bringa försoning åt hela Israel. Kungen hade nämligen bestämt att brännoffret och syndoffret skulle gälla hela Israel. 25 Han lät leviterna ställa upp sig i templet med cymbaler, harpor och lyror, så som David, kungens siare Gad och profeten Natan hade befallt; befallningen kom från Herren genom hans profeter. 26 Leviterna ställde upp sig med de instrument David införde och prästerna med sina trumpeter. 27 Hiskia befallde att brännoffret skulle offras på altaret, och samtidigt som offrandet inleddes började sången till Herren och trumpeterna att ljuda, tillsammans med de instrument Israels kung David införde, 28 och hela församlingen tillbad, och sångarna sjöng, och trumpetarna blåste i trumpeterna – allt detta tills offren var avslutade. 29 När man slutat offra föll kungen och alla som fanns där tillsammans med honom ner på knä och tillbad. 30 Kung Hiskia och de ledande männen uppmanade leviterna att prisa Herren med Davids och siaren Asafs ord, och de prisade honom med glädje och föll ner och tillbad. 31 Hiskia tog till orda och sade: ”Ni har nu blivit vigda åt Herren. Träd fram med slaktoffer och tackoffer till Herrens hus.” Församlingen kom med slaktoffer och tackoffer, och de som kände sig manade kom med brännoffer. 32 Antalet brännofferdjur som församlingen kom med var 70 tjurar, 100 baggar och 200 lamm; alla dessa var brännoffer åt Herren. 33 De heliga gåvorna utgjordes av 600 tjurar och 3 000 får.

 

De hade inte bara låtit Templet falla in till ett opassande tillstånd, antalet präster var dessutom för litet, och leviterna var tvungna att hjälpa dem. Leviterna var faktiskt mer uppriktiga i sina hjärtan än prästerna. Detta har också varit fallet under det tjugonde århundradet.

 

Andra Krönikeboken 29:34-36 34 Men prästerna var för få för att kunna flå alla offerdjuren, och därför hjälpte deras bröder leviterna dem tills arbetet var färdigt och tills alla präster hade helgat sig; leviterna hade nämligen varit mer villiga att helga sig än prästerna. 35 Till den stora mängden brännoffer kom också fettstyckena från gemenskapsoffren samt dryckesoffren som hörde till brännoffren. Så återupprättades tjänsten i Herrens hus, 36 och Hiskia och hela folket gladde sig över vad Gud hade gjort för folket. Allt hade gått mycket fort.

 

Gud återupprättade Juda utan varning. När Gud handlar, så sker det med Hans vilja och i enlighet med Hans val av tidpunkt. Gud förbereder människorna. Det var inte enbart en handling av människorna själva.

 

Beslut togs av kungen och församlingen att hålla Påsken under den andra månaden så som tillhandahölls i lagen (se uppsatsen Timing of the Crucifixion and the Resurrection (No. 159)).

 

Andra krönikeboken 30:1-6 1 Hiskia sände bud till hela Israel och Juda – han skrev också brev till Efraim och Manasse – och uppmanade folket att komma till templet i Jerusalem för att fira Herrens, Israels Guds, påsk. 2 Kungen, furstarna och hela församlingen i Jerusalem enade sig om att fira påsk i andra månaden. 3 De kunde nämligen inte fira den vid rätt tidpunkt, eftersom inte tillräckligt många präster hade helgat sig och folket inte hade samlats i Jerusalem. 4 Både kungen och församlingen menade att det var riktigt att göra så. 5 Man beslöt att sända ut en kungörelse i hela Israel, från Beer Sheva ända till Dan, om att folket skulle komma och fira Herrens, Israels Guds, påsk i Jerusalem; det hade man förut inte gjort gemensamt, så som det är föreskrivet. 6 I enlighet med kungens befallning gav sig kurirerna i väg till hela Israel och Juda med breven från kungen och furstarna. Där stod: ”Israeliter, vänd om till Herren, Abrahams, Isaks och Israels Gud, så skall han vända sig till den rest av er som räddats ur de assyriska kungarnas våld.

 

Assyrierna hade besegrat Israeliterna och de nordliga stammarna hade blivit decimerade. Juda kallade Israel till ånger genom att hålla Påsken och helga dem själva, men de tio stammarna ville inte göra så. Hade de gjort detta så skulle de återigen ha återvänt till Israel, men gjorde inte så, och som ett resultat av detta så gick de i fångenskap bortom Araxes.

 

Det mesta av lämningarna av dessa stammar, till största delen Efraim och Manasse och Sebulonskrattade åt Juda i smädelse när de bads att ångra.

 

Inte desto mindre samlades en stor skara av judar och vissa från stammarna Asher, Manasse och Sebulon kom till Jerusalem och ödmjuka sig själva inför Gud. (2 Krön. 30:9-11).

 

Andra Krönikeboken 30:13-20 13 En stor skara människor samlades i Jerusalem för att fira det osyrade brödets högtid i andra månaden; det var en mycket stor församling. 14 De grep sig an med att avlägsna altarna i Jerusalem, och rökelsealtarna kastade de i Kidrondalen. 15 På fjortonde dagen i andra månaden slaktade de påsklammet. Skamsna hade prästerna och leviterna helgat sig och kommit med brännoffer till templet. 16 De intog nu sina bestämda platser i enlighet med gudsmannen Moses lag. Prästerna stänkte det blod leviterna tagit hand om 17 det var nämligen många i församlingen som inte hade helgat sig, och leviterna slaktade därför lammen åt alla som inte var rena, så att påsklammet blev helgat åt Herren.18 Folkets flertal, många från Efraim och Manasse, Isaskar och Sebulon, hade inte renat sig och åt påsklammet på annat sätt än som är föreskrivet. Men Hiskia bad för dem: ”Må Herren, den gode, bringa försoning åt 19 var och en som helhjärtat dyrkar Gud, Herren, sina fäders Gud, men inte kan uppfylla helgedomens renhetsregler.” 20 Herren lyssnade på Hiskia och skonade folket.

 

Detta helande var gjort av Gud på begäran av de andliga ledarna hos Israel.

 

Andra Krönikeboken 30:21-22 21 Så firade de israeliter som fanns i Jerusalem det osyrade brödets högtid i sju dagar under stor glädje. Och varje dag prisade leviterna och prästerna Herren med all kraft. 22 Hiskia talade uppmuntrande till leviterna, som visat sig väl förfarna i Herrens tjänst. När man hade firat högtiden under de sju dagarna och offrat gemenskapsoffer och tackat Herren, sina fäders Gud,

 

Vi ser här att Påskhögtiden varade i sju dagar med gudstjänster.

 

Andra Krönikeboken 30:23-26 23 enade sig hela församlingen om att fira högtiden ytterligare sju dagar. Också dessa sju dagar firades under glädje. 24 Församlingen fick av kung Hiskia av Juda motta 1 000 tjurar och 7 000 får, och av furstarna 1 000 tjurar och 10 000 får. Dessutom helgade sig ett stort antal präster. 25 Hela Judas församling gladde sig, liksom prästerna och leviterna och hela den församling som kommit från Israel och de främlingar som kommit från Israel eller som bodde i Juda. 26 Glädjen var stor i Jerusalem, något liknande hade inte ägt rum sedan Salomo, Davids son, var Israels kung.

 

Helgandet av prästerskapet idag är gjord med ett offer – nämligen Jesus Kristus. (jfr. uppsatsen Messiah and the Red Heifer (No. 216)).

 

Återupprättelsen började med helgandet av Templet så som Guds Hus och utsträcktes genom prästerskapet och Leviterna till folket. Då var, från Påsken, landet rensat på sin avgudadyrkan.

 

Andra Krönikeboken 31:1-12 1 När allt var slutfört drog alla israeliter som varit där ut till städerna i Juda. De krossade stenstoderna och högg ner asherapålarna och förstörde fullständigt offerplatserna och altarna i hela Juda och Benjamin och i Efraim och Manasse. Sedan återvände israeliterna till sina städer, var och en till sin egendom. 2 Hiskia återinrättade avdelningarna för präster och leviter. Prästerna och leviterna delades in för tjänstgöring med brännoffer och gemenskapsoffer och för tjänsten i portarna till Herrens läger, där de skulle lova och prisa Herren. 3 Kungen bidrog med en del av sin egen förmögenhet till brännoffren: brännoffren morgon och kväll och brännoffren på sabbater, nymånadsfester och högtider, så som det är föreskrivet i Herrens lag. 4 Han befallde folket som bodde i Jerusalem att ge prästerna och leviterna deras andel, så att de skulle kunna upprätthålla Herrens lag. 5 Så snart denna befallning blivit allmänt känd lämnade israeliterna rikliga förstlingsgåvor av säd, vin, olja och honung och av allt vad marken gav, och de kom också med tionde av allt i mängd. 6 Även de israeliter och judeer som bodde i Judas städer kom med tionde av oxar och får och med de heliga gåvor som helgats åt Herren, deras Gud, och lade upp det högvis. 7 I tredje månaden började de lägga upp högarna, och i sjunde månaden var de färdiga. 8 När Hiskia och furstarna inspekterade högarna prisade de Herren och hans folk Israel. 9 Hiskia frågade prästerna och leviterna om högarna, 10 och översteprästen Asarja av Sadoks ätt svarade honom: ”Alltsedan gåvorna började strömma in till Herrens hus har vi kunnat äta oss mätta, och dessutom har vi fått mycket över, för Herren har välsignat sitt folk. Allt detta är bara det som blivit över.” 11 Hiskia befallde att man skulle ställa i ordning förrådskamrar i templet. När de ställts i ordning 12 förde man samvetsgrant dit gåvorna, tiondet och offergåvorna. Leviten Konanja hade huvudansvaret, och hans bror Shimi var hans närmaste man.

 

Genom tron i systemet med tiondet är prästerskapet fött och närt. Om vi följer Guds lag skall Gud skydda oss.

 

Efter återupprättelsen av Påsken följde från helgandet, de dagliga offren och Sabbaterna även Sabbaterna och de Heliga Dagarna hölls. Tiondet följdes och offrandet hölls och folket frodades över skörden av den tredje månaden (Pingst) och den sjunde månaden (Lövhyddehögtiden) och det var ett överflöd kvar att lagras i kamrarna i Guds Hus.

 

Det sjunde året var folkets ansvar i att tillgodose tillräckligt genom den fria viljan och dess offer för att tillse att Guds arbete skulle kunna fortgå.

 

Det gick sju stora Påskhögtider (jfr. uppstasen The Seven Great Passovers of the Bible (No. 107)) och tio betydelsefulla tillfällen eller referenser om följande av högtider (2 Mos. 12:28; 4 Mos.. 9:5; Jos. 5:10; 2 Krön. 30:13-15; 2 Kung 23:22 (2 Krön. 35:1); Esra 6:19; Matt. 26:17; Luk. 2:41; Joh. 2:13; 6:4).

 

Den första processen för Påsken är dock från den första dagen i den första månaden och helgandet.

 

Den första dagen i den första månaden är en dag för allvarligt församlande. Det var en dag av betydelse så som vi ser i Första Mosebok 8:13.

 

Det finns sex större händelser som utgår från den första dagen i den första månaden. Denna kalender förekom långt innan lagen på Sinai.

 

Den första händelsen var upprättandet av jorden under Noa, och avlägsnandet av vattnet som möjliggjorde att taket på arken kunde bli borttaget (1 Mos. 8:13). Hela detta koncept gör nonsens av den så kallade Noaiska lagen hos Fariséerna och vi skall behandla dessa frågor separat.

 

Första Mosebok 8:13.I Noas sexhundraförsta år, på första dagen i första månaden, hade vattnet torkat bort på jorden, och när Noa lyfte undan taket på arken fick han se att marken hade torkat upp.

 

Gud återupprättade planeten från den första dagen i den första månaden – nu ser vi hur viktig 1 Abib (Nisan) är i Guds plan. Se the uppsatsen Vegetarianism and the Bible (No. 183) för tiondet som gäller för systemet med Adams förstfödda.

 

Nästa större händelse var uppförandet av tabernaklet av Moses (2 Mos. 40:2).

 

Andra Mosebok 40:1-17 1 Herren talade till Mose: 2 Den första dagen i den första månaden skall du resa boningen, uppenbarelsetältet. 3 Där skall du ställa arken med förbundstecknet, och du skall avskärma den med förhänget. 4 Du skall sätta in bordet och duka det. Bär sedan in lampstället och sätt upp lamporna på det. 5 Du skall ställa det gyllene rökelsealtaret framför arken med förbundstecknet och hänga upp draperiet för ingången till boningen. 6 Ställ brännofferaltaret framför ingången till boningen, till uppenbarelsetältet, 7 och sätt karet mellan uppenbarelsetältet och altaret och häll vatten i det. 8 Du skall sätta upp förgårdens omhängen runt omkring och hänga upp draperiet för porten till förgården. 9 Tag sedan smörjelseoljan och smörj boningen och allt som finns i den, helga den och alla dess tillbehör, så att den blir helig. 10 Du skall smörja brännofferaltaret och alla dess tillbehör och helga altaret, så att det blir högheligt. 11 Smörj karet och dess ställ och helga det. 12 Sedan skall du föra fram Aron och hans söner till uppenbarelsetältets ingång och tvätta dem med vatten. 13 Klä Aron i de heliga kläderna, smörj honom och vig honom till präst åt mig. 14 För sedan fram hans söner och sätt på dem tunikor. 15 Du skall smörja dem som du smorde deras far, så att de kan vara mina präster. Att de har blivit smorda skall för alltid ge dem rätten till prästämbetet, genom alla släktled.16 Mose gjorde i allt så som Herren hade befallt honom.17 På den första dagen av det andra årets första månad blev boningen rest.

 

Vi ser här dopets föreskuggande och klädelserna av de vita dräkterna som sköljs i Jesus Kristus blod vilket helgade och uppsatte tabernaklet eller Templet och de kärl som var för dess användning.

 

Således inleds upprättelsen och helgande av prästerskapet och Templet från den första dagen av den första månaden. Denna fjortondagars period är renandet av Templet.

 

Hiskias upprättelse började med den första dagen av den första månaden, kallad Abib eller Nisan (2 Krön. 29:17).

 

Nästa upprättelse var Esras uppgående (Esra 7:9) för återupprättelsen av det andra Templet. Uppgivandet av de främmande fruarna utfördes också som del av upprättelse vid denna dag under Esra (Esra 10:17). Vikten av detta var för att fruarna var avgudadyrkare och vi är Kristus brudar i och som Templet.

 

Hesekiel kräver att denna dag är offerdagen för Templet och ungtjuren (Hesekiel 45:18).

 

Hesekiel 45:16-25 16 Denna offergåva skall hela folket överlämna till fursten i Israel.17 Fursten har i sin tur ansvar för brännoffret, matoffret och dryckesoffret vid högtider, på nymånadsdagar och sabbater och vid alla fester som israeliterna firar. Han skall ombesörja syndoffret, matoffret, brännoffret och gemenskapsoffret för att bringa försoning åt israeliterna. 18 Så säger Herren Gud: Första dagen i första månaden skall du offra en felfri ungtjur och rena helgedomen.19 Prästen skall ta av syndoffrets blod och stryka på dörrposterna i templet, på altaravsatsens fyra hörn och dörrposterna i porten till inre förgården. 20 Sjunde dagen i månaden skall du göra likadant för den som har syndat utan uppsåt eller av okunnighet. Så utför ni soningsriten för templet. 21 Fjortonde dagen i första månaden skall ni fira påsk, fira högtid. I sju dagar skall ni äta osyrat bröd. 22 Fursten skall den dagen ge en tjur som syndoffer för sig själv och folket i landet. 23 Under högtidens sju dagar skall han ge sju felfria tjurar och sju felfria baggar om dagen som brännoffer åt Herren, och som syndoffer skall han varje dag offra en getabock. 24 Som matoffer skall han ge en efa mjöl för varje tjur och en efa för varje bagge och därtill en hin olja för varje efa. 25 Och vid högtiden på femtonde dagen i sjunde månaden skall han offra lika många syndoffer, brännoffer och matoffer och lika mycket olja som under dessa sju dagar.

 

Här ser vi att de sju dagarna för det Osyrade Brödets högtid startar på 15 Nisan.

 

Detta framtida Tempel hos Hesekiel ser till upprättandet av Sabbaterna, Nymånadsdagarna och högtiderna.

 

Nymånadsdagarna ses klart och tydligt tillsammans med Sabbaterna så som dagar för dyrkan och inte arbete i det bibliska systemet.

 

Hesekiel 46:1-6 1 Så säger Herren Gud: Porten till inre förgården, den som vetter mot öster, skall vara stängd under de sex arbetsdagarna men hållas öppen på sabbatsdagen och även på nymånadsdagen. 2 Fursten skall komma utifrån och gå genom porthusets förhall och stanna framme vid dörrposten, medan prästerna offrar hans brännoffer och gemenskapsoffer. Innan han går ut igen skall han falla ner i tillbedjan vid tröskeln. Porten får inte stängas förrän på kvällen.

3 Vid ingången till denna port skall folket i landet på sabbatsdagar och nymånadsdagar falla ner och tillbe Herren. 4 Det brännoffer som fursten på sabbatsdagen frambär till Herren skall bestå av sex felfria lamm och en felfri bagge. 5 Matoffret skall för baggen vara en efa mjöl och för lammen en valfri mängd och därtill en hin olja för varje efa. 6 På nymånadsdagen skall han offra en ungtjur, sex lamm och en bagge; de skall vara felfria.

 

Således måste Nymånadsdagarna hållas så som dagar utan arbete och en inledning på processen för helgande av Templet inleds med den första Nymånadsdagen för året, vilket var Nymånadsdagen för Abib. Denna helgandeprocess följde sedan till den sjunde dagen av den första månaden vilket var helgandet för de som var enkla och felskapta och som inte kunde förlita sig på att helga sig själva. Så kunde hela Israel ta del i Påsken. Om detta inte gjordes på ett riktigt sätt av prästerskapet så som var fallet med Hesekiels upprättelse, måste den andra Påsken hållas.

 

Den andra Påsken är omnämnd i Fjärde Mosebok 9:6-13.

 

Fjärde Mosebok  9:6-13 6 Några män hade blivit orena genom en död och kunde inte offra påskoffret den bestämda dagen. De kom samma dag till Mose och Aron, 7 och de frågade honom: ”Vi har blivit orena genom en död. Måste det hindra oss från att bära fram vår offergåva till Herren vid den bestämda tiden tillsammans med de andra israeliterna?” 8 Mose svarade: ”Vänta, jag skall höra vad Herren befaller i fråga om er.” 9 Herren talade till Mose:10 Säg till israeliterna: Om någon av er eller era efterkommande har blivit oren genom en död kropp eller befinner sig på en långväga resa men ändå vill offra påskoffret åt Herren,11 skall han göra det i andra månaden, mellan skymning och mörker den fjortonde dagen. Lammet skall ätas med osyrat bröd och beska örter.12 Ingenting får bli över till morgonen och inget ben får krossas. Alla bud som gäller för påskoffret måste följas. 13 Men om någon är ren och inte befinner sig på resa men ändå försummar att fira påsk, skall han utstötas ur sitt folk, eftersom han inte har burit fram sin offergåva till Herren vid den bestämda tiden. En sådan man drar skuld över sig.

 

Varje människa måste hålla Påsken och förbereda sig själva. Om en döpt medlem är i form och inte på en resa och ändå inte håller Påsken skall de bli uteslutna och flyttade från sitt folk. Det passande svaret i kyrkans era är att bli utesluten ur kyrkan.

 

Denna förberedelse inleds med den första dagen av Abib en allvarlig högtidsdag (jfr. 81:3-5).

 

Templets prästerskap höll Nymånadsdagrna som sabbat under hela Tempelperioden fram till dess förstörelse år 70 e. Kr. Josephus noterar detta i sitt verk Kriget mot Rom (Book V, kap. V, 7). Hesekiel visar att Nymånadsdagarna

 

Hesekiel visar att Nymånadsdagarna anses som Sabbat eller dagar då arbete inte skall utföras (som vi ser från Hesekiel 46:1 och även från Amos 8:5 där ingen handel är tillåten) Jesaja visar att Nymånadsdagarna kommer att hållas i tusenårsriket under Messias (Jes. 66:23).

 

Nymånadsdagen i den första månaden är den nödvändiga inledningen för helgandeprocessen för Templet.

 

Guds Tempel som Kyrkan

Den fråga som då inställer sig är: Hur är vi, kyrkan, helgad?

 

Helgande kommer från Gud

Andra Mosebok 31:13 Tala till israeliterna och säg: ”Mina sabbater måste ni hålla, ty sabbaten är ett tecken som förenar mig och er, genom alla släktled, för att ni skall veta att det är jag, Herren, som helgar er.

 

Således är Herrens Sabbat ett tecken på att Herren helgar oss.

 

Israels förstfödda är helgade.

Andra Mosebok 13:2 Allt förstfött bland israeliterna, det första som kommer ur moderlivet, bland både människor och boskap, det skall du helga åt mig. Det tillhör mig.”

 

Men vi ser att hela Israel i praktiken är helgade.

Andra Mosebok 19:10-14 10 sade Herren till honom: ”Gå till folket och se till att de renar sig i dag och i morgon. Låt dem tvätta sina kläder 11 och göra sig beredda för i övermorgon. Ty i övermorgon skall Herren stiga ner på Sinaiberget i hela folkets åsyn. 12 Du skall dra en gräns runt omkring berget och varna folket för att gå upp på berget eller komma för nära dess fot. Den som rör vid berget skall straffas med döden. 13 Men ingen hand får vidröra honom: han skall stenas eller skjutas. Ingen sådan får leva, vare sig det är ett djur eller en människa. När vädurshornet ljuder skall de gå upp på berget.” 14 Mose gick ner från berget till folket och lät dem rena sig, och de tvättade sina kläder.

 

Moses kunde gå upp på berget men folket kunde inte det. Vi i kyrkan kan gå modig inför Guds tron – de odöpta kan inte göra det.

 

Problemet vi möter här är att det finns en ordning i helgandet.

 

Israels förstfödda är helgade och sedan är Israel självt helgat i sin helhet för att möta Guds ansikte eller Närvarons Ängel som vi känner som Jesus Kristus.

 

Templet är helgat från den första dagen i den första månaden för vi är det Templet.

 

Första Korinthierbrevet 3:16-17 16 Förstår ni inte att ni är Guds tempel och att Guds ande bor i er? 17 Om någon förstör Guds tempel skall Gud förgöra honom. Ty Guds tempel är heligt, och ni är det templet.

 

Templet är det templet i vilket Gud vilar i oss genom den Helige Ande.

 

Första Korinthierbrevet 6:19 Vet ni inte att er kropp är ett tempel för den heliga anden, som ni har inom er och som ni har fått från Gud? Ni tillhör inte er själva.

 

Så det fysiska materiella Templet visade fram mot det andliga Templet vilket är vi. Det fysiska Templet har ingen rätt att ta del i det altare av vilket vi deltar som deltagare i Kristus. För Moses såg fram emot Kristus och hans hus vilket vi är.

 

Hebreerbrevet 3:1-6 1 Bröder, ni heliga som har fått kallelsen till himlen, se därför på aposteln och översteprästen som vi bekänner oss till, Jesus, 2 som var betrodd av den som hade utsett honom, så som Mose var betrodd i hela Guds hus. 3 Men han har visat sig värdig större härlighet än Mose, liksom en byggmästare äras mer än det hus han har byggt. 4 Varje hus har en byggmästare, men den som har byggt allt är Gud. 5 Väl var Mose betrodd i hela hans hus, men som tjänare, för att vittna om det som senare skulle förkunnas; 6 Kristus däremot var som son betrodd att råda över hans hus. Och hans hus är vi, så länge vi behåller den frimodighet och stolthet som vårt hopp ger oss.

 

Alltså är vi Guds hushåll genom att vara Kristus hushåll.

 

Kungens hushåll är förutbestämt till att bli elohim så som Yahovahs Ängel vid vår ledning (Sak. 12:8).

 

Sakarja 12:8 Den dagen skall Herren skydda Jerusalems invånare. Den svagaste bland dem skall den dagen vara som David, och Davids ätt skall vara som en gud, som en Herrens ängel framför dem.

 

Således visar helgandet av det fysiska Templet fram mot helgandet av det andliga Templet och på så sättär det ansvaret för varje person att helga dem själva, från den första dagen i den första månaden, för Påsken.

 

På den sjunde dagen av den första månaden skall alla och envar bland människorna helga dem själva för de enkla och felaktiga bland folket, så att alla kan leva för Gud i Kristus (se uppsatsen Sanctification of the Simple and Erroneous (No. 291)).

 

Hebreerbrevet fortsätter:

Hebreerbrevet 3:7-19 7 Därför, som den heliga anden säger: Om ni hör hans röst i dag, 8 förhärda inte era hjärtan som under upproret, på utmaningens dag i öknen, 9 då era fäder utmanade mig och satte mig på prov, fast de hade sett mina gärningar 10 under fyrtio år. Därför blev mig detta släkte förhatligt, och jag sade: Alltid far de vilse i sina hjärtan: de känner inte mina vägar. 11 Och jag svor i min vrede: Aldrig skall de komma in i min vila. 12 Se till, bröder, att ingen av er är ond och trolös i sitt hjärta och avfaller från den levande Guden.13 Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga i dag, så att ingen av er låter sig förledas av synden och förhärdar sig.14 Ty vi har del i Kristus om vi ända till slutet orubbligt håller oss till samma grundval som i början. 15 Det heter: Om ni hör hans röst i dag, förhärda inte era hjärtan som under upproret. 16 Vilka var det då som hörde och ändå gjorde uppror, om inte alla de som hade dragit ut ur Egypten under Mose? 17 Vilka var honom förhatliga under fyrtio år, om inte de som hade syndat och blev liggande som lik i öknen? 18 Vilka gällde eden att de inte skulle komma in i hans vila, om inte dem som hade vägrat att lyda? 19 Så ser vi att det var för sin otro som de inte kunde komma in.

 

Citatet här är från Septuagint Psalm 95:7b-11.

 

Således är resten hos Gud härrört från frihet från synd i uppror. De felar i deras hjärtan och de har inte känt Guds vägar.

 

Så helgandeprocessen är inte för ett utvändigt renande utan för ett invändigt renande. Det är det svåraste av allt.

 

Materiella ting är helgade genom smörjelse (2 Mos. 40:9-11).

 

Dock helgar Herren oss (2 Mos. 31:13; 3 Mos. 20:8; 21:8; 22:9). Altaret helgar gåvan.

 

Andra Mosebok 29:37 Sju dagar skall du utföra soningsriten för altaret och helga det. Då blir altaret högheligt; allting som kommer i beröring med altaret får del av dess helighet.

 

Så blir även redskapen som tjänar vid altaret heliga och allt som rör vid dem.

 

Andra Mosebok 30:29 Du skall inviga dem så att de blir högheliga; allt som kommer i beröring med dem får del av deras helighet.

 

Dock är det tabernaklet som blir helgat genom Guds närvaro (2 Mos. 29:43).

 

Andra Mosebok 29:43 Där skall jag uppenbara mig för israeliterna, och tältet skall bli helgat genom min härlighet.

 

Andra Mosebok 40:34-35 34 Ett moln täckte uppenbarelsetältet och Herrens härlighet fyllde boningen. 35 Mose kunde inte gå in i uppenbarelsetältet, ty molnet vilade över det och Herrens härlighet fyllde boningen.

 

Alltså är det Guds närvaro som är det som helgar Templet och gör det heligt.

 

Således är Guds närvaro i de utvalda som den Helige Ande och Messias kropp som Guds Tempel heligt i alla av dess aspekter. Det gör alla som kommer i kontakt med det heliga.

 

Alltså, Kristus kropp som Guds Tempel måste helgas innan man tar Påsken. Det är därför den första dagen i den första månaden är inledningen på helgandeprocessen. Denna process av renande, offrande och åminnelse varar i 21 dagar.

 

Detta Tempel var renat av Kristus innan Påsken som en varning och ett tecken för oss att vi, också, var tvungna att rena Templet till att bli värdigt att delta i offret av Messias som hans kropp och blod. Dagarna för renandet av Templet är behandlade i uppsatsen Timing of the Crucifixion and the Resurrection (No. 159).

 

Alla av Skrifterna rörande helgande och reningslagstiftningen (till exempel i 3 Mos. 21:1-23) står i relation till att blicka framåt till begreppen om dör och liv i återuppståndelsen. Således är hälsoaspekterna av karantän sekundära jämfört med liv och död genom dop och ånger och introduktionen i Kristi kropp genom den helige Ande.

 

Så ordinerar även Gud och helgar profeterna och de utvalda innan de var formade i livmodern så som med Jeremia (Jer. 1:5).

 

Efesierbrevet 1:3-4 3 Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. Han har välsignat oss med all den andliga välsignelse som genom Kristus finns i himlen, 4 liksom han före världens skapelse har utvalt oss i honom till att stå heliga och fläckfria inför sig i kärlek.

 

Genom detta är vi de utvalda och helgade.

 

Första Petrusbrevet 1:2 utvalda enligt Guds, vår faders, plan, helgade av Anden och bestämda till lydnad och rening med Jesu Kristi blod. Nåd och frid åt er i rikaste mått.

 

Och härigenom deltagare i den gudomliga naturen (2 Pet. 1:2-4).

 

Genom Kristi kärlek är vi uppfyllda av Gud.

 

Efesierbrevet 3:19 och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er.

 

Gud helgar likaså Israel genom Kristus som ett exempel för de ofrälse när Hans fristad skall finnas bland dem för evigt (Hes. 37:28). Det exemplet är nu, men kommer inte att bli till fullo förstått förrän Messias återkomst.

 

Vi är alla givna nåd i enlighet med Kristi gåva.

 

Efesierbrevet 4:7 Var och en av oss har fått just den nåd som Kristus har velat ge honom.

 

Vi gavs gåvan för fullkomnandet av oss alla.

 

Efesierbrevet 4:12-16 12 De skall göra de heliga mera fullkomliga och därigenom utföra sin tjänst och bygga upp Kristi kropp,13 tills vi alla kommer fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds son, blir fullvuxna och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet. 14 Vi skall inte längre vara barn och låta oss drivas omkring av alla lärovindar, inte vara lekbollar för människorna, som vill sprida villfarelse med sina bedrägliga påfund. 15 Nej, låt oss i kärlek hålla fast vid sanningen och växa i alla avseenden så att vi förenas med honom som är huvudet, Kristus. 16 Han låter hela kroppen fogas samman och hållas ihop genom att alla lederna hjälper och stöder, med just den kraft han ger åt varje särskild del. Då växer hela kroppen till och byggs upp i kärlek.

 

Om vi bekänner våra synder, så förlåter han våra synder.

 

Första Johannesbrevet 1:9 Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.

 

Han kan hålla oss från att falla och visa oss inför Gud på den dagen (Judasbrevet 1).

 

Han som helgar och vi som är helgade är alla av ett ursprung och det är därför som han inte skäms att kalla oss bröder.

 

Hebreerbrevet 2:11 Han som helgar och de som blir helgade har ju alla samme fader, och därför blygs han inte för att kalla dem bröder.

 

Vi är helgade i sanningen i kärleken. För vår skull helgade Gud Honom själv och på liknande sätt skall vi också helga oss själva i sanningen som är Guds ord. (Joh. 17:17).

 

Apostlagärningarna 26:15-18 visar oss helgandet från mörkret och Satan till ljus och förlåtelse och arvedel bland dem som är helgade av tron.

 

Apostlagärningarna 26:15-18 15 Jag sade: ’Vem är du, herre?’ Och Herren svarade: ’Jag är Jesus, den som du förföljer.16 Stig upp och stå på dina ben! Jag har visat mig för dig för att utse dig till min tjänare och till vittne om vad du har sett av mig och vad du kommer att få se av mig i framtiden, 17 då jag räddar dig undan ditt eget folk och undan hedningarna. Till dem skall jag sända ut dig, 18 för att du skall öppna deras ögon och vända dem från mörkret till ljuset och från Satans makt till Gud. Genom att tro på mig skall de vinna syndernas förlåtelse och få en plats bland dem som helgats.’

 

Därför, när vi är förföljda är Kristus förföljd. Han kallar dem Gud ger honom för att fullborda arbetet och var och en av oss är helgade genom tron.

 

Vi skall ge oss själva för varandra och inte bara som partner utan som de utvalda.

 

Efesierbrevet 5:25-27 25 Ni män, älska era hustrur så som Kristus har älskat kyrkan och utlämnat sig själv för den 26 för att helga den genom reningsbadet i vatten och genom dopordet. 27 Ty han ville själv låta kyrkan träda fram till sig i härlighet utan minsta fläck eller skrynkla; helig och felfri skulle den vara.

 

Detta helgande är utsträckt genom våra handlingar till de ofrälse som del av Guds Tempel.

 

Romarbrevet 15:16 gett mig uppdraget att gå ut till hedningarna som Kristi Jesu tempelpräst och i helig tjänst förvalta Guds evangelium. Så skall hedningarna bli ett offer som är helgat genom den heliga anden och som Gud därför tar emot.

 

Och de var helgade i Kristus Jesus och kallade till att bli helgon (1 Kor. 1:2; jfr. Kol. 2:11; 1 Thes. 4:3; 5:23; 2 Thes. 2:13-14).

 

Första Korinthierbrevet 6:11 Så har somliga av er levt, men ni har låtit tvätta er rena, ni har helgats och gjorts rättfärdiga genom herren Jesu Kristi namn och genom vår Guds ande.

Vi skall bli helgade med Kristus för Guds syfte (2 Tim. 2:11).

 

Andra Timotheosbrevet 2:21 Den som gör sig kvitt det onda jag har talat om blir ett kärl för finbruk, rent, användbart för sin ägare, färdigt att nyttjas till allt gott.

 

Hebreerbrevet 9:14 hur mycket mer måste då inte blodet från Kristus, som i kraft av evig ande har framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud, rena våra samveten från döda gärningar så att vi kan tjäna den levande Guden.

 

Vi är förklarade heliga genom lammets blod och förlöses då från det stora lidandet.

 

Uppenbarelseboken 7:13-17 13 Och en av de äldste sade till mig: ”Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån kommer de?” 14 Jag svarade: ”Du vet det, herre.” Han sade till mig: ”Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod. 15 Därför står de inför Guds tron, och de tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tält över dem. 16 De skall inte längre hungra och inte längre törsta, varken solen eller någon annan hetta skall träffa dem. 17 Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem fram till livets vattenkällor, och Gud skall torka alla tårar från deras ögon.”

 

Kristus gjorde detta genom ett offer en gång för alla och fullkomnade oss för evigt som är helgade (jfr. Heb. 13:12,21).

 

Hebreerbrevet 10:10-14 10 Efter denna Guds vilja har vi helgats genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla. 11 Varje präst tjänstgör dagligen och bär alltså gång på gång fram samma offer, som ändå aldrig kan avlägsna några synder. 12 Men Jesus frambar ett enda syndoffer för alla tider och har satt sig på Guds högra sida. 13 Där väntar han nu på att hans fiender skall läggas som en pall under hans fötter. 14 Ty med ett enda offer har han för all framtid fullkomnat dem som blir helgade.

 

Således erbjuder vi inte längre offer, utan genom vår tjänst och vår dyrkan erbjuder vi andliga offer och gåvor som är mottagna i höjden av rådet som gemensamma offer.

 

Uppenbarelseboken 5:8-10 8 Och när det tog boken föll de fyra varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet, var och en med en harpa och en guldskål fylld med rökelse, som är de heligas böner. 9 Och de sjöng en ny sång: Du är värdig att ta boken och bryta dess sigill, ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du friköpt åt Gud människor av alla stammar och språk och länder och folk. 10 Du har gjort dem till ett kungadöme åt vår Gud, till präster åt honom. Och de skall vara kungar på jorden.

 

Så helgandeprocessen för Templet är inte mindre viktig än deltagandet i Templet, för att varje person måste göra sig själv passande i den Helige Ande för att deltaga i Kristi kropp och blod, och det vilar även ett dubbelt ansvar på dem att helga även dem som felar och ännu inte är starka och kunniga i tron nog för att genomgå processen av och med sig själva.

 

Den första och sjunde dagen av den första månaden är lika integrerade i Påsken som Dagarna i Påsken och det Osyrade Brödets högtid själva.

 

De första delarna är dock det individuella ansvaret och kyrkotjänsten. Påsken och det Osyrade Brödets högtid är det gemensamma ansvaret för Kyrkan så som Templet i det aktiva och gemensamma dyrkandet av Gud.

 

Dessa dagar har blivit negligerade alldeles för länge. Det är hög tid för återupprättelse av dessa dagar till deras riktiga betydelse i ordningen hos Guds plan och hans system för dyrkan.

 

 

 

 

 

Där annat icke anges är bibelöversättningar från år 2000 svenska översättning q