Det är skrivet:

Andra Mosebok 20:17 17 17Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Femte Mosebok 5:21 21 Neither shalt thou desire thy neighbour's wife, neither shalt thou covet thy neighbour's house, his field, or his manservant, or his maidservant, his ox, or his ass, or any thing that is thy neighbour's. (KJV)

Romarbrevet 7:7 Vad innebär nu detta? Att lagen är synd? Visst inte, men först genom lagen har jag lärt känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär.

Det tionde budordet upprättar lagen på ett högre och andligare plan. Det tionde budordet upprättar lagen i medvetandena och hjärtat och rgelerar upförandet för de utvalda. Ett brott mot detta budord, likväl som med de andra budorden i strukturen, bryter mot lagen i sin helhet.

Strukturen hos de tio budorden följer de två Stora Buden och de andra nio budorden.

Det Första Stora Budet

Matteus 22:36-38 36 ”Mästare, vilket är det största budet i lagen?”37 Han svarade honom: ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. 38 Detta är det största och första budet.

Hela ordningen i Lagen är koncentrerad kring kärleken till Gud.

Guds system och ordning, och överhöheten hos Lagen

Gud har upprättat Hans lag framtill fullgörandet av Hans plan, över tiden i sin helhet och uppståndelsen och domen.

Matteus 5:17-32 17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla.18 Sannerligen, innan himlen och jorden förgår skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett.19 Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människorna så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor i himmelriket. 20 Jag säger er att om inte er rättfärdighet överträffar de skriftlärdas och fariseernas, så kommer ni inte in i himmelriket. 21 Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. 22 Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, och den som okvädar sin broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets eld. 23 Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, 24 så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva. 25 Skynda dig att komma överens med din motpart medan ni ännu är på väg, så att han inte överlämnar dig åt domaren och domaren lämnar dig åt vakten och du sätts i fängelse. 26 Sannerligen, du slipper inte ut förrän du har betalt till sista öret. 27 Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. 28 Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap. 29 Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet. 30 Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet. 31 Det blev sagt: Den som vill skilja sig från sin hustru skall ge henne ett skilsmässobrev. 32 Men jag säger er: den som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenskapet kan brytas genom henne, och den som gifter sig med en frånskild kvinna bryter hennes äktenskap.

Ordningen i sin helhet i lagen tolkades riktigt, och placerades på ett andligt plan genom Messias, Han gav lagen till Moses och sedan gav han förståelsen för att den skulle hålas och hur detta skulle ske, så som Messis.

Femte Mosebok 27:26 Förbannelse över den som inte håller sig till orden i denna lag och lyder dem. – Hela folket skall svara: Amen.

Guds folks avund är orsaken till deras förföljelse

Andra Mosebok 1:1-14 1 Detta är namnen på Israels söner. De kom till Egypten tillsammans med Jakob, var och en med sin familj: 2 Ruben, Simon, Levi och Juda; 3 Isaskar, Sebulon och Benjamin; 4 Dan och Naftali; Gad och Asher. 5 De som härstammade från Jakob var sammanlagt sjuttio personer. Josef var redan i Egypten. 6 Så dog Josef och hans bröder och alla deras samtida. 7 Men israeliterna var fruktsamma och förökade sig, de växte till och blev så talrika att hela landet uppfylldes av dem. 8 Då fick Egypten en ny kung, en som ingenting visste om Josef. 9 Han sade till sitt folk: ”Israeliterna har blivit för många och för starka för oss. 10 Nu måste vi handla klokt, annars blir de ännu flera. Och blir det krig kan de förena sig med våra fiender och kämpa mot oss och sedan ge sig av härifrån.”11 Därför satte man fogdar över dem för att kuva dem med hårt arbete. Och de byggde städerna Pitom och Ramses, där farao hade sina förråd. 12 Men ju mer man förtryckte dem, desto fler blev de och desto mer bredde de ut sig, så att egypterna kände sig hotade. 13 Israeliterna tvingades till slavtjänst, 14 och deras liv förbittrades av det tunga arbetet med lera och tegel och allt arbete på fälten, all denna slavtjänst som de tvingades till.

Genom den stora åtrån efter tillväxt och välfärd, och fruktan för Guds makt, så uppmuntrar fienden (Satan) deras egen förstörelse. Men Herren uppreser befrielse för Hans folk även om det fortfarande är avlägset.

Andra Mosebok 2:16-3:1 16 Prästen i Midjan hade sju döttrar. De kom och öste upp vatten och fyllde hoarna för att vattna fåren åt sin far. 17 Men några herdar kom och körde bort dem. Då ingrep Mose och hjälpte dem, och sedan vattnade han deras får. 18 När de kom hem till sin far Reguel frågade han: ”Varför är ni hemma så tidigt?”19 De svarade: ”En egypter hjälpte oss mot herdarna; han öste till och med upp åt oss och vattnade fåren.” – 20 ”Var är han nu?” frågade fadern. ”Varför tog ni inte med honom? Säg till honom att han kommer och äter med oss!”21 Och Mose beslöt sig för att stanna hos prästen. Han fick dennes dotter Sippora till hustru, 22 och hon födde en son. Mose gav honom namnet Gershom, ”ty”, sade han, ”jag är en främling i detta land”. 23 Åren gick och kungen av Egypten dog, och israeliterna suckade under sin träldom. De ropade i sin nöd, och deras klagan steg upp till Gud. 24 När Gud hörde deras jämmer tänkte han på sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob 25 och tog sig an israeliterna och gav sig till känna för dem.

Andra Mosebok 3:1 En gång när Mose vaktade fåren åt sin svärfar Jetro, prästen i Midjan, drev han dem till andra sidan öknen och kom till Guds berg, Horeb.

Gud kallar då Hans befriare för det syfte han är ålagd. Gud genomför sin befrielse i sin egen goda tid. Det tionde budordet lär oss tålamod och fasthet trots alla hinder och motgångar, enligt Guds vilja.

Åtrå till makt och myndighet

Privilegier och respekt för människor

All makt utgår från Gud, även när det gäller den makt som är överförd och tillåten för Satan och Värden i de sista dagarna. Gud är inte en som respekterar personer som vi sett (3 Mos. 19:15; 5 Mos. 1:17; 16:19; 2 Sam. 14:14; 2 Krön. 19:7; Ords. 24:23; 28:21; Rom. 2:11; Efes. 6:9; Kol. 3:25; Jas. 2:1; Jas. 2:9; 1 Pet. 1:17).

Han tilldelar makt inom Hans plan.

Monoteism och Polyteism

Monoteism är ett system där all vilja är underställd viljan av den ende sanne Guden, under Jesus Kristus vilken Han sände oss (Joh. 17:3)

Viljor i uppror

Att ha en vilja som är i uppror mot viljan hos den ende sanne Guden är polyteism och uppror. Det är en synd i form av häxkonst. Polyteism förösker bara upprätta viljor i opposition till, eller ställd utanför, viljan hos den ende sanne Guden. Det är därför Jesus Kristus genomförde Faderns vilja i alla sina handlingar (Joh. 6:38-40).

Gud vet vilka våra behov är och alla saker tillhandahålls oss i Hans plan. Åtrå efter andra ting slår mot tron på tillräckligheten i de förutsättningar och tillgångar Gud har satt åt sidan för oss. Israels barn gavs manna i öknen så att deras vatten och bröd skulle försäkras, vilket är hans löfte till oss i de sista dagarna i vildmarken och öknen (Ps. 37:25; Jes. 33:16).

Fjärde Mosebok 11:1-35 1 Folket klagade bittert inför Herren. När han hörde dem greps han av vrede, och Herrens eld bröt ut bland dem och gick härjande fram i utkanten av lägret. 2 Folket bönföll Mose om hjälp. Han bad till Herren, och elden dog ut. 3 Platsen fick namnet Tavera eftersom Herrens eld hade drabbat dem där. 4 Hopen av löst folk som följde med blev alltmer lysten på mat, och även israeliterna började klaga igen: ”Om vi bara hade kött att äta! 5 Minns ni fisken vi åt i Egypten, så mycket vi ville! Och gurkor och meloner, purjolök och rödlök och vitlök. 6 Här får vi gå och sukta, här finns ju ingenting. Man ser inget annat än manna.” – 7 Mannat liknade korianderfrö och glänste som harts. 8 Folket gick runt och samlade upp det och malde det på handkvarn eller stötte det i mortel. Sedan kokade man det i gryta eller bakade bröd av det; det smakade som kakor bakade med olja. 9 När daggen föll över lägret om natten föll också manna.10 Mose hörde folkets klagan från varje släkt och ur varje tältöppning. Herren greps av häftig vrede, och Mose blev upprörd 11 och sade till Herren: ”Varför handlar du så illa mot din tjänare? Varför har jag råkat i onåd, varför har du gett mig hela detta folk att bära? 12 Är det jag som är deras mor, är det jag som har fött dem? Du säger ju att jag skall bära dem i min famn, som om jag vore amma åt ett dibarn, ända fram till det land som du med ed har lovat deras fäder. 13 Var skall jag få kött till hela detta folk, som ligger över mig med sitt klagande och sitt ständiga ’Ge oss kött att äta’? 14 Ensam orkar jag inte med detta folk, det är en för tung börda för mig. 15 Om du skall behandla mig så, döda mig då hellre. Visa mig den nåden, så att jag slipper det onda du gör mig.”16 Då sade Herren till Mose: ”Samla sjuttio av Israels äldste åt mig, sådana som du vet hör till folkets äldste och förmän. För dem till uppenbarelsetältet och låt dem ställa sig där bredvid dig.17 Jag skall stiga ner och tala med dig där, och jag skall ta av den ande som vilar över dig och lägga på dem. De skall hjälpa dig att bära den börda som folket är, så att du slipper bära den ensam. 18 Och till folket skall du säga: Rena er inför morgondagen, ty då skall ni få äta kött. Herren har hört er klagan, ert ständiga ’Om vi bara hade kött att äta! I Egypten hade vi det bra!’ Ja, Herren skall ge er kött, och ni skall få äta. 19 Inte bara en dag eller två skall ni äta det, inte bara fem eller tio eller tjugo dagar 20 utan en hel månad, ända tills det står er upp i halsen och ni äcklas av det. Och detta därför att ni har förkastat Herren, som finns mitt ibland er, och klagat inför honom: Vi skulle aldrig ha lämnat Egypten!” 21 Mose svarade: ”Folket som är med mig räknar 600 000 man, och du säger att du skall ge dem kött att äta i en hel månad. 22 Kan vi slakta får och kor, så att de får tillräckligt? Eller fånga all fisk i havet, så att de får tillräckligt?”23 Herren svarade Mose: ”Är Herrens arm inte stark nog? Du skall strax få se om mina ord besannas eller ej.”24 Mose gick ut och talade om för folket vad Herren hade sagt. Han samlade sjuttio av folkets äldste och lät dem ställa sig kring tältet. 25 Då steg Herren ner i molnet och talade till honom. Han tog av anden som vilade över Mose och gav åt de sjuttio äldste. När anden kom över dem greps de av profetisk hänryckning, för första och enda gången. 26 Två män – den ene hette Eldad, den andre Medad – hade stannat kvar i lägret. Anden kom också över dem, ty de hörde till de utvalda men hade inte gått ut till tältet, och nu greps de av profetisk hänryckning inne i lägret. 27 En pojke sprang bort till Mose och talade om att Eldad och Medad profeterade i lägret. 28 Josua, Nuns son, som hade tjänat Mose från ungdomen, vände sig då till honom och sade: ”Hejda dem, herre!” 29 Men Mose svarade: ”Blir du kränkt på mina vägnar? Om ändå hela Herrens folk vore profeter! Om Herren ändå ville låta sin ande komma över dem alla!”30 Sedan återvände Mose till lägret tillsammans med Israels äldste. 31 Nu for en vind ut från Herren och drev med sig vaktlar från havet. De flaxade på en meters höjd runt hela lägret ända upp till en dagsmarsch därifrån. 32 Folket började fånga vaktlar och höll på hela dagen och hela natten och hela nästa dag, och ingen fick ihop mindre än tio homer. Man bredde ut vaktlarna runt omkring lägret. 33 De hade just satt tänderna i köttet men ännu inte hunnit tugga när Herrens vrede mot folket flammade upp igen. Herren dödade i ett slag en stor mängd av dem. 34 Platsen fick namnet Kivrot Hattaava, eftersom de som varit lystna fick sina gravar där.

Var tacksam i alla ting, Var tacksam för vad Gud har gett oss. För i lust och åtrå ligger Guds vrede.

Häxkonst och spådom

Uppror är som synd genom häxkonst (1 Sam. 15:23). så är likaledes häxkonst och magi och förtrollning en åtrå och vilja att förbigå Guds vilja. Iaktta tider och förutspå tider är en vilja och åtrå att känna till framtiden och besluta sin vilja i opposition till Guds vilja.

Femte Mosebok 18:10-15 10 Hos dig får det inte finnas någon som offrar sin son eller sin dotter på bålet, ingen spåman, teckentydare, svartkonstnär eller trollkarl, 11 ingen som ägnar sig åt besvärjelser, som rådfrågar de dödas andar eller spådomsandar och söker vägledning hos de avlidna.12 Herren avskyr alla som gör detta, och det är sådana skändligheter som gör att Herren, din Gud, driver undan folken för dig. 13 Du skall vara fläckfri inför Herren, din Gud. 14 Dessa folk som du skall driva undan lyssnar till teckentydare och spåmän, men dig har Herren, din Gud, inte tillåtit att göra så. 15 Herren, din Gud, skall låta en profet lik mig träda fram hos dig ur dina bröders led. Honom skall ni lyssna till.

Stjärnskådande och tolkande och kommunicerande med andar är trons rena antites, och de rättfärdiga skall vandra i tron.

Sabbatsordningen är tecken för Gud och Hans makt

Gud upprättade Hans ordning i enlighet med Hans tid och Hans kalender, och inte i enlighet med guden av denna värld. Det är därför som den världsliga kaledndern i sin helhet, inklusive den falska kalendern under Hillelordningen i Talmudisk hudendom, måste omkullkastas och det måste ske en återgång till kalendern vid Tempelperioden (jfr. 3 Mos. 23:1-44; 4 Mos. 15:3; 29:39; 1 Krön 23:31; Esra 3:5; Neh. 10:33). Den solbaserade kalenderna och den judiska Hillelkalendern står i opposition mot Guds vilja och Gud har sagt att Han avskyr och hatar deras högtider (Jes. 1:14) för de har förorenat Guds högtider.

Hållande av dyrkan på söndagar är i sin helhet baserat på hedninsk teologi i motsats till Guds vilja och Hans specifika lagar givna i det fjärde budordets ordning (jfr. Lagen och det Fjärde Budordet [256]. Hela teologin i försvar för söndagsdyrkan är baserat på ett förvridet uppfattande av Skrifterna och en störning av skapelseberättelsen och Guds Sabbatsvila, som är lagd på den sjunde dagens Sabbat Den första dagen i veckan har ingen betydelse i denna berättelse och i detta sammanhang, annat än som den första dagen av den sjudagars skapelseberättelsen. Åsikten i sig själv är den giriga åsikten hos demoner, återigen i brott mot det tionde budordet.

Det Andra Stora Budet

Det är skrivet: Matteus 22:39 Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv.

Begär slår mot lagen på ett andligt sätt och försätter sinnet i en nedåtgående färd mot materiell och köttslig synd. Vi är Guds söner och är menade att dyrka i Ande och sanning.

Romarbrevet 13:9 Buden Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte dräpa, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär och alla andra bud sammanfattas ju i ordet: Du skall älska din nästa som dig själv.

Det kraftfulla införandet av lagen är inbäddat i detta påstående: Du skall älska din nästa så som du älskar dig själv. Hur förhåller sig då det tionde budordet till detta koncept?

Övergrepp mot grannar

Tredje Mosebok 19:13 Du skall inte tilltvinga dig något av din nästa eller beröva honom något. Du skall inte hålla inne arbetarens lön över natten.

De grundläggande brotten av bedrägeri och stöld är, som vi har sett ovan, fysiska handlingar, men de baseras på en tankeprocess som leder till synd. Synd angriper samhällets väv och folkets frihet.

Folkens och nationernas styrka vilar på premissen om ett fritt och oberoende folk. Slaveri är en förbannelse mot Guds ordning och familjernas ande, vilken omfamnar begreppet Guds Söner. Begär efter en tjänande människa står i konflikt med förmågan att utföra och åtfölja lagen

Femte Mosebok 23:15-16 15 En slav som har rymt från sin herre och tagit sin tillflykt till dig skall du inte utlämna åt hans herre.16 Låt honom stanna hos dig och bo i vilken han vill av dina städer, efter eget tycke. Du får inte behandla honom illa.

En tjänare som rymmer från sin husbonde, måste ha gjort så på grund av ett riktigt och rättvist skäl, och tjänaren skall inte då återföras av de som finner honom, utan han skall ges uppehälla i den plats eller ort till vilken han går. Denna lagstiftning dår också till anden hos den förrymde, som flydde av rättvisa orsaker i syfte att skydda och bevara sitt liv. Det tillåter inte enkelt utryckt ett ständigt flyttande av befolkningen i sökande efter en bättre levnadsstandard. De flesta av de människor som flyr är i grav nödvändighet att göra så, i första hand på grund av genom bristen hos folket och nationen att följa och lyda Guds lagar

Ondska och Vilja att skada

Lagstiftningen om ett öga för ett öga instiftades för att behandla ondsint skadande, orsakad av begär, åtrå och en vilja att skada.

Tredje Mosebok 24:19-20 19 Skadar någon sin nästa, skall man göra med honom som han har gjort: 20 bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand. Samma skada som han har vållat en annan skall tillfogas honom själv.

Kristus hade inte mycket att säga om vår hållning gentemot dessa övergrepp och om vår kärlek till våra nästa och grannar och förmågan till förlåtelse. Inte dess mindre finns lagen där för att användas i sådana omständigheter som gör det passande.

Ordningen

Ordningen i systemet vilar på en högre nivå i det tionde budordet och detta faktum är sällan till fullo förstått och uppskattat.

Efesierbrevet 5:5 Ni vet ju mycket väl att ingen kan få del i Kristi och Guds rike om han är otuktig eller oren eller självisk, alltså avgudadyrkare.

Det själviska begäret och åtrån är i sig själv avgudadyrkan och förhindrar individen från att iträda i Guds kungarike. Lagens ordning och struktur och Guds gåva är ofta ogillad och missförstådd på grund av begär och åtrå och respekt för människor.

Matteus 20:13-16 13 Då sade han till en av dem: ’Min vän, jag är inte orättvis mot dig. Vi kom ju överens om en denar, 14 ta nu vad du skall ha, och gå. Men jag vill ge den siste lika mycket som du fick. 15 Har jag inte rätt att göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser du med onda ögon på att jag är god?’ 16 Så skall de sista bli först och de första sist.”

Vi arbetar alla för samma löner eller belöning. Vi är alla givna frälsning, vilket är Guds nåds gåva. Det är detsamma och det spelar ingen roll hur länge eller hårt vi arbetar i Herrens vingård. Belöningen ar också beroende av förmåga och stad. Inte dess mindre är vi alla räddade med Kristus blod som ett pris för vårt arbete. Lydnad inför Guds Lagar garanterar inte frälsning och evigt liv. Dock är lydnad inför Guds budord och Jesus Kristus vittnesmål, det medel genom vilket vi kan behålla gåvan om nåd och evigt liv. Ni blir inte rddade av att följa lagen. Ni blir inte räddade av ert arbete och ansträngningar. Dock behåller ni er plats i kungariket i enlighet med er lydnad av Guds budord och Jesus Kristus vittnesmål (Upp. 12:17; 14:12)och detta är den fundamentala och grundläggande skillnaden som inte förstås av den allmänna uppfattningen hos den krstenheten som dyrkar på söndagar, ej heller av rabbinsk judendom eller Hadidisk Islam. Tro utan arbete är död (Jas. 2:17)

De som inte glorifierar Gud, utan söker att upphöja sig själva eller andra till Hans nivå genom begär och girighet, är dårar. Många, som blivit kallade, förlorar sina platser i kungariket genom detta felaktiga tänkande (jfr. Rom. 1:22; 8:29-30).

Begär och åtrå i Samhället så som det påverkar Familjen

Begär får aldrig förhindra familjens välfärd, vilken är grunden för nationen.

Andra Mosebok 21:3-11 3 Kom han ensam, skall han friges ensam; var han gift, skall hans hustru följa honom. 4 Har hans herre gett honom en hustru och har hon fött honom söner och döttrar, skall hustrun och barnen tillhöra hennes herre, och mannen ensam skall friges. 5 Men om slaven säger: ”Jag håller av min herre, min hustru och mina barn, jag vill inte bli fri”, 6 då skall hans herre föra fram honom inför Gud; han skall föras fram till dörren eller dörrposten och hans herre skall genomborra hans öra med en syl, och så skall slaven tillhöra honom för alltid. 7 Om någon har sålt sin dotter som slavinna, skall hon inte friges på samma sätt som de andra slavarna. 8 Om hennes herre väljer henne för egen räkning men sedan inte vill veta av henne, skall han låta henne bli friköpt. Till utlänningar har han inte rätt att sälja henne när han behandlat henne trolöst. 9 Utser han henne åt sin son, skall hon få samma rättigheter som en dotter.10 Tar han sig ännu en hustru, får han inte inskränka på den förras rätt till mat, kläder och bostad.11 Låter han henne inte få dessa tre ting, skall hon friges utan ersättning och betalning.

Lagen tillåter ingen människa att bli illa behandlad på grund av andras begär eller försummelse. De som håller åsikten att förneka frälsning för de ofrälse så att de kan bli untnyttjade i räntebelåning och tillväxt, även till den utsträckning att de förnekas att ha sina liv räddade i nödsituationer så som vi såg i Talmudisk judendom (jfr. Lagen och det Sjätte Budordet (Nr. 259)) är en grov förvridning av Guds lag och hädelse gentemot Hans system för kärlek och ordning. Detta är orsaken till att Messias fördömde Fariséerna och orsaken till att de dödade honom hellre än att de ångrade sig. Samma onda uppfattning födde hållningen mot judendom inom Islam och förföljelserna inom kristendomen.

Begär och åtrå som mord

Alla mord utgår från vrede och lust så som begär, åtrå och avund. Detta är den grundläggande lektionen som Messias gav.

Matteus 5:21-28 21 21 Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. 22 Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, och den som okvädar sin broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets eld. 23 Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, 24 så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva. 25 Skynda dig att komma överens med din motpart medan ni ännu är på väg, så att han inte överlämnar dig åt domaren och domaren lämnar dig åt vakten och du sätts i fängelse. 26 Sannerligen, du slipper inte ut förrän du har betalt till sista öret. 27 Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. 28 Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.

Uppfattningen utsträcks till hat bland ens grannar. Termen ’Raca’ är lämnad utan översättning i väst, på grund av att den inte förstås. Det är en Arameisk term som betyder ’spotta i ditt ansikte’. Det används i handel och är ett tecken på förakt för det villkor för affären som erbjuds av motparten (jfr. kommentarer till Lamsas översättning av Peshitta). Det är termerna vi använder som förorenar oss.

Matteus 15:10-20 10 10 Sedan kallade han till sig folket och sade: ”Lyssna och försök att förstå. 11 Det är inte det som kommer in i munnen som gör människan oren. Men det som går ut ur munnen, det gör människan oren.” 12 Då gick lärjungarna fram till honom och frågade: ”Vet du att fariseerna tog anstöt av vad du sade?” 13 Han svarade: ”Varje växt som inte är planterad av min himmelske fader skall ryckas upp med roten. 14 Bry er inte om dem: de är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind faller båda i gropen.” 15 Petrus bad honom förklara liknelsen för dem. 16 Jesus sade: ”Har inte heller ni fattat något ännu? 17 Förstår ni inte att allt som kommer in i munnen hamnar i magen och töms ut på avträdet? 18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. 19 Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, mened, förtal. 20 Det är detta som gör människan oren. Men att äta utan att ha tvättat händerna, det gör inte människan oren.”

Här kan vi se tankens och begärets kraft underminera vår andlighet

Mika 2:1-2 1 Ve dem som tänker ut illdåd och ofärd där de ligger i sina sängar och går till verket när dagen gryr –det står i deras makt! 2 De får lust till åkrar och stjäl dem, och till hus och tar dem. De lägger under sig både man och hus, både ägare och egendom.

detta var en given effekt av Ahabs fru Jesebel (1 Kung 21:1-29) och även av David med frun Uria Hettiten (2 Sam 11:1-12:9). I båda fallen ledde fall av begär till mord genom falsk vittnesbörd och maktmissbruk, och myndighet gentemot lojala män. I bägge fallen upprättade Gud en profet som skulle ta itu med maktmissbruket.

Begär som Otukt

Brott mot det tionde budordet följer vidare till otukt i sådana tillfällen.

Matteus 5:27-28 27 Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. 28 Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.

Denna högre lag slår mot förbredelsen av medvetandet och anden för sin roll som Guds son.

Begär som Stöld

Så leder också åtrå och begär till stöld som vi såg med Ahab och fälten här ovan. Begär och åtrå leder till brott mot Guds befallningar och förlust av ställning i kungariket som vi såg med Akan (Josh.:19-21).Hela strukturen och ordningen i det tionde budordet är nyckeln till meningen och anden i lagen. Det är det tionde budordet som infaller först i dessa händelser. Således utgår lagen från Gud och uppehålls genom andlig fullkomlighet i det tionde budordet.

Tredje Mosebok 6:1-7 1 Herren talade till Mose: 2 Om någon syndar och handlar trolöst mot Herren genom att bedra en landsman i fråga om något som har överlåtits eller anförtrotts åt honom, genom att tillgripa eller tilltvinga sig något från en landsman, 3 genom att förtiga att han hittat något borttappat eller genom att svära falskt om någon synd som en människa kan begå, 4 så skall den som har syndat och inser sin skuld återställa det han har tillgripit eller tilltvingat sig, blivit anförtrodd eller hittat, 5 och likadant när han har svurit falskt. Han skall betala tillbaka fulla värdet och därtill en femtedel. När han inser sin skuld, skall han ersätta rätte ägaren. 6 Han skall föra fram sitt skuldoffer inför Herren: till prästen skall han ge en felfri bagge från småboskapen, eller dess värde, som skuldoffer. 7 Prästen skall bringa försoning åt honom inför Herren, och han får förlåtelse för vad han än har gjort som dragit skuld över honom.

Vi har sett att denna text leder till fysisk återupprättelse i texten Lagen och det åttonde budordet [261]. Texten i verserna 6 och 7 ovan, berör de offergåvor för överträdelser, vilket leder då till upprättandet och helandet av det tionde budordet och dess effekt på medvetande och andligt tillstånd. Alla synder kommer emellan oss och Gud och nationen och folket försvinner och folket går förlorade från förbundet och den första uppståndelsen.

Tredje Mosebok 20:10-11 10 Om en man begår äktenskapsbrott med en annan mans hustru, skall både äktenskapsbrytaren och äktenskapsbryterskan straffas med döden. 11 Om en man ligger med sin fars hustru, skändar han sin far. De skall båda straffas med döden, skulden för deras död är deras egen.

Detta är ett kraftigt straff. Kristus visade att det var den yttersta pålagan under lagen. Han visade hur denna pålaga skulle genomföras när den otuktiga kvinnan var ångerfull, och han fastställde att den som var utan synd, skulle låta kasta den första stenen. Vi kan bara slutleda oss till vad som där hände. Gruppen, genom dömande av sina egna synder blev upplöst och vandrade sin väg (Joh. 8:1-11). Detta sätt att handksas med lagen visar oss dess fulla mening och användning. Utsträckningen av termen broder till att inkludera främlingar, sådana som tillfälligt uppehåller sig i landet, ses i texten här. Således är penningutlåning mot ränta eller tillväxt förbjudet att bli genomfört av alla nationer, inklusive främlingar och de som kortare tid uppehåller sig bland oss.

Tredje Mosebok 25:35-55 35 Om din broder kommer på obestånd och inte längre kan försörja sig, skall du ta dig an honom som man gör med en invandrare eller en tillfälligt bosatt och låta honom bo hos dig. 36 Du får inte ta ränta av honom eller kräva mer tillbaka, ty du skall frukta din Gud och låta din broder bo hos dig. 37 Låna inte ut dina pengar åt honom mot ränta, och lämna honom inte av dina livsmedel för att kräva mer tillbaka. 38 Jag är Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egypten för att ge er Kanaan och vara er Gud. 39 Om din broder kommer på obestånd och måste sälja sig till dig, får du inte behandla honom som slav. 40 Han skall arbeta hos dig som en daglönare eller en tillfälligt bosatt fram till friåret. 41 Då får han lämna dig, han själv och hans barn med honom, och han får återvända till sin släkt och sina fäders egendom. 42 Ty de är mina slavar som jag har fört ut ur Egypten, de skall inte säljas som vanliga slavar säljs. 43 Du skall inte behandla honom hårt, du skall frukta din Gud. 44 Vill du ha en slav eller slavinna, kan du köpa sådana av folken omkring dig. 45 Ni får också köpa barn till invandrare som är tillfälligt bosatta hos er och sådana i deras familjer som föds i landet. De förblir er egendom, 46 och dem kan ni lämna i arv åt era barn som deras egendom; dem kan ni hålla som slavar för all framtid. Men bland era bröder, israeliterna, skall ingen behandla en annan hårt. 47 Om en invandrare eller tillfälligt bosatt hos dig uppnår välstånd men din broder kommer på obestånd och måste sälja sig till invandraren eller den tillfälligt bosatte eller någon som härstammar från en invandrare, 48 skall han kunna friköpas sedan han sålt sig. En av hans bröder skall friköpa honom, 49 eller hans farbror eller hans kusin eller någon annan nära släkting eller han själv om han får råd till det. 50 Då skall han och den som köpte honom räkna ut tiden från det år då han sålde sig och till friåret. Priset skall anpassas efter antalet år och beräknas efter en daglönares arbete. 51 Om många år är kvar, skall han köpa sig fri genom att betala motsvarande del av summan, 52 och om bara några år är kvar till friåret, skall han betala en summa beräknad efter antalet år. 53 Han skall vara som en daglönare, anställd år för år, och du skall se till att han inte behandlas hårt. 54 Och om han inte blir friköpt på detta sätt, blir han fri under friåret, han själv och hans barn med honom. 55 Ty israeliterna är mina slavar och tillhör mig, de är mina slavar som jag har fört ut ur Egypten. Jag är Herren, er Gud.

Vi har sett efekterna av denna lagstiftning i Tredje Mosebok 25:35-55 i Lagen och det åttonde budordet. Det kraftfulla upprättandet av denna lagstiftning är till för att visa hur medborgarskapet i Israels folk skulle vara en högt värderad sak. Ingen människa kunde vara en medborgare och förbli avgudadyrkare. Förnekelsen av åsikten att frälsningen även utsträcktes till de ofrälse i Jesus Kristus, var emotsatt genom en grundläggande åtrå och ett begär att förneka frälsning för dessa nationer och folk, och att ta till sig deras egendom och mark under orätta villkor. Denna uppfattning fortlever än idag.

Alla de människor som lever i nationen är bestämda att bli till Guds söner, och nationen skall förbereda dem. Frälsningen är öppen för de ofrälse och alla borde vara lyckliga att detta har blivit tillåtet.

Från texten ur Andra Mosebok 22:1-5 (jfr. Lagen och det Åttonde Budordet (Nr. 261)) såg vi lagstiftningen för återställande av förlust i samband med stöld. Mycket av den texten behandlar förluster som uppstår som ett direkt resultat av brott mot det tionde budordet och konsekvent bedrägeri. Texten har också en del som behandlar orätta krav inför rätt och lagen. Om en person kräver äganderätt till någonting och han inte är rättmätig till det skall han bötesföreläggas med det dubbla värdet av vad han krävt äganderätt till (2 Mos. 22:9).

Detta straff fungerar som ett förhindrande av försök att tillvarata eller tillfoga sig något genom falska begäranden.

Alla förluster som uppstår ur begär och åtrå, skall tillgodogöras under lagen och falska yrkanden i begär skall bestraffas. Här i denna text går vi också till koncepten rörande skador i samband med brand eller förlust genom försummelse. uppstådda genom inblandning av andra källor. Konceptet om riktig omsorg om egendom i ansvar eller i omgivning, ses här och följer också det tionde budordet. Omsorg om din grannes egendom utgår från kärlekoch omtanke. Skador uppstår ofta från lust och kommer ofta medvetet.

Mordbrännande är en sjukdom som inte därminst täcks in bland skador. Det är också stöld men oftast bara förstörelse i avund eller svartsjuka. Svartsjuka härstammar från begäret att tillta sig någonting som tillhör en annan. Avund är begär och åtrå att det som en person har, enbart på grund av att förövaren inte har detsamma. Detta brott mot det tionde budordet är ett allvarligt problem rörande den mentala attityden bland människor, och förhindrar varje människa i det tankesättet från att inträda i Guds kungarike.

Begär och Falsk Vittnesbörd

Begär och åtrå leder till stöld av mark och arvedelar, mat och uppehälle.

Femte Mosebok 27:17 Förbannelse över den som flyttar sin grannes gränsstenar. – Hela folketskall svara: Amen.

Femte Mosebok 19:14 Du skall inte flytta din grannes gränsstenar, som förfäderna har rest inom ditt område, i det land som Herren, din Gud, vill ge dig att ta i besittning.

Andemeningen och syftet med lagens utsträcks till bevarandet av din fiendes egendom, så väl som din broders och när vi sträcker ut Guds lag till jordens helhet i Anden, då har vi fullgjort Guds vilja.

Femte Mosebok 22:1-4 1 Om du ser din broders oxe eller får som har sprungit bort, skall du inte vända ryggen till utan föra djuret tillbaka till din broder. 2 Om han inte bor i närheten, eller om du inte vet vem ägaren är, skall du ta hem djuret och ha det hos dig tills din broder kommer och frågar efter det, och då skall du lämna tillbaka det till honom. 3 Likadant skall du göra med hans åsna, med hans kläder och med allt annat som din broder har förlorat och som du finner. Du får inte vända ryggen till. 4 Om du ser att din broders åsna eller oxe har fallit omkull på vägen, skall du inte vända ryggen till utan hjälpa honom att få upp djuret igen.

Återupprätta alla skador du ser utan att bli tillfrågad om det. Skydda din granne så som du skyddar dig själv.

Detta är den andliga aspekten av Lagen i sin helhet

Ingen person skall få göra förtjänst på bekostnad av någon annan.

Stöld

Varken stöld genom stjälande och tagande eller genom upptagande av ränta, vilket är stöld, ej heller genom begärande av en annan mans arbete.

Andra Mosebok 22:25 Om du lånar ut pengar till en landsman, till en nödlidande i mitt folk, skall du inte göra som ockrarna och kräva ränta av honom.

Inget bindande löfte får förhindra en människas välfärd eller överlevnad. Ej heller får det påverka hans förmåga att tillgodose sitt uppehälle.

Andra Mosebok 22:26-27 26 Tar du din nästas mantel som pant, skall du lämna tillbaka den före solnedgången, 27 eftersom den är det enda täcke han har. Vad skall han annars svepa om sig när han sover? Om han ropar till mig, skall jag lyssna, ty jag är barmhärtig.

Den medvetna hållningen av de som åtrår och begär förhindrar dessa personer med en sådan hållning att inträda i Guds kungarike och detta leder till brott mot de andra budorden och till lagen i sin helhet.

(Svenska bibelcitat ur år 2000 svenska översättning)

PO Box 369, WODEN ACT 2606, AUSTRALIA