Guds Kristna Kyrkor
[104]
Texten Laggärningarna –
Eller MMT [104]
(Edition 2.0 19950415-19990618) Audio
Denna uppsats
förklarar vad Paulus refererar till som Laggärningar i sina epistlar. Detta
högst missförstådda ämne förklaras i ljuset av de nyliga arkeologiska beläggen
som gjorts genom användning av Dödahavsrullarna. Texten som översatts till
engelska av Qimron och Strugnell undersöks. Det visar sig att Laggärningar är
en samling skrifter som fanns under det första århundradet, Miqsat Ma’ase Ha-Torah
eller MMT, vilken endast helt nyligen har återfnnits. Detta gör Paulus mer
förståelig och begriplig för moderna kristna.
Christian
Churches of God
E-mail: secretary@ccg.org
(Copyright ©
1995, 1999 Wade Cox)
(Tr. A. Binder 2004)
Detta manuskript får kopieras och spridas fritt
förutsatt att det kopieras i sin helhet utan ändringar eller utelämnande.
Förläggarens namn och adress, samt upphovsrättinnehavaren måste inkluderas.
Inga avgifter skall läggas på mottagare av distribuerade kopior. Kortare citat
får inkluderas i texter såsom kritiska artiklar och recensioner utan att
upphovsrätten bryts.
Detta manuskript finns tillgängligt i
original och översättning på Internet på webadress:
http://www.logon.org och http://www.ccg.org
Texten Laggärningarna – Eller MMT [104]
Denna uppsats är
den sista i serien om lagen. Det berör begreppet om laggärningarna som Paulus
refererar till. Det har förekommit en attack mot kyrkan över hela världen över
en längre tid som försökt ta bort konceptet om att lagen existerar och gäller
som även använder Paulus kommentarer i Galaterbrevet och Romarbrevet som grund.
Argumenten är falska men de förstås inte heller bra
Romarbrevet 3:20 Ty genom laggärningar bliringen människa
rättfärdig inför honom. Lagen kan bara ge insikt om synd.
Paulus använder
en term som kallas laggärningarna. De flesta moderna kristna har antagit att
han talar om Moses lag. De antar att han säger att lagen är undanskaffad.
Laggärningarna är inte av förtjänst och laggärningarna är inte del av systemet.
Alla skriver dessa kommentarer tillbaka till det Gamla Testamentet i allmänhet
och säger att laggärningarna inte har någon betydelse för oss. Argumentet är
inte korrekt på grund av argumenten i uppsatsen Skillnad i Lagen [096]. I den
uppsatsen visades hur Guds lagar var eviga och att de utgick från Hans natur.
De visades även att offerlagarna var det som spikades fast på korset, och inte Morallagen
av de tio buden. Det finns en annan aspekt som kallas laggärningarna, vilken
relaterar till Guds lag endast på ett indirekt sätt. Laggärningarna har inte
blivit förstådd och det är först nu genom arkeologiska bevis som vi kan förstå
vad Paulus verkligen talade om. Vi kan visa att Paulus i själva verket talade
om en samling skrifter vilka blev vanliga i judisk sekterism baserad kring
Qumran, och som inte hade någon del i rabbinsk judendom. De användes för att
essenerna och andra hade förkastat Talmud och Tempelsystemet och prästerskapet.
De var de enda Bibelns grupper under de första århundradena e. Kr. Vi kommer
att se att Paulus term laggärningarna refererar till en sekteristisk analys av
rituell rening vilken inte har någon grund för frälsning. De refererar inte
till Guds lagar för andlig frälsning över huvud taget. De refererar endast
indirekt till de Heliga Dagarna. De refererar till offer och rening i form av
rituell rening. Vi kommer att se, ur följden vad som var inblandat. I
Romarbrevet 3:20 har vi den första kommentaren av denna karaktär. Den säger
därför av lagens gärningar. Vissa versioner översätter texten med lagens
arbeten eller verk.
Romarbrevet 3:20-27 20 Ty genom
laggärningar blir ingen människa rättfärdig inför honom. Lagen kan bara ge
insikt om synd. 21 Men nu har Gud
uppenbarat en rättfärdighet som inte beror av lagen men som lagen och
profeterna har vittnat om – 22 en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus
Kristus, för alla dem som tror. Här görs ingen åtskillnad. 23 Alla har syndat
och gått miste om härligheten från Gud, 24 och utan att ha förtjänat det blir
de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus.
25 Gud har låtit hans blod bli ett försoningsoffer för dem som tror. Så ville
han visa sin rättfärdighet, eftersom han förut hade lämnat synderna ostraffade,
26 under uppskovets tid. I vår egen tid ville han visa sin rättfärdighet: att
han är rättfärdig och gör den rättfärdig som tror på Jesus. 27 Vad blir då kvar
av vår stolthet? Ingenting. Vilken lag säger det, gärningarnas? Nej, trons lag.
Här säger Paulus
i praktiken av vilken lag? Av arbete
nej, men av trons princip. Detta är den centrala delen av förlängningen av
frälsningen för mänskligheten. Ändå upprätthåller Paulus lagen.
Romarbrevet 3:28-31 28 Ty vi menar att
människan blir rättfärdig på grund av tro, oberoende av laggärningar. 29 Eller
är Gud bara judarnas Gud och inte hedningarnas? Jo, också hedningarnas, 30 så
visst som Gud är en, han som skall göra de omskurna rättfärdiga av tro och de
oomskurna rättfärdiga genom tro. 31Upphäver vi då lagen genom tron? Inte alls!
Vi befäster lagen.
Så Paulus upprättar lagen i den romerska kyrkan, ändå säger han att laggärningarna här inte är riktiga. De överför inte frälsning. Frälsning sker bara genom tro på Jesus Kristus. Varför blev paaulus inblandad i detta gräl? Många har antagit, på grund av den tydliga konflikten i termerna att han hade att göra med offerlagen mot de som försökte försvara lagen. Det finns ett problem med Paulus uttalanden och Bibeln fasthet, för det finns klara motsägelser i vad Paulus säger. Å ena sidan säger han att man måste upprätthålla budorden, och å andra sidan så säger han att dessa laggärningar inte för med sig någon fördel. Denna uppenbara konflikt var tvungen att lösas. Det slugiltiga svaret bortsett från den klara skillnaden mellan Morallagen och offerlagen som vi har tagit upp i uppsatsen om Skillnad i Lagen, vilar i en samling skrifter, om vilka vi var omedvetna. Termen som han använde är ergoon nomou, (på romanised grekiska), som betyder verk om lagen, laggärningarna. Det översätter en hebreisk term som vi nu har återfunnit i Dödahavsrullarna. Termen är Miqsat Ma’ase Ha-Torah, eller MMT, vars översättning enligt Strugnell och Qimron, är Vissa Handlingsregler för Torah. Den återfinns inte någonstans i rabbinsk judendom. It did not become normative and the understanding was hence lost.
Dock betyder
miqsat inte enbart vissa. När det används i MMT så refererar det inte till
vissa slumpmässiga lagar. En förståelse kan nås från dess användning i Talmud. Således anser Martin Abegg att (Paul, Works of the Law and MMT,
Biblical Archaeology Review, Nov.-Dec. 1994, sid. 52 ff), att vi kan översätta
ordet med vissa viktiga eller betydelsefulla. Strugnell och
Qimron översätter frasen ma’ase ha torah som regler i Torah. Lawrence Schiffman föreslår lagliga regler av Torah (från Abegg
ibid). Kanske är det mer allmänt översatt som lagens
definitioner. Men dess användning i grekiskan har
översatts som ergoon nomou. Denna term användes i
Septuagint för att översätta termen ma’ase ha torah. Termen
ergoon nomou är termen som navänds av Paulus och som översätts på engelskan
motsvarande lagens verk. Det blir tydligt att Paulus verkligen talade om synen på lagen som Qumransekten hade och som blev en
strömning i hela den ickerabbinska judendomen under det första århundradet och
blev inte någon del av Talmudtraditionen och översättning. Det blev inte en del av vad vi uppfattar
som allmän judisk tanke. Sedan försvann det. Vi var tvungna att vänta tills Dödahavsrullarna för att se
kopior som återfanns och översattes. Av dessa fynd kunde vi
sedan förstå Paulus riktigt. Vi kommer att gå igenom
vissa av dessa texter och därefter gå igenom vad själva Dödahavsrullarna säger
att reglerna är. Vi kommer
att få en känsla för vad det är för sorts ting som Paulus attackerar. Vi kommer
att se vad han säger är borttaget. Det för inte med sig någon förtjänst. Det
har ingenting att göra med vår syn på frälsning, om regleringen från det Gamla
testamentet, som gäller oss. Det behandlar offerlagen och lagarna om
ceremoniell rening. Den överför rättfärdighet genom verk på grund av ett
felaktigt läsande av texten.
Det har
förekommit ett rättsfall i Amerika gällande rätten till Laggärningarna eller
översättningen av MMT som de kallar den. Elisha Qimron och John Strugnell har
producerat texten. De försöker behålla rättigheterna till Qumrantexterna. Ni
kanske säger "Vad spelar det för roll för oss? Vad spelar de för roll om
de gräver upp ett papper i Qumran? Och hur påverkar de vår tro?". Svaret
är att det ger oss ett verktyg till, ett vapen eller en sköld, gentemot de som
försöker riva ned vår tro och lagen. Så fort Ni tar bort lagen, så tar ni bort
konceptet om synd och ni tar bort de Heliga Dagarna och det Osyrade Brödet. Ni
attackerar själva grunden för Guds plan för frälsning. Fördunklandet av
meningen gör det svårt för oss att förstå vad Kristus gör med oss och hur han
tar oss framåt.
Diskussionen om
vad Paulus sade i Romarbrevet och Galaterbrevet kan försvaras och förklaras
genom en ökad förståelse. Förklaringen ärr att han talade om Laggärningarna
Miqsat ma’ase ha-torah eller MMT, som är en specifik skrift från Qumransekten,
som inträdde sekteristisk judendom under det första århundradet och som
försvannfrån det andra, tredje och fjärde århundradena.
Efter
förskingringen och efter Jerusalems fall, och slutligen, fallet för Massada, så
förlorades MMT. Den fanns kvar i en grotta i Qumran. Förståelsen för vad Paulus
sade låstes in, så att folk som ville ta bort Guds lagar använde det Nya
Testamentets text att slå ned lagen med vad Paulus sade. Nya Testamentets brev
användes även för att attackera Paulus attityd, och sedan på grund av det så
kände sig judarna hotade av vad Paulus sade. De införde vad som verkar vara en
uppenbar motsägelse i Bibeltexten. Galaterbrevet 2:13 ger en känsla av vad som
hände.
Galaterbrevet 2:13 13 Samma hyckleri
gjorde sig också de andra judarna skyldiga till, så att till och med Barnabas drogs med.
De gick till Barnabas med andra ord, så de utvalda var inte immuna av detta resonerande.
Galaterbrevet 2:14-16 14 Men när jag såg att de
avvek från sanningen i evangeliet sade jag till Kefas i allas närvaro: ”Om du som är jude kan leva på hedningarnas vis i stället
för på judarnas, varför vill du då tvinga hedningarna att göra sig till judar?” 15 Vi är visserligen
judar till födseln, inte hedningar och syndare. 16 Men vi vet att människan
inte blir rättfärdig genom laggärningar utan genom tron på Jesus Kristus.
Därför har vi också satt vår tro till Kristus Jesus för att bli rättfärdiga
genom tron på Kristus och inte genom laggärningar, ty av laggärningar blir
ingen människa rättfärdig.
Nu har termen
laggärningarna i allmänhet tagits för att ha en betydelse från de två orden
som, lagens gärningar, men faktum är att det är som vi ser, en titel, Verken om
Lagen, vilket översätter den hebreiska titeln Miqsat ma’ase ha-torah. Från och
med nu kan vi identifiera detta som en titel för ett judiskt verk under det
första århundradet som försöker överföra något rättfärdigande genom arbete.
Galaterbrevet 3:1-14 ger vidare förklaring.
Galaterbrevet 3:1-14
1
Vilka dårar ni är, ni galater! Vem har förhäxat er? Ni har ju ändå fått Jesus
Kristus framställd för era ögon som korsfäst. 2 Svara mig på en enda sak:
var det genom att fullgöra lagen som ni fick Anden eller genom att tro på
vad ni fick höra? 3 Hur kan ni vara sådana dårar? Skall det som för er började
med Anden nu sluta med köttet? 4 Har allt ni varit med om varit förgäves?
Det kan inte ha varit förgäves. 5 När han nu ger er Anden och låter underverk
ske bland er, är
Paulus refererar
till Abraham i texten i Galaterbrevet, för att Abraham ansågs vara rättfärdig,
genom texten i Första Mosebok. Hela kompositionen om Abrahams rättfärdighet var
från Första Mosebok 22:16 där Abraham var villig att offra sin son Isak på Guds
befallning. Och Abegg lyfter detta som en poäng (ibid). Han tror att det finns
en möjlighet, och att det är en väldigt stark möjlighet, annars skulle Paulus
inte ha använt den referensen i förhållande till sin text. Han skulle inte ha
talat om laggärningarna och använt exemplet med Abraham, om inte det exemplet
var specifikt för handling och uppfattning av rättfärdighet. Faktum var att han
uppfattades rättfärdig av vad han hade gjort. Abegg har en bra poäng, och det
verkar korrekt, att grunden för laggärningarna överförande rättfärdighet kanske
även var hämtat från Psaltaren 106:30-31.
Psaltaren 106:30-31 30 Then Phin'ehas stood up and interposed, and the plague was stayed. 31 And that has been reckoned to him as righteousness from generation to generation for ever. (RSV)
Vad samtida judendom och därefter kyrkan
hade gjort var att ta detta koncept där Phinehas stod upp, och genom sin
handling, av vad han gjorde räknades som rättfärdig
för alla generationer. Så Qumransekten och MMT, och grupperna som lärde att
lagen kunde överföra rättfärdighet genom verk, tog denna text och tillskrev den
som att vara rättfärdigandet av rättfärdigheten överförd genom individernas
handlingar. Zadoks söner var titeln som Qumransekten använde.
Den Zadok, överstepräst under David and Salomo, som var den direkta avkomman från
Phinehas stödjer denna syn. Paulus sade att ingen
människa är rättfärdigad inför Gud av lagen. Han som genom
tron är rättfärdig skall leva. Således är
rättfärdighet lydnad inför buden genom tron. Följande av lagen utan tro på ett högre system är
ingenting. Det är konceptet som attackeras. Denna fysiska och materiella syn på
rättfärdigheten hölls trots det faktum att det finns många bibliska texter i
Jesaja, speciellt Jesaja 9:1-6, som talar om Messias och Jesaja 53, som talar
om hans lidande och borttagandet av synden. Alla dessa texter visade mot det
betalande offret av Messias för att ta bort synden. Ändå trodde dessa människor
att de genom handling så kunde de uppnå rättfärdighet. Som Paulus sade “Vilka
dårar ni är, ni galater! Vem har förhäxat er?
Mottog ni anden genom laggärningar eller genom att höra med?”
Och sedan tog han
upp Abraham. Paulus såg att deras position härrörde från de två texterna trots
att han inte nämde Phinehas. Dock verkar det säkert att texten om att Abraham
blev rättfärdigad genom sin lydnad och hans handling i offret av Isak, var
grunden för deras tänkande. Den kan verkligen till och med ha spelat en roll i
deras monastiska celibat i vissa områden. Kanske genom offrandet av barn,
genomm att inte ha några, kan du överföra i celibatet en rättfärdighet. Så du
räknas som rättfärdig helt enkelt genom att förneka din avkomma. Det är en
bissar form av resonerande. Men man kan misstänka att det verkligen var så
enkelt. Det finns andra rituella reningar, som gör det till en logisk förlängning,
för vi kan inte vara rituellt rena hela tiden, under lagen, given alla
begränsningar i det mänskliga livet. Abegg verkar göra en god sak för namnets
ursprung. Han pekar på att MMT är satt i exakt samma språk som den som Paulus
svarade på i sitt brev till (Gal. 2:16) (Abegg op. cit. sid. 55).
Man frågar sig då
fråan: Vad är Laggärningarna? Qimron och Strugnell har gjort en rekonstruktion
av Laggärningarna i DSStexten. Den består av tre delar. Dess första är en
kalender bestående av rader med siffror från 1 till 21. Den andra är delar av
laen som består av en andra del av den hebreiska texten numrerad 1 till 82. För
det tredje har det en epilog bestående av en tredje del texter, numrerade från
1 till 32.
Fragment av sex
separata kopior av MMT hittades vid Qumran, så det är ingen isolerad text. Det
fanns många kopior av den. De är bestämda på två sätt, först genom 4Q siffror
som indikerar att de kom från Qumrangrottan 4. Dessa är 4Q394 till 4Q399.
Därefter är de utmärkta av en bokstav från a till f. I den vänstra marginalen
är källan till texten indikerad av bokstav och 4Q nummer (i parentes). Således
är de första 18 linjerna i kalendern från en kopia a som är lika med 4Q394.
Numren som följer 4Q numreringen identifierar kolumner och linjer (många upprepas
i andra texter) (Annex A).
Rad ett lyder i
[den sextonde (dagen) av den (här andra månaden) är en Sabbat]. Detta är nu
inte bibliska positioner. De baseras kanske även på solkalendern i Qumran,
vilket är fel. Det kastar bort systemet med de Heliga Dagarna likväl. Det finns
en orsak varför vissa av kalenderstrukturerna som påverkades var tvungna att
tas bort. Det är därför de inte kunde tillåtas att överleva efter det andra
århundradet.
Rekonstruktionen
lyder:
Den tjugotredje av
den är en Sabbat. Den trettionde [av den är en Sabbat. Den sjunde av den tredje
(månaden) är en – den fjortonde av den
är en Sabbat – den femtonde är Veckohögtiden [Alltså föll Pingst på den 14 och
15 av den tredje månaden för Qumran: detta är i strid med Tredje Mosebok 23.
Texten fortsätter]. Den tjugo - ii fö]rsta av den är en Sabbat. Den
tjugoåttonde av den är en Sabbat Efter den (alltså Sabbaten), söndag och
måndag, [skall tisdag läggas till (denna månad).
Detta är
rekonstruktioner (i dagsnamnen som vi använder så att ni förstår vilka av
veckans dagar det är i moderna termer) Texten fortsätter:
Och årstiden upphör
– nittioen dagar. Den första den fjärde månaden är en Minnesdag. Den fjärde]
iii av den [är en
Sabbat]. Den el[fte] av den är en Sabbat. Den artonde av den är en Sabbat. Den
tjugofjärde av den är en Sabbat. Den andra av den fem [te månaden är en Sabbat.
Den tedje av den är Högtiden för (det nya ) Vinet … iv Den nionde av den är en
Sabbat]. Den sextonde av den är en Sabbat. Den tjugotredje av den är en Sabbat.
Den trettionde av den är en Sabbat. Den sjunde av den sjätte (månaden) är en
Sabbat. Den fjortonde av den är en Sabbat ...
Texten går vidare
med att räkna upp Sabbaterna genom hela året och fullbordar sedan året genom
Sabbaterna med högtiderna för den nya oljan och högtiden för vedoffret. Dessa
är inte Heliga Dagar som Bibeln uppmuntrar oss att hålla under tiden för de
Heliga Dagarnas högtider. Det finns hela följder av kalenderhögtider i
Laggärningarna som uppmanas till folk utan någon direkt biblisk sanktion eller
på sin höjd genom härledning. De verkar ha sugit in till och med Barnabas i
detta material. Detta är hur bedrägligt materialet var under det första
århundradet.
Texten
fortsätter:
1 Nu är detta vissa
av våra regler [...] vilka är [vissa av reglerna enligt]
2 [de] regler(na)
(av Torah) i enlighet med [vår åsikt, och] alla av dem de berör [...]
Man måste komma ihåg att dessa är utgrävd tvåtusenår gammal papyrus, och vissa fragment saknas. Det finns elipser i fragmenten. Det fortsätter:
3 och renheten av [det ... Och det rörande de sådda gåvorna av det] nya vetekornen av de [ofrälse vilket de ... ]
4 och låt deras
[...] röra det och be[sudla det, och ingen skall äta]
5 något av det nya
vetekornen av d [e ofr]älse, [inte heller] skall det tas in i det heliga.
Här får vi
konceptet – rör inte – ät inte – smaka inte. Dessa kommentarer av Paulus blir
alla helt vettiga nu. Han talar om
Laggärningarna, vilket är vad denna text är för något. Han säger att du inte får sugas upp av det här.
Det säger – rör inte detta, och smakade det inte, och gör inte så här. Det
överför inte rättfärdigande. Ert rättfärdigande är i Jesus Kristus. Detta är
ett klart nytt fynd och det är en viktig text och översättning. Detta är även
en av orsakerna till varför Qumrantexterna hölls tillbaka i 50 år. Texterna
blåser bort argumenten för modern tids protestantism. Detta rättfärdigar den
traditionella hållning om Sabbaten och de Heliga Dagarna hos Kyrkan helt och
hållet. Moderna dagars anti-nomialister bringas till ett stillastående av publiceringen
av denna text. De är helt utan ursäkt.
Vi går igenom
koncepten nu (i rad 5).
Varje av de nya
vetekornen av d[e ofr]älse, [inte heller] skall tas in i det heliga. [Och
rörande offrnadet av reningsoffer]
6 att de kokas i ett
[koppar] kärl [och de ...] i det,
7 köttet av deras
offergåvor, att de [...] på Tempelgården (?) ...
Och så talar vi
om offer och det sätt på vilket de skulle utföra dem på Tempelgården. De hade
inte kontroll över Templet! Men de hade en mindre helgedom som de kallade
Templet. Vad de gjorde var att upprätta regler för någonting de inte
kontrollerade. Men de talade i praktiken om för fariseerna och de rabbinska
myndigheterna hur strukturen skulle vara. Nu blev detta ett mycket övertygande
dokument genom hela Mellersta Östern under det första århundradet. Så pass
mycket att Paulus var tvungne att ägna delar av Romarbrevet och Galaterbrevet
till att bekämpa denna text. Det är så pass vida spridd den var.
Den talar om
8 buljongen av deras
offergåvor. Och angående offren från de ofrälse:: [vi är av åsikten att de]
offrar
9 till det [...] att
det är som (en kvinna) som horade med honom, [och angående sädesoffren] av
offren.
Med andra ord så
attackerade de direkt allting som de ofrälse gjorde av offer till Templet. Deras motståndare
lämnade kvar sädesoffren från en dag till nästa. De ansåg att det skulle ha
ätits före solnedgången på den dagen det offrades.
Dock ser man här
begreppet tränga igenom som hos Johannes, att det talas om kvinnan, den falska
religionen, som är en hora, för Judah såg falsk religion som en hora i
förhållande till Gud och som en otuktig. Den säger om deras offer av välmående,
vilka motståndarna lämnar från en dag till den följande dagen, men det är
skrivet och vidare vid punkt 11, skall sädesoffret ätas efter solnedgången och
köttet som är offrat under dagen då det offras före solnedgången. För
prästernas söner skall ta vara på denna sed så de inte gör så att folket måste
bära bestraffning. MMT refererar till renhetsreglerna för kon för
renhetsoffren, d.v.s. den röda kon. Han som slaktar den och han som bränner
den, och han som samlar in askan, och han som häller vattnet av den, för
rening; det är vid solnedgången som allt detta blir rent.
Vi är nu medvetna
om offergåvorna för den röda heifer (4 Mos. 19:2). Författarna till MMT är
upptagna primärt med offren. De reglerar offren. Vad Paulus säger, än en gång,
är att alla dessa offerreningar är borttagna. Det var cheirographon, om du så
vill, skuldfriheten, som spikades till korset i Kolosserbrevet. Denna bok om skuldfrihet,
som dessa synder staplar upp, som naglades till korset. Men man kan se hur
lömskt det är. Sekterna hade skapat en andra uppsättning av regler, likt
Talmud, som blev till en serie texter som har regulerat deras dagliga liv, och
den blir en förlängning av rabbinsk judendom, men i opposition till det. Så de
är besatta med att tvätta sina händer och se på vad de gör, och vad de skall
äta, vad de ska kombinera med sina offergåvor.
Nu bemöter de då
frågan om prästerskapet. De refererar till prästerskapet som Arons söner. De
har instruktioner för reningsvattnet och dess hällande. Diskussionen
koncentreras då (18 ff.) kring hudar från boskapen och fåren. MMT talar om att
ta dem in i deras helgedomar. Som exempel även:
Rörande hudarna och
ben av orena djur. Det är förbjudet att tillverka handtag till kärl från deras
ben och hudar.
Ni kan inte ta
upp ett dött djur och använda dess ben till att karva ett benhandtag och sätta
det på ett kärl, för det gör kärlet orent. Så allt detta är föreskrifter av vad
ni skall göra i det dagliga handlandet. MMT tar Torah och sträcker ut det in
till dessa reningsregler.
Och rörande hudar
från kadavren av rena djur, han som bär ett sådant kadaver skall inte ha
tillgång till den helgade maten.
Så ni bär till
och med rena kadaver och ni är inte tillåtna att ta del av den helgade maten. Av
detta kan dras slutsatsen att om ni till exempel arbetade i ett slakthus så
kunde ni inte tal del i det heliga brödoffret. Om ni för vidare det till
kristendomen så kan ni inte ta del i brödet och vinet. Så allt av det är
reglerande nonsens som Paulus var tvungen att angripa, för det angrep effekten
i Kristi offer. Dock tog han inte bort det Gamla Testamentets lag. Han tog bort
en lagtext som centrerades kring det Gamla Testamentets lag. Offerlagen hade
ganska tydligt tagits bort av Kristus, så som det lärs av apostlarna, som jag
refererade till i uppsatsen Skillnad i Lagen. Så ni har tre element. Vi har att
göra med tre skilda element i lagen i det Nya Testament. Paulus själv talar om
tre skilda element så det är därför ni får en uppenbar motsägelse i det som
Paulus säger. För vi visste
inte vad Laggärningarna var. Men Laggärningarna förstår vi nu, är en text, en
förklarande text, likt Talmud, som påverkar det Nya Testamentet. Nu när ni förstår det så är det så enkelt.
Vi kan se genom modern modern anti-nomianska skrifter helt enkelt genomvår
förståelse och jämförelse av Bibeln så som vi har den. MMT togs inte i
beaktande när Skillnad i Lagen skrevs, men det ganska lätt att skjuta hål i de
anti-nomianska argumenten utan den. Med texten i MMT så blir de anti-nomian argumenten helt
förstörde. Man kan säga till vem som helst som säger att lagen har tagits bort,
att de inte vet vad de säger. Detta är betydelsen av MMT. Vi vet vad
Laggärningarna var.
MMT går från
frågan om prästerna till den om folket och gör att folket bär en bestraffning.
MMT förlägger
platsen för slakten inom lägret – i den norra delen av lägret. De ansåg att
helgedomen är ett mötestält, och att Jerusalem är lägret, och uutanför lägret
är utanför Jerusalem.
Det är lägret för deras bosättningar (29-30). Det är utanför lägret där man
skall [offra?] reningsoffret, och ta ut askan från altaret och bränna
reningsoffret, för Jerusalem är platsen som han har valt bland alla Israels stammar.
Det verkar som om
de menar av detta att Jerusalem rörlig plats, så som Israels bosättningar. Detta
är av betydelse för aktiviteten i förskingringen.
De argumenterar
av dessa texter om var slakten skall äga rum och var bortkastandet av askan
skall ske. Alltså ser vi enbart till offerlagen, och reningsoffren som uppstår
med djur och offren och av djur som dör av sig själva. MMT texten är
reningsritualer. Detta ger oss en uppfattning om graden av reningsritualer som
var endemiska i det judiska samhället vid den tiden. Vi tenderar att döma dem
efter våra mått och vad vi gör. De var besatta av renlighet! Det var en
fixering. Paulus var tvungen att ta itu med det för Kristus var tvungen att
sätta deras förståelse för religion på en stabil intellektuell grund. Denna syn
på religion var ett hinder för hela världen. Det är bara när ni läser saker som
Laggärningarna som ni inser omfattningen på problemet som Paulus stod inför.
MMT går sedan
vidare (från 36) till de sorters matvanor som rörde dräktiga djur. Ni kan inte
offra en moder och dess foster på samma dag. Ni kan inte äta ett foster som är
funnet i sin döda moders livmoder; det kan endast ätas efter att det blivit
rituellt slaktat. Denna sorts saker görs
inte, från våra normala handlingsföreskrifter, av oss ändå. Men dessa var
föreskrifter så att människor inte skulle göra dessa saker.
Den är därefter
upptagen med frågan om vem som får träda in i församlingen. De nämnda är
ammoniter, och moabiter, och mamzer, och han vars testiklar har blivit krossade,
och han vilkens manliga lem har skurits bort som inte desto mindre träder in i
församlingen och tar fruar för att bli ett ben, och träda in i helgedomen. MMT
talar här om vem som kan ingå äktenskap och vem som inte kan det – vad lagens
föreskrifter säger. Och de talar om orenhet i sammanboende och det faktum att
de inte kan förenas med israeliter. MMT räknar upp de olika sorternas förbjudna
föreningar eller ingiften. Förbuden mot ingiften inom rasen rör även äktenskap
utanför stammarna. MMT talar även om blinda människor, så människor som är
blinda skulle vara varsamma för all blandning, och kan inte se en blandning då
den sker. De måste göra ett reparerande offer. Så om ni är blinda så kan ni
inte blanda någonting för du måste veta vad du äter och bär. Vilken börda att
lägga på en blind man. Dessa är den sorts saker som Laggärningarna berör. Nu
förstår ni varför Paulus bestred den. Vaarför han var så fördömande. Förespråkarna
för MMT trodde att denna överförde rättfärdighet. Det finns ingenting
rättfärdigt av vad vi läser från MMT. Offerlagen hade tagits bort. Offerlagen
anses vara ett ämne för Skuld, men rättfärdighet kom genom Jesus Kristus. Vi
skulle inte anse någonting av MMt att vara rättfärdighet, eller någonting av
den att vara ens central för eller rörande vår tro.
MMT går igenom
hela frågan om vätskor – hundar som träder in i lägret – som äter helgedomens
ben – Jerusalem som Helighetens läger osv. De blev upptagna av det som en
central ställning. De såg Jerusalem som huvudlägret för Israels läger.
De talade om
trädens frukter palnterade som mat i Israels land. De var tvunget att behandlas
som förstskörden enligt prästerna Likaså med tionden och flockarna som gavs. Även
när det gällde helade spetälska, så hade MMT sekten uppfattningen att de inte
kunde träda in på någon plats som innehöll helig mat, utan skulle vara
isolerade, och utanför varje hus (64-70 sid. 59 f.). Om någon bryter en
öfrbjudande föreskrift omedvetet och fakta undgår honom så skall han föra fram
ett reningsoffer. [[O]ch angående han som medvetet överträder föreskrifterna är
det skri]vet att han ‘föraktar och hädar] (70 ibid.).
Så går vi då
igenom koncepten om spetälska och rena djur och orena blandningar t. ex. att så
dina fält och vingårdar med blandade arter. Du är inte heller tillåten att göra
detta från bibliska texter. MMT talar sedan om plöjande med ojämnt okade djur.
Det finns en hel följd av handlingar som du borde göra. Vi uppfattar numera på
grund av vår urbana inställning att ojämnt okade betyder människor av olika
trosåskådningar. De tog det primärt i det materiella konceptet om att inte
tillåtas att använda dem under lagen, så de skapade fler regleringar (från de
bibliska förutsättningarna) om vad ni skulle göra. Det fanns regleringar om vad
ni kunde ta med er hem. Det fanns även regleringar om kopulation med kvinnor.
Prästerskapet var förbjufet att gifta sig med kvinnor från lekmannasidan. Ni
kunde inte föroren er säd, så det var en fråga om förorening; det var inte ett
andligt/moraliskt problem. Alla av dessa koncept kom att ses i materiellt
sammanhang. Hela strukturen hos Anden, vår förståelse av vad vi gör andligen,
underminerades helt av denna text i Laggärningarna. Den reducerade allting till
en materiell ickeandlig nivå.
I grunden finns
MMT där för att föra ut välsignelser och förbannelser. Vad skriftställarna
säger då, när allting reduceras och koncentreras, är att vissa av
välsignelserna och förbannelserna redan har uppfyllts så som det är skrivet i
Moses bok. Vissa av Salomos välsignelser och vissa av förbannelserna från
Jeroboam (18-19 op. cit. sid. 61). Det refererar till (21) de sista dagarna då
de skall återvända till Israel (22) för evigt … och inte bli upphävda (?) men
de onda skall handla ont. (det finns vissa ellipser i texten). MMT går vidare
från (23 ibid. sid. 61)
23 och [...]. Tänk
på Israels kungar och på deras dygder: vem än bland dem 24 fruktade [To]rah var
fri från bekymmer; och dessa var sökarna för Torah, 25 villkas övergrepp var
[för]låtna en. Tänk på David som var en man av rättfärdiga dygder och 26 som (därför) var befriad från många
bekymmer och förlåten. Vi har (verkligen) sänt er 27 vissa av de regler från
Torah i enlighet med vårt beslut, för er välfärd och välfärden för era folk. För
vi har sett (att) 28 Ni har visdom och kunskap om Torah. Betänk alla dessa ting
och be honom att han stärker 29 er
vilja, och tar bort från er ondskans planer, och Belials planer 30 så att ni
kan njuta vid tidens slut, och finna att några av våra seder är korrekta. 31
Och detta kommer att räknas som dygdiga handlingar för er, eftersom ni gör vad
som är rättfärdigt och gott i Hans ögon för er egen välfärd och 32 för Israels
välfärd.
MMT regler för
Lagen, eller Laggärningarna, blir då det begrepp som överför rättfärdighet. Det
är inte sant. Nu kan vi begripa vad Paulus var på väg och vad han sade. Laggärningarna,
MMT eller ergon nomou överförde ingen rättfärdighet. Vi ser vad han angrep och
vad han jämförde med rättfärdighet genom tro. Vi är bättre utrustade nu till
att argumentera i fråga om betydelsen av Romarbrevet och Galaterbrevet och
integriteten i dessa texter. Med denna uppsats om MMT och uppsatsen Skillnad i
Lagen, är vi bättre rustade till att bestrida påståendena från den moderna
tidens protestantism. Det är nu påvisbart tydligt att de har uppfattat det fel.
Det är inte Torah som överför rättfärdighet, och det är verkligen inte dessa
rituella renhetsregler som kan överföra rättfärdighet. Vad detta var, var en
codex eller en förenkling av offer och reningslagarna i Torah i försök att göra
dem delaktiga i överförandet av rättfärdighet.
Det är morallagen
som tränger fram ur Guds natur som exemplifierar rättfärdighet. Ni kan ju tänka
er att vara i det första århundradet som kristna, sittandes tillsammans, och
människor kommer in med denna vida spridda skrift. Människor talade om den. Det
blev generaliserat att vi var tvungna att utföra den här handlingen eller den
där handlingen. Vi är tvungna att bli rena. Vi kan inte använda det benet för
att göra ett handtag för det där föremålet. Vi kan inte ta in det där djuret på
det stället. Ni kan inte göra detta och ni kan inte göra det där. Det skulle
driva er i vansinne. Vi skulle ha alla dessa människor som skulle säga att det
var tvunget att göras, eftersom det är i Laggärningarna. Laggärningarna säger
så. Det är som om någon säger att en individuell kultledare eller biskop x sade
så. Det verkar vara vad som hände.
Eftersom vi har
att göra med falska verk om frågan om Herrens Påsk som försöker skapa en
Herrens Påsk den 14 Nisan ur en väv av lögner, så måste vi även ta itu med från
om MMT. Paulus var tvungen att ta itu med den, för att den uppenbarligen
infekterade Kyrkan i Galatea. Det är ingen tillfällighet att den trängde in i
kyrkan i Galatea, men den nämns i förbigående i Romarbrevet för att den judiska
församlingen i Rom var en hel del längre bort från Jerusalem an Galatea. Ju
längre avstånd, desto mindre problem, men uppenbarligen hade de i Mellersta
Östern haft ett allvarligt problem. Det var då som Templet var märkt för
förstörelse. Det är därför som Templet och alla dess omgivningar var tvungna
att förstöras, för att bli av med detta icke-bibliska judiska system. Så att
strukturen kunde gå vidare i ett renare system, så att vi kunde se till det
andliga syftet, istället för att vara bundna till alla dessa ritualer; dessa
element. Vi visste inte att Laggärningarna verkligen var en text. Det var en
bok. Det var inte bara en handling. Vi kan nu se på texterna i ljuset av detta
faktum att vad Paulus troligen sade, var faktiskt en referens till MMT. Det är
inte helt klart än, men forskarna är ganska säkra – det är vad allting handlar
om. Implikationerna är revolutionerande. Inte För Guds Kyrka, som ändå gör så. Det
är revolutionerande för den moderna tidens protestanter som ignorerar
skillnaden i lagen som var så tydligt förstådd av dem under reformationen även
om de inte förstod Herrens Påsk eller andra Heliga Dagar i planen om frälsning
på rätt sätt. Kyrkan är frikänd genom detta fynd. Modern kristendom kommer då
att kunna se, fullständigt, att Guds Kyrka verkligen hade rätt från början.
Där annat icke
anges är bibelöversättningar från år 2000 svenska översättning
q