Guds Kristna Kyrkor
[052]
Botgöring och Dop [052]
(Edition 2.0 19940903-19980505)
Denna uppsats behandlar doktrinerna rörande predestination och Guds kallande. Botgöring och omvändelse visas vara förutsättning för dop och följer även detta i den kristnes liv.
Christian Churches of God
PO Box 369, WODEN ACT 2606, AUSTRALIA
E-mail: secretary@ccg.org
(Copyright © 1994, 1998 Wade Cox)
(Tr. A. Binder 2005)
Detta manuskript får kopieras och spridas fritt förutsatt att det kopieras i sin helhet utan ändringar eller utelämnande. Förläggarens namn och adress, samt upphovsrättinnehavaren måste inkluderas. Inga avgifter skall läggas på mottagare av distribuerade kopior. Kortare citat får inkluderas i texter såsom kritiska artiklar och recensioner utan att upphovsrätten bryts.
Detta manuskript finns tillgängligt
i original och översättning på Internet på webadress:
http://www.logon.org och http://www.ccg.org
Botgöring och Dop [052]
Doktrinerna Rörande Predestination
Att inträda i Guds Kungarike är en handling av tjänst. Ingen människa kommer till Gud genom sin egen förståelse. Det är inte en intellektuell process. Om det var så skulle akademikerna inträda Guds Kungarike först. Att de inte gör det är uppenbart av vad de säger.
Alla människor syndar. Mänskligheten saknar den Helige Ande. Därmed är det mänskliga sinnet emot Gud. Därför säger Skriften att det köttsliga sinnet är fientligt inställt till Gud (Rom. 8:7). Detta är översatt som Sinnet som sitter i köttet är fientligt till Gud i RSV. Orsaken är att Guds natur är överförd genom den Helige Ande. Utan den Helige Ande är ni på kant med lagen för ni har inte Guds natur. Den naturen kommer från Gud som centrum för godhet. Gud är sanning, och endast sanningen kan göra er fria. (Joh. 8:32). Sanningen är således ett koncept som flödar från Anden och helgar de utvalda. (Joh. 17:17-19). Således kan ni inte vara delaktiga i kungariket utan att ha getts den Helige Ande. Den Anden drar bort från synd. Gud måste därför fatta ett medvetet beslut att exponera de utvalda för Anden, i vetskap om att inte kommer att misslyckas. Han gör detta utifrån sitt gudomliga allvetande. Vi kallades således in till Hans rest, inlett med Kristus (1 Pet. 1:20), och skrivet i Livets Bok från skapelsen av världen (Upp. 17:8). Hans verk slutfördes före skapelsen av världen (Heb. 4:3). De utvalda är Guds verk.
Det är Gud genom Kristus, genom den Helige Andes medel, som öppnar sinnena hos alla de utvalda, inledda med apostlarna, så att Skriften kan förstås (Luk. 24:45). Det är av denna orsak som Kristus talade i liknelser; så att de som inte var utvalda inte skulle förstå. Således var de tvungna att vända och bli frälsta (Matt. 13:10-17) innan de var förmögna att träda fram till dom. Gud är full av nåd och vill inte att någon skall förstå (2 Pet. 3:9). Sålunda, genom Hans gudomliga allvetande, kallas var och en i enlighet med Hans syfte. För de som Han i förväg kände till, de predistenerade Han att bli omformade efter bilden av Hans son, så att han kunde bli den förstfödda bland många bröder. De som Han predestinerade kallade Han även; de som Han kallade rättfärdigade Han; och de som Han rättfärdigade ärade Han även. Vad skall vi då säga om detta? Om Gud är för oss, vem är då emot oss? (Rom. 8:28-31).
För att mänskligheten skall leva, eller ha evigt liv, så kräver Gud att de skall ångra och göra bot. Om de inte ångrar så kommer de att utplånas (Luk. 13:3,5). Kristus sändes för att kalla mänskligheten till bot (Luk. 11:32). Kristus inledde sin mission efter tillfångatagandet av Johannes Döparen (Matt. 4:12). Johannes fängslande skedde en tid efter Herrens Påsk år 28 e.Kr. (Joh. 3:22-24; 4:12) som var Påsken efter inledningen av Johannes mission under det femtonde året av Tiberius regeringstid (Luk. 3:1). Från den tiden började Jesus predika och säga ”Omvänd er. Himmelriket är nära.” (Matt. 4:17). Kristus gav sina lärjungar i uppdrag att predika evangeliet om bot, och gav dem myndighet över demoner och orena andar (Mark. 6:7,12; Luk. 10:1,17-20).
Två saker är grundläggande för bot. Det första är en kunskap om synd och att man har syndat (Rom. 3:23). Det andra är att kunna vända sig till Gud, genom Hans ord. Således måste ni ges förmågan att förstå syndens natur och innehållet i Guds mysterier. De utvalda ges makt över demonerna endast för att visa att deras namn är skrivna i himlen för att kontrollera handlingarna och omständigheterna som omger dem i de andliga slag de möter. De är sålunda övertygade i att de är starkare är demonernas makt.
Ånger och bot lärdes ut som förelöpare till utblottningen av synd (eller ondska; Apg. 8:22) så att vliotiden kan komma av Herrens närvaro, så att Han må sända Kristus som var utsett för oss (Apg. 3:19-20).
Kristus sänds således inte till er förrän ni ångrar och gör bot. Detta är en pågående process. Kristus sänds på en individuell grund såväl som en gång för alla. Trinitarer har svårt att förstå denna process på grund av missförståelsen av Gudomligheten.
Under Okunnighetens tid, som den kallas, så hade Gud överseende med detta, men efter Kristus så befaller han alla till bot, och har slagit fast en dag för dom för dem (Apg. 17:30). Således är boten utsträckt till de Ofrälse (se även Apg. 15:3).
Medvetenheten om synd och syndarens värdelöshet är de huvudsakliga faktorerna i ånger och bot. Således är självrättfärdigande den värsta av synder för syndaren kan inte se sin egen otillräcklighet. Det är självbedrägeri.
Gud tar bort era överträdelser Så långt som öster är från väster, (Ps. 103:12). Lägg märke till den allmänna syftningen i Psaltaren 103:6-14.
Psaltaren 103:6-14 6 Herren handlar rättfärdigt och ger de förtryckta deras rätt. 7 Mose fick lära känna hans gärningar, Israels folk hans verk. 8 Barmhärtig och nådig är Herren, sen till vrede och rik på kärlek. 9 Han går inte ständigt till rätta med oss, hans vrede varar inte för evigt. 10 Han handlar inte mot oss som vi förtjänat, han ger oss inte våra synders lön. 11 Ty så hög som himlen välver sig över jorden, så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom. 12 Så långt som öster är från väster, så långt från oss förvisar han vår synd. 13 Som en far visar ömhet mot barnen, så visar Herren ömhet mot dem som fruktar honom. 14 Ty han vet hur vi är skapade, han minns att vi är mull.
Från ånger och bot och omvändelse till Gud så måste den ångrande syndaren sedan utföra gärningar värdiga ånger (Apg. 26:20). Ni måste förändra ert beteende. Synd är inte olyckshändelser; det utgår från det som bestäms av sinnet. Sinnet försätts i en långtidsminne som är en fysio-kemisk reaktion i hjärnan. Det är därför det är svårt för människor att slåss mot synd. De måste förändra själva processen i sinnet. Detta är grunden för texten: Ge era verk till Gud och Han skall upprätta era tankar (till svenska från KJVs engelska text av övers.). Detta uttrycks i RSV som: Ge era verk till Herren och Han skall upprätta era planer (till svenska från RSVs engelska text av övers.) (Den svenska texten från år 2000 översättning lyder: Lägg allt du gör i Herrens hand, så kommer dina planer att lyckas, övers. anm.) (Ords. 16:3; jfr. även 2 Kor. 10:5).
KJV fångar kanske en vidare betydelse av hjärnans handlingar. Det är en pågående process. Vissa sociala strukturer har gått så långt att det inte går att komma över problemen. Gud förstörde Sodom för de kunde inte bli rättade med tanke på tidsramen och verkan av planen och deras förmåga att nås för sin ånger. Med andra ord, de hade gått för långt mentalt för att reagera på budskapen som de gavs. Således ges inte Gud tillåtelse av människorna att rehabilitera nationerna i dessa sista dagar, även om profetiornas vittnesbörd och Skriften är inför dem. Det är därför Sodom skall fördöma vårt folk. (Matt. 11:23-24; Mark. 6:11; Luk. 10:12) – för vi har Kristus budskap och det hade de inte.
Således är Guds kall i enlighet med den predestinerade följden av händelser den första fasen eller stadiet av processe att nå Guds Kungarike. Gud känner till änden från begynnelsen. Han kommer inte predestinera människor som kommer att misslyckas. Alltså, många är kallade men få är utvalda (Matt. 22:14).
Gud bringar medvetet inte människor till dom förrän de kan underkastas processen. Så de kallade som inte utväljs går helt enkelt över till den andra uppståndelsen. Alla de, till exempel, som är döpta i Kyrkan nu och som faller till trinitarism går till den andra uppståndelsen. De förs helt enkelt inte till dom. Gud uppenbarar inte Honom själv för dem. Kravet för att vara i den första uppståndelsen, det vill säga, att ha evigt liv, är att känna den Enda Sanna Gud och Hans son Jesus Kristus (Joh. 17:3). Johannes evamgelium 17:3 gäller för båda uppståndelserna och för alla människor. Ingen som dyrkar en falsk gud, varken de som utger sig för att vara kristna, så som trinitarerna gör till exempel, eller av andra falska gudar, skall ärva evigt liv ens i den andra uppståndelsen. De kommer att läras bort från sina fel, av de utvalda som skall vara deras lärare som andliga varelser. Om de inte ångrar i den andra uppståndelsen skall de dö och brännas i Gehenna. De skall möta sitt val över hundra år
(Jes. 65:20). De skall omvända sig eller dö! Det gäller varje synd inom kategorierna för Guds bud. Det första och största budet – Ni skall älska Herren er Gud med hela era hjärtan, med hela er själ och med hela era sinnen (Matt. 22:37; Mark. 12:28; Luk. 20:27-40, jfr. 5 Mos. 6:5) – omfamnar de första fyra av de tio budorden. Det andra stora budet – Ni skall älska era nästa som er själva (Matt. 22:39, jfr. 3 Mos. 19:18) – omfamnar de sista sex budorden. På dessa två stora eller centrala bud vilar hela lagen och profeterna (Matt. 22:40). Således är inte de tio budorden enskilda; De är förlängningen av de två och kärnan i lagen som gavs av Messias till Moses genom den Helige Ande. Ånger är en process om att återvända till Gud inom Hans struktur (Mal. 3:6-12) (jfr. Lagserien i uppsatsen Guds Lag [L1].
Processen om att återvända till Gud förekommer som en del i handlingen att känna eller komma till Gud. (Joh. 17:3; 10:37-38). Kristus uppenbarar Fader för individen efter att Fadern ger dem till Kristus för att inleda processen (Joh. 6:44,57,65). Således sker kallandet från begynnelsen av världen och är systematisk. Det är den första av tre faser, den andra fasen är dopet och den tredje en fortsatt ånger och bot.
All myndighet överfördes till Kristus som följd av hans uppståndelse (Matt. 28:18). Han befallde att hans lärjungar skulle gå och göra lärjungar av alla nationer och döpa dem i namn av Fadern, Sonen och den Helige Ande. (Mat. 28:19). Lära dem allt som Kristus befallde. Så skulle han vara med dem alltid till tidens slut (Matt. 28:20).
Ånger och bot måste följas av dop för överförandet av den Helige Andes gåva (Apg. 2:38). Ni kan inte erhålla den Helige Ande om ni inte ångrar och döps, så att ni föds igen. Om ni inte föds på nytt så kan ni inte inträda i Guds Kungarike (Joh. 3:3,5). Ånger är en förutsättning för dopet och erhållande av den Helige Ande. Således är barndop logiskt uteslutet som i strid med Bibeln. Dopet är det första av endast två sakrament i Kyrkan. Det andra är Herrens Nattvard (se uppstatsen Kyrkans Sakrament [150]).
Förutsättningen för ånger framhölls av ohannes Döparens mission, han som var en föregångare för den Helige Andes dop i Kristus (Mark. 1:4,8). Johannes konstaterade att Kristus skulle döpa i den Helige Ande och med eld, när det gällde de som inte ångrade sig (beskrivna som chaff) (Luk. 3:16-17).
Den Helige Ande överförs under ledning av Gud. På begäran, visad genom handpåläggning, inträder den Helige Ande i individen. Den Helige Ande är inte överförd av den person som lägger på händerna på individen. Den person eller de personer som lägger på händerna gör så som representanter för kyrkan och ber den Helige Ande att hörsamma begäran från kyrkan och individen och träder in i mottagaren för vilken handling som är inblandad. Därför är ställningen för den ämbetsutövare för kyrkan irrelevant för giltigheten i processen. Kristus sade att vad helst två eller tre av er binder på jorden är bundet i himlen (Matt. 18:18-20).
Matteus evangelium 18:18-20 18 Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. 19 Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. 20 Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.”
Anden är således överförd för varje aspekt av Guds verk och inte av någon människa. Den Helige Ande verkar från dopet med att arbeta med varje individ. Den Helige Ande drar de utvalda till Gud genom Kristus (Heb. 7:25). Anden skörd ges till individen vid dopet, av Romarbrevet 8:23, som tydligt konstaterar att adoptionen inte sker förrän förlösningen av kroppen. Således är vi födda igen men fortsätter att växa i anden dagligen i Kristus Jesus till vi kommer till Guds ära (se uppsatserna Adoptionens Ande [034] och Födda Igen [172]).
Detta överförande av den Helige Ande vid dopet är vattnet från frälsningens källa som utlovats av Gud genom Hans profeter (Jes. 12:3). Detta vatten av den Helige Ande var Guds löfte till Jakob som nedtecknats i Jesaja 44:3. Herren Gud är källan för det levande vattnet (Jer. 2:13; 17:13; även Sak. 14:8). Detta är floden av livets vatten (Upp. 22:1). Kristus, då han talade om Anden (Joh. 7:39), sade att från honom flödar det levande vattnet (Joh. 4:10-14; 7:38, jfr. Jes. 21:3; 55:1; 58:11; Hes. 47:1). Israel är andligen renat av vatten, från Hesekiel 36:25, vilket är livets vatten eller den Helige Ande. De utvalda tar av detta vatten utan kostnad (Upp. 22:17).
Ånger och bot är en fortgående process. Ånger skall bli djupare allt eftersom åren fortskrider efter dopet. Kyrkan i Efesus kallades till ånger och att minnas från avd de fallit, och att återigen göra de verk de gjorde först (Upp. 2:5). Likaledes kallades Kyrkan i Pergamon till ånger (Rev. 2:16); så även Kyrkan i Thyatira (Upp. 2:21-22) som hade sina avfällingar kastade till en bädd med de falska religiösa ledarna. Kyrkan i Sardi kallades också till ånger, annars skulle Kristus komma till dem som en tjuv om natten och de skulle inte veta vilken timma han skulle komma (Upp. 3:3). De som Kristus älskar, bannar han och straffar. Han befaller att de (i detta fall kyrkan i Laodikeia), skall vara ihärdiga och att de ångrar sig (Upp. 3:19). Ånger är således en fortående process för alla Guds Kyrkor, som bär ansvar för alla (Jak. 5:19-20).
Ånger och bot är således förutsättningen för Guds Kungarike. Om det inte var för de utvalda som är Guds Tempel (3 Mos. 26:12; 1 Cor. 3:16-17; 6:19; 2 Cor. 6:16; Efes. 2:19-22) och del av processen som Gud satte i rörelse från världens början, så skulle det inte finnas något kött räddat levande (Matt. 24:22). Gud skulle då tillåtit all mänsklighet från Adam att dö ut, så som Han lät Nefilim dö ut.
Gud handlar med mänskligheten genom Jesus Kristus och de utvalda som var inskrivna i Livets Bok före världens skapelse. De utvalda var predestinerade att kallas. De kallades till ånger. Ånger var en förutsättning för att mottaga den Helige Ande, som endast kunde symboliseras av dopet. Ånger och bot pågår från dopet så att ni kan växa i Anden till ni når fullkomlighet och adoptionen, som är kroppens förlösning. De som faller i sömn måste uppstå i köttet så att de kan överföras så som Kristus, som skördeoffer. Messias var den första av de första skördarna Han blev en Guds son i kraft av sin uppståndelse från de döda (Rom. 1:4). Vi är också en första skörd: givna Anden vid Pingst och förlösta vid Ankomsten. Följden av Heliga Dagar representerar dessa aspekter av vår kallelse och försoningen med Gud Fader genom Jesus Kristus.
Där annat icke anges är bibelöversättningar från år 2000 svenska översättning
q