Guds Kristna Kyrkor

[136]

 

 

 

Hornstötarnas Dag [136]

 

 

(Edition 1.2 19950925-19970830) Audio

 

Denna uppsats behandlar de två aspekterna av Högtiden för Hornstötarna. Den första som Messias återkomst. Denna fas går vidare genom kyrkans utveckling till ankomsten och Kristi tusenåriga styre och insamlandet av Israel. Den andra aspekten är Lammets bröllopsmåltid. Här undersöks evangeliernas uppteckningar i detalj och ordningsföljden som omger Kristi bröllop med kyrkan diskuteras. Huvuddelen av de utvaldas bröllopskläders natur är av vikt för alla kristna.

 

 

 

Christian Churches of God

PO Box 369,  WODEN  ACT 2606,  AUSTRALIA

 

E-mail: secretary@ccg.org

 

 

 

(Copyright ã 1995, 1997  Wade Cox)

(Tr. 2004)

 

Detta manuskript får kopieras och spridas fritt förutsatt att det kopieras i sin helhet utan ändringar eller utelämnande. Förläggarens namn och adress, samt upphovsrättinnehavaren måste inkluderas. Inga avgifter skall läggas på mottagare av distribuerade kopior. Kortare citat får inkluderas i texter såsom kritiska artiklar och recensioner utan att upphovsrätten bryts.

 

 

Detta manuskript finns tillgängligt i original och översättning på Internet på webadress:
http://www.logon.org och http://www.ccg.org

 

 


 Hornstötarnas Dag [136]

 

Del 1 - Messias Återkomst

 


Korsfästelsen och återuppståndelsen

 

Kristus sändes in till världen för att frälsa mänskligheten genom att avlägsna världens synd (Matt. 1:21; Matt. 9:6; Mark. 3:28) så som lammet (Upp. 5:6-8). Kristus kom till världen för att bära vittnesmål för sanningen (Joh. 18:37). Han slogs från världens grund som en förevisning av Gud gudomliga vetskap (Upp. 13:8). Hans kungarike har ännu inte kommit till jorden. Han var bestämd före skapandet av världen, men manifesterades vid tidens ände för vår skull (1Pet. 1:20).

 

Om inte mänskligheten tror att Kristus är Messias så kommer de att dö i sina synder (Joh. 8:24). Kristus dog för våra synder i enlighet med Skrifterna och han begravdes och upprestes på den tredje dagen i överensstämmelse med Skrifterna (1 Kor. 15:3-4), och framträdde inför mer än femhundra bröder (1 Kor. 15:5-6). Kristus korsfästes och är uppstånden (Mark. 16:6). Vid sin uppståndelse uppsteg han till sin Fader och vår Fader och sin Gud och vår Gud (Joh. 20:18). Han sitter vid Guds högra sida, med änglar, myndighet och kraft underställd honom (1 Pet. 3:22).

 

Kyrkans utveckling

 

Kristus var frånvarande över en längre tid så att det fulla antalet av de utvalda kunde uppnås (Upp. 7:3). Kyrkan utvecklades över en tidsperiod av tvåtusen år för att fullborda planen för frälsning. Denna plan speglades i ordningen av ljus i kung Salomos Tempel (2Krön. 4:7 ff). Dessa var tio lampställen, vardera för sju ljus. Dessa tio lampställen representerade de tio faserna i upprättandet av Guds Tempel. Det första lampstället representerade Messias. De följande sju representerade de sju kyrkorna under de sju kyrkornas änglar. De sista två lampställena representerade de två vittnena som har kraft överförd till dem direkt från Gud.


Tidsperioden som föregår Messias återkomst utmärks av prövningar och avfällighet från tron. Kristus gav denna ordningsföljd i Olivprofetian. Följden för återupprättelsen återspeglas i följden av den Heliga Dagarna i Tishri. Den första Tishri är Hornstötarnas Högtid. Denna högtid anmäler Messias ankomst. Tidsperioden är därefter spridd över en tid vilket visas av antalet dagar som spänner över Tishri. Denna följd var speglad av tidsperioden för sörjande över Moses innan inträdet i det förlovade landet (5 Mos. 34:8). Moses liv representerade de tre perioderna om tvåtusen år eller 120 jubileer. Perioden om trettio dagar vid slutet visar tiden som krävs för upprättandet av Tusenårsriket. Således symboliseras fasen från ankomsten till återbördandet och försoningen av tidsperioden för Hornstötarna och Försoningsdagen.

 

Perioden från återbördandet och försoningen till upprättandet av tusenårsrikets ordning symboliseras av tidsperioden från Försoningsdagen till Lövhyddehögtidens Heliga Dag.

 

Planet är förberedd för denna händelse och detta faktum symboliseras med insamlandet som skall ske på aftonen av den första Heliga Dagen och vilken inte kan lämnas till morgonen (2 Mos. 23:19). Kristus angav denna ordningsföljd i Matteus evangelium 24:3-51, och framställde ett allmänt scenario inom vilket Gud senare skulle ge Uppenbarelsen.

 

Matteus evangelium 24:3-8 3 När han sedan satt på Olivberget och lärjungarna var ensamma med honom kom de fram och sade: ”Säg oss när det skall hända. Och vad blir tecknet fördin återkomst och för tidens slut?” 4 Jesus svarade: ”Se upp så att ingen bedrarer. 5 Många kommer att uppträda under mitt namn och säga: Jag är Messias, och de skall bedra många. 6 Ni kommer att få höra stridslarm och krigsrykten. Se till att ni inte låter skrämma er. Sådant måste hända, men det är ännu inte slutet. 7 Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike, och det blir hungersnöd och jordbävning på den ena platsen efter den andra. 8 Allt detta är början på födslovärkarna.

Denna ordningsföljd inleds med den falska religiösa strukturen i det första inseglet vilket följer till andra insegel om krig, svält/plågor och död. Denna aspekt i Uppenbarelseboken 6:1-17 utvecklas i en serie uppsatser om Lövhyddehögtiden. Uppenbarelseboken 6:9-11 behandlas i nästa kommentar från Matteus evangelium 24:9 ff.

 

Matteus evangelium 24:9-14 9 Då skall man utlämna er till att plågas och dödas, och alla folk skall hata er för mitt namns skull. 10 Då skall många komma på fall och ange varandra och hata varandra. 11 Många falska profeter skall framträda och bedra många. 12 Genom att laglösheten tilltar kommer kärleken att kallna hos de flesta. 13 Men den som håller ut till slutet skall bli räddad. 14 Och budskapet om riket skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan skall slutet komma.

 

Således är prövningen under det femte inseglet utsträckt över en lång tidsperiod. Den föregår profetian i Daniel som refereras till i vers 15 ff och som går vidare till att täcka predikandet av evangeliet i världen.

 

Matteus evangelium 24:15-28 15 När ni ser den vanhelgande skändlighet som profeten Daniel har talat om stå på helig plats (må den som läser fatta det rätt), 16 då måste de som bor i Judeen fly upp i bergen. 17 Den som är på taket skall inte gå ner och hämta vad han har i huset, 18 och den som är ute på åkern skall inte vända tillbaka och hämta sin mantel. 19 Ve dem som väntar barn eller ammar i den tiden. 20 Be att ni slipper fly under vintern eller på sabbaten. 21 Ty det skall bli ett lidande vars like inte har funnits från världens början till denna dag och inte heller kommer att finnas. 22 Och om inte den tiden förkortades skulle ingen människa bli räddad. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas. 23 Om ni då får höra: Här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte! 24 Falska frälsare och falska profeter kommer att uppträda med stora tecken och under för att om möjligt bedra också de utvalda. 25 Nu har jag sagt er det i förväg. 26 Om ni alltså får höra: Han är ute i öknen, så gå inte dit, eller: Han är inne i kammaren, så tro det inte. 27 Ty liksom blixten kommer från öster och lyser ända till väster, så blir det vid Människosonens återkomst. 28 Där kadavret ligger, där samlas gamarna.

 

Det är således en lång tid av förföljelse och sedan prövningar förorsakade av krig. De utvalda är förföljda och sedan uppstår det under detta sista system en falsk religiös ordning sådant så det skulle förleda, m det var möjligt, själva de utvalda. Nästa fas är det om de himmelska tecknen i det sjätte inseglet i Uppenbarelseboken 6:12-17. Matteus evangelium 24:29 ff säger:

 

Matteus evangelium 24:29-51 29 Strax efter den tidens lidanden skall solen förmörkas och månen mista sitt sken. Stjärnorna skall falla från skyn och himlens makter skakas. 30 Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och då skall alla jordens stammar höja klagorop, och man skall få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet. 31 Och han skall sända ut sina änglar vid ljudet av en stor basun, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena gräns till den andra. 32 Lär av en jämförelse med fikonträdet. När kvisten blir mjuk och bladen spricker ut vet ni att sommaren är nära. 33 På samma sätt vet ni när ni ser allt detta hända att han är nära, utanför dörren. 34 Sannerligen, detta släkte skall inte förgå förrän allt detta händer. 3 5Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå. 36 Dagen och timmen känner ingen, inte ens himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern. 37 Ty som det var i Noas dagar, så blir det vid Människosonens ankomst. 38 Under tiden före floden åt man och drack, gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken, 39 och ingen visste något förrän floden kom och förde bort alla. Så blir det också vid Människosonens ankomst. 40 Då är två män ute på åkern; den ene tas med och den andre lämnas kvar. 41 Två kvinnor är vid kvarnen och mal; den ena tas med och den andra lämnas kvar. 42 Håll er därför vakna, ty ni vet inte vilken dag er herre kommer. 43 Det förstår ni ju att om husägaren visste vid vilken tid på natten tjuven kom, skulle han hålla sig vaken och hindra honom från att bryta sig in i huset. 44 Därför måste också ni vara beredda, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonen. 45 Tänk er en trogen och klok tjänare som av sin herre satts att ha uppsikt över tjänstefolket och ge dem mat i rätt tid. 46 Salig den tjänaren, när hans herre kommer och finner att han gör vad han skall. 47 Sannerligen, han skall låta honom ta hand om allt han äger. 48 Men om det är en dålig tjänare, en som tänker: Min herre dröjer, 49 och så börjar slå de andra tjänarna och äter och dricker med de druckna, 50 då skall hans herre komma en dag när han inte väntar honom och vid en tid som han inte vet om 51 och hugga ner honom och låta honom dela lott med hycklarna. Där skall man gråta och skära tänder.

 

Kommentaren att denna generation inte skulle passera innan dessa ting skulle uppfyllas kan tolkas på två sätt. Endast en sak är säker och det är att Kristus inte talade om generationerna av hans dagar. Om han gjorde det, så var han en falsk profet och inte Messias. Förklaringen har en förlängd och specifik innebörd. En generation är fyrtio år. Moses levde tre generationer eller 120 år. Detta kan jämställas med 120 jubileer på ett jubileum för år basis (120 jubileer täcker sextusen år). Den sista fasen av Moses liv representerade fyrtio jubileer eller den sista fasen av de sextusen åren i planen för frälsning. Således sade Kristus att den sista fasen skulle leda till Messias vid dess slut och att människorna vid liv vid dess slut skulle inte avlida. Den tredje delen i sig själv skulle inte försvinna.

 

Den tredje fasen täcker en period om tvåtusen år från jubileet under vilket Kristus föddes och jubileet under vilket han inledde sin mission och dömde Judah under Jonahs tecken (se uppsatsen Jonas Tecken och Rekonstruktionen av Templet [013]). Kristus föddes, mellan september år 6 f.Kr. och januari år 4 f.Kr. Han kunde inte ha fötts senare än januari år 4 f.Kr med tanke på Herodes död i mars år 4 f.Kr. Han föddes således en fullständig tidscykel, eller nitton år efter inledandet av det jubileet, det vill säga omkring september år 5 f.Kr. År 1995, vid Hornstötarnas dag inleder alltså den fas som är tvåtusen år från befruktningen av Johannes Döparen och Messias. Försoningsdagen år 1996 som  också är en tidscykel från jubileet 1977/78, fullbordar det fyrtionde jubileet sedan Kristi födelse. Året 1996 fullbordar även den tretusende årsdagen av Davids inträde i Jerusalem.

 

Tidsperioden är således laddat med symbolik och profetisk betydelse. Messias inledde sin mission år 28 e.Kr. vilket var året för återkomst efter jubileet år 27 e.Kr. vilket, som det femtonde året för kejsare Tiberius, bevittnade Johannes Döparens inledning av hans mission. Kristus inledde inte sin mission förrän Johannes Döparen hade fängslats efter Herrens Påsk år 28 e.Kr. Messias mission markerade således den nya tiden från inledandet av jubileet. Perioden om de fyrtio jubileerna eller de två tusen åren slutar år 2027/28. Året 2028/29 inleder det sjunde Millenniet, som i antiken betecknades som perioden av Rättvist Styre. Perioden från 1996 till 2025/26 är trettioårsfasen som vi förknippar med Messias liv. Denna period kommer att bevittna Messias återkomst och underkastelsen av planeten. Jubileumssystemet kräver en tredubbel skörd under året före den sjunde Sabbaten av år 2026/27 och Jubileumsåret 2027/28. Den slutgiltiga perioden av krig vid slutet och Messias återkomst inleds alltså från år 1996 och fortsätter till 2025/26. Messias kommer ha inledd sitt styre från Jerusalem från den tiden för Tusenårsriket. Slagen om den falska profeten och odjuret centrerade kring Jerusalem kommer likaså att inledas från 1996 och framåt.

 

Den sista aspekten av den sista fasen, innan jorden tillåts att skadas i denna process, är domen av de utvalda. Denna följd profeteras i Hesekiel 34. I de sista dagarna, tar herdarna hand om sig själva och inte om fåren. (Hes. 34:4-5). Herdarna skiljs då bort. Kristus kommer att döma fåren av hur de behandlar varandra (Hes. 34:17 ff).

 

Detta kan endast ske ordentligt genom frånskiljandet av herdarna. Frånskiljandet och domen refereras till i Sakarja 11. Sakarja 11:3 ff tar upp jämrandet från herdarna.

 

Sakarja 11:3-13 3 Hör herdarnas jämmer då deras härlighet blir förödd! Hör hur de unga lejonen ryter då Jordandalens stolthet blir skövlad! 4 Så har Herren, min Gud, sagt: Bli en herde för fåren som skall slaktas. 5 De som köper dem drar sig inte för att döda dem, och de som säljer dem säger: Lovad vare Herren, jag har blivit rik! Och deras egna herdar skonar dem inte. 6 Nej, jag skall inte längre skona landets invånare, säger Herren. Jag skall utlämna människorna åt varandra och åt deras kungar; de skall ödelägga landet och jag skall inte låta någon slippa undan. 7 Så blev jag en herde för boskapshandlarnas slaktfår: jag tog två stavar, den ena kallade jag Ynnest och den andra Enighet, och jag vallade hjorden. – 8 Jag gjorde mig av med de tre herdarna på en månad. – Men jag miste tålamodet med fåren, och även de tröttnade på mig. 9 Då sade jag: ”Jag vill inte längre vara er herde. Låt dem dö som skall dö, låt dem gå under som skall gå under och låt dem som blir kvar äta upp varandra.” 10 Så tog jag min stav Ynnest och bröt av den för att upplösa det förbund som jag slutit med alla folk. 11 Den dag det upplöstes förstod boskapshandlarna som iakttog mig att detta var Herrens ord. 12 Sedan sade jag till dem: ”Om ni tycker att det är rätt, så ge mig min lön – låt annars bli!” Då vägde de upp trettio silverstycken åt mig. 13 Herren sade till mig: ”Kasta dem till smältaren, denna härliga summa som de anser mig värd.” Och jag tog de trettio silverstyckena och kastade dem åt smältaren i Herrens hus.

 

Denna text i Sakarja 11:3-13 är profetian som rör förstörelsen av teokratin i Israel och fallet av den prästerliga ordningen. Staven om Ynnest var förbundet med Israel. Messias var Arons Messias som kunde ta ynnesten given till Israel och utsträcks till de ofrälse. Här förekommer profetian att prästerskapet skulle förstöra honom och betala hans förrädare trettio silverpenningar. Vidare att den summan skulle kastas till skattkammaren. Dock var pengarna tvungna att tas bort eftersom de var blodspengar. De trettio silverstyckena sågs föraktfullt som priset på en slav (se Soncino jfr. 2 Mos. 21:32), men det var också vägt som en del per entitet i Guds råd. Även problemet med förstörelsen av de tre herdarna inom en månad anses av Soncino att troligtvis handla om de tre klasser av härskare i Israel - nämligen kungar, präster och profeter.

 

Således avlägsnas Israels ledarskap under en månad. Denna period om en månad refereras till i Hosea 5:7. Detta är förstörelsen nymånadsdag.

 

Hosea 5:5-7 5 Israels högmod vittnar mot honom själv, Efraim faller genom sin synd – och Juda föll med honom. 6 Med sina får och tjurar går de för att söka Herren, men de finner honom inte, han har dragit sig undan. 7 Herren har de svikit, de har fött oäkta barn. Nu skall nymånadsfesten förtära dem tillsammans med deras ägor.

 

Soncino utvecklar kommentarerna som visar olika försök att visa vilka de tre herdarna var. I Talmud sades de vara Moses, Aron och Miriam.

 

Förespråkarna av ett datum före exilen identifierar dem med de sista kungarna i Israel: Sakarja, Shallum, och Menachem; eller med de sista tre kungarna av Judah:  Joachas, Jojakim och Sidkia (rabbi Kimchi). Förespråkarna för en Maccabeisk tidpunkt tänker på särskilda överstepräster av den perioden: Jason, Lysias och Menelaos; eller om Judas Maccabeus och hans bröder Jonathan och Simon (rabbi Arbarbanel), som styrde folket för en månad per år, alltså i trettio år.

 

Driver anmärker försiktigt, 'Anspelningen verkar gälla någon tidpunkt som nu är okänd för oss'. En månad är troligen en formell term som betyder en kort tidsrymd. (jfr. Hos. 5:7). Kopplingen till tidsramen om trettio år på en  år för dag basis är fast förankrat i berättarnas sinnen. Detta är troligen grunden för identifieringen av Moses, Aron och Miriam som de tre på grund av den första perioden av trettio dagars sörjande. År för dag principen är förknippad med denna profetia. Således verkar vi ha att göra med en period om trettio år då herdarna är skilda frå¨n fåren och fåren ges ansvar för dem själva. Detta sammanfaller med prövningen och tiden för ankomsten.

 

Denna stav av Ynnest skulle även verka som skydd fram till att de ofrälses tid var fullbordad. Således skulle slutets krig ske efter fullbordandet av profetiorna rörande de ofrälses tid. Detta bröts och avlägsnade skyddet av Israel (se även Soncino).

 

Sakarja 11:14 Så bröt jag av min andra stav Enighet för att upplösa broderskapet mellan Juda och Israel.

 

Här är föreningen mellan Israel och Judah bruten. De två aspekterna av styret visas vara separat. Vi känner till att Guds Kungarike togs från Judah och gavs till en nation som visade på Kungarikets frukter. Därför kräver brytandet av föreningens stav utnämnandet av de sjuttio (plus två) (Luk. 10:1,17) som de nya Sanhedrin och det nya prästerskapet. Detta prästerskap skulle fortsätta för många år fram till de sista dagarna. Därefter skulle de sista dagarna se uppkomsten av en avgudaherde (idol shepherd i den engelska texten i KJV, övers. anm.).

 

Sakarja 11:15-17 15 Herren sade till mig: ”Utrusta dig nu som en oduglig herde. 16 Ty jag skall låta det komma en herde i landet som inte bryr sig om de bortsprungna, inte letar efter de jämrande, inte läker de skadade, inte sörjer för de friska utan äter de fetas kött och sliter av dem klövarna.” 17 Ve den oduglige herden, som överger sina får! Må svärdet träffa hans arm och hans högra öga! Må hans arm förtvina och hans högra öga utsläckas för alltid!

 

Förstörelsen av fåren ses som ett allvarligt problem. Den andra delen av denna profetia återfinns i Sakarja 13:7-9.

 

Sakarja 13:7-9 7 Upp, svärd, mot min herde, mot min förtrogne, säger Herren Sebaot. Dräp herden så att fåren skingras! Jag lyfter min hand mot de svaga. 8 I hela landet, säger Herren, skall två tredjedelar utrotas och gå under, men en tredjedel skall lämnas kvar. 9 Den tredjedelen skall jag låta gå genom eld, jag skall rena den som man renar silver, jag skall pröva den som man prövar guld. De skall åkalla mig och jag skall svara dem. Jag skall säga: ”Detta är mitt folk”, och de skall säga: ”Herren är vår Gud.”

 

Denna talar om de sista dagarna. Fåren är skingrade och spridda. Två tredjedelar skall slås och en tredjedel lämnas att leva. Den återstående tredjedelen skall prövas i prövningens eld. De kommer att köpa guld av Herren som är renat i elden. Detta är tidsperioden innan Messias ankomst. Den slutgiltiga aspekten av det femte, sjätte och sjunde inseglet tar ungefär trettio är att fullborda. Under denna period så tas itu med hela nationen Israel, både den fysiska och den andliga, och får sitt ledarskap av furstar, präster och profeter borttaget, och sitt folk dödat. Återstoden av nationen kommer att vara som unga lejon bland folken och nationerna. Denna process kommer att förklaras i uppsatsen Mätande Templet (Nr. 137). Över den trettioårsperioden kommer Messias att avlägsna världens styren och religiösa system helt och hållet; kungarna, prästerna och de falska profeterna.

 

Kristi andra ankomst

 

Kristus kom först så som offret för syndernas förlåtelse. Han kom inte först som Kung Messias, och detta missförstods av judarna vid hans tid. De förväntade sig en erövrande kung (Matt. 27:11,29,37; Luk. 23:2-3,37-38; Joh. 19:14-16). Inte desto mindre erkändes han av vissa genom den Helige Ande som Israels kung (Joh. 1:49; 12:13-15) och således fullbordande profetia (Sak. 9:9).

 

Återupprättandet av det bibliska systemet genom Messias ankomst återfinns i Sakarja 14:4. Kristus sade, genom en liknelse, att han var tvungen att gå bort och därefter återkomma (Luk. 19:12). Jesus kommer att återkomma i kraft tillsammans med himlens Värd (Matt. 25:31) som Kung Messias (Upp. 17:14). Hans ankomst kommer att vara klart synlig som blixtar på himlarna (Matt. 24:27). Han kommer att styra i kraft med de återuppväckta helgonen (Upp. 20:4).

 

Messias kommer att komma till Oljeberget. Med sina utvalda skall han upprätta sitt styre. Han kommer att återuppbygga Templet (Apg. 15:16). Han kommer att återinföra det bibliska systemet inklusive de årliga perioderna om de Heliga dagarna. Alla nationer kommer att krävas att sända sina emissarier till Jerusalem för Lövhyddehögtiden eller så kommer de inte få regn under rätt tid (Sak. 14:16-19). Han kommer att förstöra den Laglöse vid sin ankomst (2Thess. 2:8) och därefter världsmakterna.

 

Den Laglöse kommer att komma till makten genom Satans handlingar med kraft och låtsastecken och underverk (2 Thess. 2:9). Denna avfällighet skickas till Guds Tempel, för att de inte älskade sanningen och på så sätt blev frälsta. Därför skickar Gud till dem en stark förvillelse för att få dem att tro på vad som är falskt eftersom de inte håller fast vid sanningen i första rummet (2 Thess. 2:10-12). Herren kommer att förstöra detta avfälliga trossystem med andan ur sin mun vid framträdandet av hans ankomst (2 Thess. 2:8). Denna avfällighet sker bland de utvalda så om det var möjligt, så skulle det förvilla även de utvalda (Mat. 24:11,24).

 

Kristi tusenåriga styre

 

Messias tusenåriga styre nämns speciellt i Uppenbarelseboken 20:2-7. Den tusenåriga perioden refereras till som ett Millennium eller en Chiliad. Kristus kommer att upprätta ett styre av denna planet för ettusen år med de återuppståndna helgonen (Upp. 20:3-4). Satan kommer att fängslas i tusen år och förseglas i den bottenlösa avgrunden eller tartaros, platsen för de fallna änglarna (2 Pet. 2:4).

 

Helgonen, de som halshuggits för Jesus vittnesbörd och Guds ord och som inte hade dyrkat odjuret och dess avbild eller erhållit dess märke på sina pannor eller händer, de skall bli uppståndna och kommer att styra med Kristus under de tusen åren (Upp. 20:4). Detta är den första uppståndelsen (Upp. 20:5). Resten av de döda kommer inte till liv förrän de tusen åren har gått till ända (Upp. 20:5). Detta är den andra eller allmänna uppståndelsen.

 

Under denna tusenårsperiod så kommer Kristus att återupprätta kungariket i enlighet med de bibliska lagarna som han gav på Sinai. Detta kommer att ske från den dag då han står på Oljeberget (Sak. 14:4,6 ff). Nationerna kommer att starta krig mot Jerusalem och de kommer att bli förstörda (Sak. 14:12). Var och en som överlever av nationerna skall varje år gå upp för att dyrka Värdens Herre och hålla Lövhyddehögtiden (Sak. 14:16). Sabbaten och de Heliga Dagarna skall vara obligatoriska och lagen skall utgå från Jerusalem. De nationer som inte skickar sina emissarier till Jerusalem för Lövhyddehögtiden kommer inte erhålla regn vid rätt årstid (Sak. 14:16-19).

 

Vid slutet av Millenniet kommer Satan att befrias igen för att förvilla nationerna över hela jorden (Upp. 20:7-8). De kommer åter samlas för strid, men de kommer at förstöras av eld (Upp. 20:9); och därefter kommer Satan att förstöras. Den allmänna uppståndelsen sker därefter och domen (Upp. 20:13-15).

 

Ankomsten kommer ske med stora tecken och underverk, i kraft och stor ära (Matt. 24:27,30; Upp. 1:7). Hans återkomst kommer att vara tydlig och beledsagad av himmelska tecken (Upp. 6:12). Makterna kommer att skakas. Solen kommer att förmörkas och månen kommer inte avge sitt sken (Matt. 24:29; Apg 2:20). Han kommer att bli satt på maktens högra sida och kommer att komma på himlens moln. Gud ger således Kristus makt (Matt. 26:64; Mark. 14:62; Luk. 21:27; Apg 1:11).

 

Kristus kommer att komma med ärkeängeln Mikaels rop och vid det sista hornets stöt (1 Thess. 4:16-17; Upp. 11:15). Då Människosonen kommer i all sin ära, för att äras i sina helgon (2 Thess 1:10), med sina änglar, så kommer han skilja folken och ta itu med dem (Matt. 25:31-46).

 

De utvalda, de 144 000 och de av Guds Kungarike, som givits den Helige Ande genom ånger och vuxendop, som hållit buden, skall bli uppståndna vid Kristi ankomst. Detta är den första uppståndelsen. Resten av de döda skall inte leva förrän till slutet av Millenniet. Detta är den andra uppståndelsen (Upp. 20:4 f). De utvalda är hoppet och orsaken till Messias ankomst (1 Thess. 2:19; Upp. 22:20). De utvalda skall upprättas, utan skuld, i helighet, redo för Kristi och Värdens ankomst (1 Thess. 3:13; 1 Thess. 5:23). Kärleken till sanningen är grundläggande för att bli frälsta (2 Thess. 2:10). Herren skall slå de onda vid sin återkomst och vid sitt framträdande, med sin andedräkt (2 Thess. 2:8). Kyrkan är uppmanad att vara på sin vakt och inte sova, för den vet inte vilken timma som Herren kommer (Mark. 13:35-37; Upp. 3:3,11).

 

Kristi återkommer i rättvis dom och för krig med alla dem som vägrar följa Guds bud (Ps. 96:13; Upp. 19:11). Kristus återkommer och tar itu med mänskligheten för alla deras handlingar (Upp. 22:12).

 

Insamlandet av Israel

 

Messias skall återkomma för att rädda planeten, inte förstöra den. Från begynnelsen av sorgerna skall förföljelsen äga rum. Planeten skall förstöra sig själv. Messias skall rädda de utvalda.

 

Matteus evangelium 24:9-22 9 Då skall man utlämna er till att plågas och dödas, och alla folk skall hata er för mitt namns skull. 10 Då skall många komma på fall och ange varandra och hata varandra. 11 Många falska profeter skall framträda och bedra många. 12 Genom att laglösheten tilltar kommer kärleken att kallna hos de flesta. 13 Men den som håller ut till slutet skall bli räddad. 14 Och budskapet om riket skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan skall slutet komma. 15 När ni ser den vanhelgande skändlighet som profeten Daniel har talat om stå på helig plats (må den som läser fatta det rätt), 16 då måste de som bor i Judeen fly upp i bergen. 17 Den som är på taket skall inte gå ner och hämta vad han har i huset, 18 och den som är ute på åkern skall inte vända tillbaka och hämta sin mantel. 19 Ve dem som väntar barn eller ammar i den tiden. 20 Be att ni slipper fly under vintern eller på sabbaten. 21 Ty det skall bli ett lidande vars like inte har funnits från världens början till denna dag och inte heller kommer att finnas. 22 Och om inte den tiden förkortades skulle ingen människa bli räddad. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas.

 

Världen kommer att förstöra sig själv. Messias kommer inte att göra det. Han skall komma för att förhindra den processen.

 

Vid Messias återkomst skall de utvalda och de överlevande av det fysiska Israel, av vilka vissa kommer att användas som präster, samlas in till Jerusalem från världens fyra hörn (Jes. 11:12; 66:19-21).

 

Jesaja 66:15-24 15 Se, Herren kommer i eld, hans vagnar är som en stormvind. Han släpper lös sin glödande vrede, straffar med lågor av eld. 16 Ja, med eld och svärd straffar Herren alla människor, många skall dräpas av Herren. 17 De som helgar och renar sig för att gå in i trädgårdarna, [---] de som äter svinkött, kräldjur och råttor, de skall alla gå under, säger Herren. 18 Jag kommer för att samla alla folk och alla språk. De skall komma och se min härlighet. 19 Jag skall göra ett tecken bland dem och sända dem som överlevt till de andra folken, till Tarshish, Put och Lud, till Meshek, Tuval, Javan och de fjärran kustländerna, som inte har hört om mig och inte har sett min härlighet. De skall förkunna min härlighet bland de andra folken. 20 Och de skall föra alla era bröder från folken som en offergåva till Herren, på hästar och vagnar, i kärror, på mulåsnor och kameler, till mitt heliga berg, Jerusalem, säger Herren, så som Israels folk för sina offergåvor i rena kärl till Herrens tempel. 21 Även bland dem skall jag välja några till präster och leviter, säger Herren. 22 Liksom den nya himmel och den nya jord som jag skapar skall bestå inför mig, säger Herren, så skall er ätt och ert namn bestå. 23 Nymånadsdag efter nymånadsdag, sabbat efter sabbat skall alla människor komma och tillbe mig, säger Herren. 24 Man skall gå ut och beskåda liken efter dem som förbröt sig mot mig: maskarna i dem skall aldrig dö och elden aldrig slockna. Den synen blir en fasa för alla.

 

Denna fas kommer att bevittna återupprättandet av det bibliska religiösa systemet, baserat på den urgamla månkalendern. Messias kommer att återupprätta Sabbaterna, Nymånadsdagarna och Högtiderna som en del av återupprättandet av lagen. Detta kommer att ske med makt och kraft genom Guds arméer.

 

Därefter går vi in i den största och viktigaste fasen av vår historia. De odöpta överlevarna kommer att vara under totalt gudomligt skydd och de kommer att växa upp och utveckla Israel och Millenniets nya världsordning. Dessa människor kommer att finna det lätt att inträda i domen vid den andra uppståndelsen. De utvalda kommer att bli andliga varelser under processen som vi nu går igenom. Denna process är Lammets Bröllopsmåltid.


 

Del 2 - Lammets Bröllopsmåltid


 

Första Thessalonikerbrevet 4:16-17 16 Ty när Herren själv stiger ner från himlen och hans befallning ljuder genom ärkeängelns röst och Guds basun, då skall de som är döda i Kristus uppstå först, 17 och därefter skall vi som är kvar i livet föras bort bland molnen tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och sedan skall vi alltid vara hos honom.

 

Ärkeängelns (Mikaels) befallning är inledningen på den himmelska Värdens inblandning i mänsklighetens ärenden. Det symboliserar slutet på de sextusen åren under den fallne Värden. Denna befallning föregår den första uppståndelsen av de döda; de av de utvalda som betecknas döda i Kristus. Dessa människor är de utvalda som kallas för att ha fallit i sömn (1Kor. 15:6,18; 1Thess. 4:13-15; 2Pet. 3:4). Tillsammans med de av Kyrkan som fortfarande är vid liv vid Messias ankomst kommer de att gå för att vara med Messias i Jerusalem vid hans återkomst.

 

Denna händelse är den länge efterlängtade återföreningen med Messias. I evangelierna betecknas det som bröllopsmåltiden. Liknelserna med bröllopsmåltiden har mycket att berätta om den typ av människor som är inblandade i Kyrkan och som utgör de utvalda.

 

Den första analogin är den om de inbjudna gästerna. Detta begrepp om de inbjudna gästerna vid Herrens dag är inte ett nytestamentenligt begrepp. Det fullföljer en profetia i Sefanja 1:7 ff.

 

Sefanja 1:7-18 7 Var stilla inför Herren Gud, ty Herrens dag är nära. Han har förberett en offerfest och renat sina gäster. 8 På dagen för Herrens offerfest skall jag straffa stormän och prinsar och alla som klär sig i utländsk dräkt. 9 Den dagen skall jag straffa alla som hoppar över tempeltröskeln och som fyller sin herres hus med våld och svek. 10 Den dagen, säger Herren, skall man höra rop från Fiskporten, klagan från Nya staden, mäktigt dån från höjderna. 11 Klaga och gråt, ni som bor i Morteln: det är slut med krämarhopen, med alla som väger upp silver. 12 När den tiden kommer skall jag leta igenom Jerusalem med ljus och lykta. Jag skall straffa dem som sitter där dästa av vin, dessa som tänker: ”Herren gör ingenting, gott eller ont.” 13Deras egendom skall skövlas, deras hus läggas öde. De skall bygga hus men aldrig bo i dem, anlägga vingårdar men aldrig dricka vinet. 14 Herrens stora dag är nära, den är nära, och den kommer snabbt. Bitter blir jämmern på Herrens dag, då klagar hjälten högt. 15 Den dagen är vredens dag, betryckets och våndans dag, förödelsens dag och ödslighetens, mörkrets och molnens dag, töcknets och dunklets dag. 16 En dag med hornstötar och härskrin mot befästa städer och höga torn. 17 Jag skall ansätta människorna så att de vacklar omkring som blinda, ty de har syndat mot Herren. Deras blod skall tömmas ut som avfall, deras inälvor som dynga. 18 Deras silver och guld kan inte rädda dem på Herrens vredes dag. Hela jorden skall förtäras av hans lidelses eld. Han skall förinta dem som bor på jorden, i skräck skall de förgås.

 

Således är gästerna förberedda för Herrens dag. Det fullständiga och plötsliga slutet för jorden är dock föregången av Jerusalems ockupation.

 

Lukas evangelium 21:24-27 24 De skall falla för svärdshugg och föras bort som fångar till hednafolken, och Jerusalem skall trampas ner av hedningar tills hedningarnas tid är förbi. 25 Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. 26 Människor skall förgås av skräck i väntan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter skall skakas. 27Då skall man få se Människosonen komma på ett moln med makt och stor härlighet.

 

Dessa himmelska tecken omnämns i det Gamla Testamentet i:

 

Jesaja 13:10 Himlavalvets alla stjärnor skall sluta att lysa. Mörk skall solen gå upp, månen skall mista sitt sken.

 

och

 

Joel 2:10 Jorden bävar inför dem och himlen skälver. Sol och måne förmörkas och stjärnorna mister sitt sken.

 

Tecknen i himlarna faller i en bestämd ordning i Uppenbarelseboken, som kallas de sex sigillen eller inseglen.

 

Uppenbarelseboken 6:12-17 12 Och jag såg när Lammet bröt det sjätte sigillet. Och det kom en väldig jordbävning, och solen blev svart som en tagelsäck, och hela månen blev som blod. 13 Och himlens stjärnor föll ner på jorden, liksom höstfikonen faller från trädet när det skakas av stormen. 14 Och himlen drogs undan som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sina platser, 15 och jordens kungar och de höga herrarna och härförarna och de rika och mäktiga och alla, slavar som fria, gömde sig i hålor och bland klippor i bergen 16och sade till bergen och klipporna: ”Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede. 17 Ty deras stora vredesdag har kommit, och vem kan då bestå?”

 

Det sjätte inseglet av de himmelska tecknen visar att förföljelsen av bröderna nått sitt slut. Den förföljelsen visas från det femte inseglet som varande i två steg.

 

Uppenbarelseboken 6:9-11 9 Och när Lammet bröt det femte sigillet såg jag under altaret själarna av dem som hade blivit slaktade för Guds ord och sitt vittnesbörd. 10 Och de ropade med hög röst: ”Hur länge, du helige och sannfärdige härskare, skall du dröja med att hålla dom och utkräva hämnd för vårt blod på jordens invånare?” 11 Och åt var och en gavs en vit klädnad, och de blev tillsagda att vara stilla ännu en liten tid, tills deras medtjänare och bröder, som skulle dödas liksom de själva, hade nått sitt fulla antal.

 

Således fick sig bröderna berättat att vänta för följden av systematisk slakt av deras bröder i efterföljande förföljelse eller förföljelser.

 

Människosonen är given Kungariket i Daniel 7:13-14.

 

Daniel 7:13-14 13 Jag såg vidare i synerna om natten hur en som liknade en människa kom med himlens skyar; han nalkades den uråldrige och fördes fram inför honom. 14 Åt honom gavs makt, ära och herravälde, så att människor av alla folk, nationer och språk skulle tjäna honom. Hans välde är evigt, det skall aldrig upphöra, och hans rike skall aldrig gå under.

 

Alltså presenterades Människosonen till den uråldrige och till honom gavs Guds Kungarike. Detta är Kristus handlingsföljd och ställning som inte kan begripas i Trinitarism.

 

Kungariket ges till Kristus och tas i kraft och följs av förstörelsen av de världsliga systemen. Vi kunde se denna följd av skeenden i uppsatsen Egyptens Fall: Profetian om Faraos Brustna Vapen [036] från Hesekiel 32:1-8.

 

Hesekiel 32:1-8 1 Under det tolfte året, på första dagen i tolfte månaden, kom Herrens ord till mig: 2 Människa! Sjung en sorgesång om farao, Egyptens kung: Förintad är du, folkens lejon! Du var som odjuret i havet. Du frustade i dina floder, rörde upp vattnet med fötterna och grumlade dess flöden. 3 Så säger Herren Gud: Jag skall kasta mitt nät över dig, ett uppbåd av många folk skall dra upp dig i min not. 4 Jag skall slunga dig upp på land, kasta dig på bara marken, så att himlens alla fåglar kan flockas på dig och markens alla djur kan äta sig mätta på dig. 5 Jag skall kasta din kropp på bergen, fylla dalarna med ditt kadaver. 6 Jag skall dränka jorden med blodet som väller ur dig, bäckarna skall fyllas av ditt blod. 7 När jag släcker ditt liv skall jag täcka över himlen och fördunkla stjärnorna. Solen höljer jag i moln, månen slutar lysa. 8 Alla ljus som lyser på himlen skall jag fördunkla för din skull. I mörker försänker jag ditt land, säger Herren Gud.

 

Alltså är det en prövning som föregår de himmelska tecknen och som innehåller förföljelsen av de utvalda.

 

Matteus evangelium 24:29-31 29Strax efter den tidens lidanden skall solen förmörkas och månen mista sitt sken. Stjärnorna skall falla från skyn och himlens makter skakas. 30 Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och då skall alla jordens stammar höja klagorop, och man skall få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet. 31 Och han skall sända ut sina änglar vid ljudet av en stor basun, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena gräns till den andra.

 

Prövningen som refereras till i Matteus evangelium 24:29-31 är inte prövningen med Guds bägare med vrede som omnämns med den sjunde basunen. Detta händelseförlopp behandlas i uppsatserna De Sju Inseglen [140] och De Sju Basunerna [141].

 

Evangeliernas språk döljer till viss del detta händelseförlopp av prövningar. Liknelsen med gästerna skall nu undersökas.

 

Matteus evangelium 22:1-14 1 Än en gång talade Jesus till dem i liknelser: 2 ”Med himmelriket är det som när en kung höll bröllop för sin son. 3 Han skickade ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma. 4 Då skickade han ut andra tjänare och lät dem säga till de inbjudna: ’Jag har ordnat för måltiden, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet.’ 5 Men de brydde sig inte om det. En gick bort till sina åkrar och en till sina affärer. 6 De andra tog fast tjänarna, skymfade dem och slog ihjäl dem.  7 Då greps kungen av vrede, skickade ut sina soldater och lät döda mördarna och bränna ner deras stad. 8 Sedan sade han till sina tjänare: ’Allt är ordnat för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. 9 Gå ut och ställ er där vägarna skiljs och bjud alla ni ser till bröllopet.’ 10 Och då gick tjänarna ut på vägarna och samlade ihop alla de träffade på, onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster. 11 När kungen kom in för att se sina gäster upptäckte han en man som inte var klädd i bröllopskläder. 12 Han sade: ’Min vän, hur kan du vara här utan att ha bröllopskläder på dig?’ Mannen kunde inte svara. 13 Då sade kungen till tjänarna: ’Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret där ute. Där skall man gråta och skära tänder.’ 14 Många är bjudna, men få är utvalda.”

 

De inbjudna gästerna var de av det heliga folket som inte accepterade Messias. De tjänare som sände ut inbjudningarna var de profeterna som dödades av deras tids religiösa etablissemang. Fariséerna förstod att Kristus talade i förhållande till dem och försökte fånga honom (Matt. 22:15) för att döda honom så som de har gjort med profeterna genom tiderna.

 

Judarna hölls således ifrån det exklusiva privilegiet i prästerskapet, och Guds Kungarike utsträcktes till de ofrälse. De utvalda var således bestående av alla folk och de var av godo och ondo. Kyrkans kropp bestod inte av felfria människor och de skulle inte ställa sig att döma varandra om ifall de var kallade och till hur de var kallade.

 

Överförandet av domen gick från Levi till Dan vid Messias ankomst. Då Messias upprättar sitt styre i Guds Kungarike från Jerusalem, då skall domen upprättas under prästerskapet. Levi tar sin del som en av Israels stammar bland de 144 000. Dan förenas här med Efraim som del av Josef. Dock överförs det trettonde elementet från Levi till Dan under Millenniet och domen vilar då hos Dan i enlighet med deras födslorättslöfte som återfinns i Första Mosebok 49:16. Dan var tvungna att vänta på Messias för att ärva denna födslorätt så som vi ser i Första Mosebok 49:18.

 

Första Mosebok 49:16-18 16 Dan skall döma sitt folk, som en av Israels stammar. 17 Dan skall vara en orm vid vägen, en huggorm på stigen som hugger hästen i hasen, så att ryttaren faller baklänges. ( från engelskans KJV till svenska av övers. Bibel 2000 översättning som följer: 16 Dans folk är lika starkt som någon annan stam i Israel. 17 Dan är en orm vid vägen, en huggorm vid stigen som hugger hästen i hasen, så att ryttaren faller baklänges. 18 På din hjälp hoppas jag, Herre! övers. anm.)

 

Dan blir till det trettonde elementet så som Levi var när Judah styrde. Detta förändras med Messias som vi ser i Första Mosebok 49:8-12.

 

Första Mosebok 49:8-12 8 Juda, dig prisar dina bröder, du slår dina fiender på flykten. Din faders söner bugar sig för dig. 9 Ett ungt lejon är Juda. Du reser dig upp från ditt byte, min son. Han lägger sig ner och vilar som ett lejon, ett lejon som ingen vågar störa. 10 Spiran skall förbli hos Juda, härskarstaven i hans hand. En gång skall han motta tribut och folken tvingas till lydnad. 11 Han binder sin åsna vid vinstocken, sitt åsneföl vid rankan. Han tvättar sin dräkt i vin, sin klädnad i druvornas blod.12 Hans ögon är mörkare än vin, hans tänder vitare än mjölk.

 

Således skall insamlande av folken vara för Shiloh eller Messias. Styret skall föras över till Messias och domen till Dan. Simeon och Levi hade spridits bland Israels stammar på grund av sin grymhet. De har trots detta sin arvedel i lammets bröllopsmåltid genom en tilldelning om 12 000 var av de 144 000. Likaså gavs Ruben sin arvedel på grund av sin mildhet när det gällde hans faders kärlek för Josef. Josef skyddade Josef trots att han förlorade sin födslorätt till honom (1 Mos. 37:21-22,29-30).

 

Bröllopsklädseln

 

Det enda kravet är att varje gäst måste bära bröllopsklädsel. Denna klädsel betecknas även som en vit dräkt av martyrskap i Uppenbarelseboken 6:11 samt även i Uppenbarelseboken 7:9-14.

 

Uppenbarelseboken 7:9-14 9 Sedan såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och Lammet klädda i vita kläder med palmkvistar i sina händer. 10 Och de ropade med hög röst: ”Frälsningen finns hos vår Gud, som sitter på tronen, och hos Lammet.” 11 Alla änglarna stod kring tronen och kring de äldste och de fyra varelserna. Och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud 12 och sade: ”Amen. Lovsången och härligheten, visheten och tacksägelsen, äran och makten och kraften tillhör vår Gud i evigheters evighet, amen.” 13 Och en av de äldste sade till mig: ”Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån kommer de?” 14 Jag svarade: ”Du vet det, herre.” Han sade till mig: ”Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod.

 

Således kom dessa ut ur en svår prövning. De härdades genom prövning och Guds nåd i Jesus Kristus.

 

Kravet att närvara vid bröllopet är även att bli inbjuden av Gud så som vi kan se från kommentaren att många är kallade men få är utvalda. Detta behandlas i uppsatsen Ånger och Dop [052]. Liknelsen med de kloka och de oförståndiga jungfrurna visar också Himlens Kungarike.

 

Matteus evangelium 25:1-13 1 Då blir det med himmelriket som när tio unga flickor gick ut med sina facklor för att möta brudgummen. 2 Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka. 3 De oförståndiga hade tagit med sig facklorna men inte någon olja till dem. 4 De kloka hade med sig både oljekrukor och facklor. 5 När brudgummen dröjde blev alla dåsiga och föll i sömn. 6 Vid midnatt hördes ett rop: ’Brudgummen är här, kom ut och möt honom!’ 7 Då vaknade alla flickorna och gjorde i ordning sina facklor. 8De oförståndiga sade till de kloka: ’Ge oss av er olja, våra facklor slocknar.’ 9 De kloka svarade: ’Den kan aldrig räcka både till oss och till er. Gå i stället och köp hos dem som säljer olja.’ 10 Men medan de var borta och köpte kom brudgummen. De som stod färdiga följde med honom in till bröllopsfesten, och porten stängdes. 1 1Efter en stund kom de andra flickorna och ropade: ’Herre, herre, öppna för oss!’ 12 Men han svarade: ’Sannerligen, jag känner er inte.’ 13 Håll er därför vakna. Ni vet inte när dagen och timmen är inne.

 

Förlovning är ett halväktenskap och var det verkligen i Mellersta Östern vid tiden då Kristus uttalade denna liknelse. Förlovningen med Kristus arrangeras av Gud som ger de utvalda till Kristus i äktenskap.

 

De måste sedan förbereda sig för sitt bröllop. Oljelamporna är Andens lampor. Oljan måste laddas. De som inte tog någon olja med sig är de som inte var förberedda genom dopet i den Helige Ande vid ångern. Majoriteten av de som kallas kristna på den här planeten är inte döpta. De har blivit förledda av de falska religiösa lärarna under sin tid. Handlingarna hos de kloka jungfrurna var inte själviska, så att exemplet visar att frälsning är en individuell sak. De som var redo gick in till äktenskapshögtiden och de som inte var redo blev utestängda. De oförståndiga jungfrurna gick till honom och sade Herre, Herre öppna för oss. Kristus sade att han inte kände dem. Det här är ett speciellt ansvar som vilar på de utvalda att känna Kristus och den Ende Sanne Gud som sänt honom (Joh. 17:3). Det är kravet för evigt liv. Om ni inte vet att Kristus inte är den Ende sanne gud, så känner ni inte Kristus och han känner inte er. Ni kommer inte att träda in i Himlens Kungarike, trots att ni gavs Guds Kungarikes första skörd vid er förlovning. Dessa oförståndiga jungfrur var således kallade, men inte utvalda till den första uppståndelsen. De inträder i sitt förhållande under den andra uppståndelsen tillsammans med de flesta inom allmän kristendom.

Kristus sade i Lukas evangelium 6:46:

 

Lukas evangelium 6:46-49 46 Varför säger ni ’Herre, herre’ när ni kallar på mig, om ni ändå inte gör som jag säger? 47 Den som kommer till mig och hör mina ord och handlar efter dem – vem han är lik, det skall jag visa er. 48 Han är lik en man som när han bygger ett hus gräver djupt och lägger grunden på berg. När floden svämmar över vräker sig vattnet mot huset men förmår inte rubba det, eftersom det är väl byggt. 49 Men den som hör och inte handlar, han är lik en man som bygger ett hus på marken utan att lägga någon grund. Floden vräker sig mot huset, och det rasar genast ihop och förödelsen blir stor.”

 

Här förstår vi att grunden för kallelsen vilar i Guds ord så som det givits av Messias. Budorden är alltså obligatoriska för var och ens ställning i Kungariket under Messias så som Herre. Det är inte tillräckligt att bara kalla på honom som Herre.

 

Matteus evangelium 7:21-23 21 Inte alla som säger ’Herre, herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. 22 På den dagen skall många säga till mig: ’Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?’ 23 Då skall jag säga dem som det är: ’Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!’

 

Alltså är förmågan att sia och komma med profetior och driva ut demoner inte tillräckligt. Dessa saker kan även manifesteras av Satan. Provet är genomförandet av budorden och lagen.

 

Passagen i Matteus evangelium 25:1-13 förklaras av den efterföljande texten i Matteus evangelium 25:14-30.

 

Matteus evangelium 25:14-30 14 Det blir nämligen som när en man skulle resa bort och kallade till sig sina tjänare och lät dem ta hand om hans egendom. 15 Den ene gav han fem talenter, den andre två, den tredje en, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han därifrån. 16 Den som hade fått fem talenter gav sig genast i väg och gjorde affärer med dem så att han tjänade fem till. 17 Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. 18 Men den som hade fått en talent gick och grävde en grop och gömde sin herres pengar. 19 Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och krävde redovisning av dem. 20 Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sade: ’Herre, du gav mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat.’ 21 Hans herre sade: ’Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.’ 22 Den som hade fått två talenter kom fram och sade: ’Herre, du gav mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat.’ 23 Hans herre sade: ’Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.’ 24 Den som hade fått en enda talent steg också fram. ’Herre’, sade han, ’jag visste att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. 25 Jag var rädd och gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.’ 26 Hans herre svarade honom: ’Du är en slö och dålig tjänare, du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut. 27 Då skulle du ha lämnat mina pengar till banken, så att jag hade kunnat få igen dem med ränta när jag kom. 28 Ta nu ifrån honom talenten och ge den åt mannen med de tio talenterna. 29 Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. 30 Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret där ute.’ Där skall man gråta och skära tänder.

 

Förutsättningen är att genomföra förpliktelserna som ålagts er på det mest effektiva sättet möjligt. Det är inte tillräckligt att helt enkelt finnas där. Ni måste arbeta. Användandet av förmågan och talangen är som att bli given guld av Messias. Kyrkan i Laodikeia tros sig vara rik, men i realiteten är den inte det. Uppenbarelseboken 3:14-22 visar den kyrkans tillstånd.

 

Uppenbarelseboken 3:14-22 14 Och skriv till ängeln för församlingen i Laodikeia: Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sanna vittnet, början till Guds skapelse. 15 Jag känner dina gärningar, du är varken kall eller varm. Om du ändå vore kall eller varm! 16 Men nu är du ljum och varken varm eller kall, och därför skall jag spy ut dig ur min mun. 17 Du säger: jag är rik, jag har vunnit rikedom och saknar ingenting. Och du förstår inte att just du är eländig och ömkansvärd och fattig och blind och naken. 18 Jag råder dig att hos mig köpa guld som har renats i eld så att du blir rik, och vita kläder så att du kan klä dig och dölja din skamliga nakenhet, och salva att smörja dina ögon med så att du kan se. 19 Jag tillrättavisar och tuktar alla dem jag älskar. Visa iver och vänd om! 20 Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. 21 Den som segrar skall jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag har segrat och sitter hos min fader på hans tron. 22 Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!”

 

Kyrkan är självrättfärdigande. Den tror sig ha all rikedom från Kungariket, men i verkligheten är det utstött ur Guds mun. Denna kyrka, förutom när det gäller vissa individer, måste skaffa sig bröllopsklädnader under prövning.

 

Av alla kyrkor är denna sista kyrka den svagaste. Sardi är förstås död och således är dess svaghet tydlig. Materiellt mäktig till trots så är Laodikeia andligen en krympling. När man jämför med profetiorna i Hesekiel 34 och Malaki 2:1 ff, så är kyrkan tydligt förkastad av Gud. Således är lammets bröllopsmåltid ett stort bekymmer för denna kyrka. De vita klädnaderna verkar här ha införskaffats genom prövningens eld. De uppmuntras att bli ihärdiga och till ånger. Ånger är den utmärkande bristen hos denna kyrka. Dess ledarskaps självrättfärdigande förblindar den. Om detta är den sista tidsepoken, då är den på väg mot ännu en serie prövningar. Ledarskapet under den sista epoken ser en stor avfällighet bland sina präster.

 

Fyra kyrkoperioder är utsläckta vid Messias återkomst. Av Uppenbarelsebokens kapitel 2 och 3 så kan vi se att de är resterna av kyrkorna i Thyatira, Sardi, Laodikeia och i Filadelfia. Både Sardi och Laodikeia är antingen utdöda eller utstötta ur Guds mun. Med andra ord, bägge är förskjutna och endast ett litet antal av dess följeslagare kan inträda i Guds Kungarike. Alltså, individer från dessa grupper kan klara av den första uppståndelsen men deras prästerskap och teologi är oacceptabla för Gud.

 

Vid Messias ankomst är det nödvändigt för honom att slå den Laglöse. Den Laglöse sägs finnas i Guds Tempel. Han är således åtminstone en högt uppsatt kristen person. De utvalda accepterar inte att huvudfåran inom kristendomen är Guds Tempel. Det falska religiösa systemet är skökan.

 

Således blir det uppenbart att en kyrka av de sista dagarna måste innehålla den person som vi uppfattar som den Laglöse. Fåren är dock spridda och en budbärare utses under de sista dagarna för att slita fåren ur händerna på herdarna och få dem att sköta sig själva så att de kan dömas. Denna process kallas för mätandet av Templet. Detta undersöks i uppsatsen Mätandet av Templet [137].

 

Där annat icke anges är bibelöversättningar från år 2000 svenska översättning.   

                        q