[258]
Lagen och det
Femte Budordet [258]
(Edition 1.1 19981008-19990526)
Det är skrivet: Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig. Det femte budordet är det första budordet med ett löfte och utgör grunden för samhället. Det är det första i en serie av budord som skapar det Andra Stora Budet, nämligen : Att älska sin nästa som sig själv.
E-mail: secretary@ccg.org
(Copyright ã 1998, 1999 Wade Cox)
(Tr. 2003)
Detta manuskript får kopieras och spridas fritt förutsatt att det kopieras i sin helhet utan ändringar eller utelämnande. Förläggarens namn och adress, samt upphovsrättinnehavaren måste inkluderas. Inga avgifter skall läggas på mottagare av distribuerade kopior. Kortare citat får inkluderas i texter såsom kritiska artiklar och recensioner utan att upphovsrätten bryts.
Detta manuskript finns
tillgängligt i original och översättning på Internet på webadress:
http://www.logon.org
och http://www.ccg.org
Lagen
och det Femte Budordet [258]
Det Femte Budordet finner vi i Andra
Mosebok
12 Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
Femte Mosebok 5:16 Visa aktning för din far och din mor, så som Herren, din Gud, har befallt dig, så att du får leva länge och det går dig väl i det land som Herren, din Gud, ger dig.
Det femte budordet är det första budordet med ett löfte. Det är det första budordet i, eller utgångspunkten, för det Andra Stora Budet: att älska sin nästa som man älskar sig sig själv.
Matteus 19:18-19 18 ”Vilka?” frågade han, och Jesus svarade: ”Dessa: Du skall inte dräpa, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, 19 Visa aktning för din far och din mor och Du skall älska din nästa som dig själv.”
Likt alla budord, är detta förstärkt genom det Nya Testamentet.
Efesierbrevet 6:1 Ni barn, lyd era föräldrar för Herrens skull, det är er skyldighet.
Kolosserbrevet
Skapelsen var grundad kring familjen från Edens Lustgård (se The Doctrine of Original Sin Part 1 The Garden of Eden [246] och The Doctrine of Original Sin Part 2 The Generations of Adam [248]). Familjen utgör den centrala byggnadsdelen i samhället.
Den mänskliga familjen gjordes till avbild
av Gud, var menad att mångfaldiga och frambringa bilden av Gud, och att bli
till tempel för Gud (jfr. 1 Mos
Fadern är husets styrka, så också kvinnan.
Kvinnan har ett jämlikt och lika stort ansvar för familjens inre angelägenheter
som vi
Familjen har också förlängda ansvar under lagen, vilka inte får frångås eller tas för lätt på. Av denna orsak, är slaveriets märke en defekt på samhället, som utvisas genom hål i öronen (2 Mos. 21:6).
På samma sätt som husets överhuvud bär
ansvaret under lagen (2 Mos. 22.8). I allt detta är vi barn till den Högste och
Guds söner. Det är inte skrivet: Jag sade att ni är guds barn till den Högste
av er och Skriften
Psaltaren 82:1-6 1En psalm av Asaf. Gud står i
gudaförsamlingen, i gudarnas krets håller han dom. 2 ”Hur länge skall ni döma
orättfärdigt och ta parti för de skyldiga? 3 Ge de svaga och faderlösa deras
rätt, låt de hjälplösa och fattiga få rättvisa, 4 rädda de arma och svaga,
befria dem
Hela ordningen är som en familj av Guds söner, både andligen och fysiskt.
Hela skapelsen är underordnad människan som
en familj, helt inom Guds plan (1 Mos.
Första Petrusbrevet 3:1-7 1 Och ni kvinnor,
underordna er era män, så att också de som inte vill tro på ordet
Olydnad gentemot föräldrar bär också med sig ett löfte.
Ordspråksboken 30:17 Den som ser hånfullt på sin far och vägrar att lyda sin mor, hans ögon skall ravinens korpar hacka ut och örnens ungar äta upp.
Familjen utgör samhällets grund. Samhället är en ordning grundad på familjen, genom nåden och uppendarelsen som Gud sände oss i sin avbild, nämligen Hans son Jesus Kristus.
Titusbrevet 2:1-15 1 Men du skall tala om för
dem vad den sunda läran kräver. 2 Äldre män skall uppträda nyktert, värdigt och
behärskat, sunda i tron, kärleken och uthålligheten. 3 På samma sätt skall
äldre kvinnor uppträda så som ett heligt liv kräver, inte förtala någon och
inte missbruka vin. De skall vara lärare i goda seder 4 och fostra de unga
kvinnorna till att älska man och barn, 5 att vara anständiga, rena, husliga,
goda och att underordna sig sina män, så att inte Guds ord blir smädat. 6
Förmana på samma sätt de yngre männen att alltid leva anständigt, 7 och var
själv ett föredöme i goda gärningar. Din undervisning skall vara ofördärvad,
värdig, 8 sund och oantastlig, så att dina motståndare måste skämmas eftersom
de inte hittar något ont att säga om oss. 9 Slavar skall underordna sig sina
herrar i allt och göra dem till viljes, inte säga emot 10 och inte stoppa något
i egen ficka. De skall alltid visa sig goda och trogna, så att de på alla sätt
är en prydnad för Guds, vår frälsares, lära.11 Ty Guds nåd har blivit synlig
som en räddning för alla människor. 12 Den lär oss att säga nej till ett
gudlöst liv och denna världens begär och att leva anständigt, rättrådigt och
fromt i den tid som nu är, 13
På detta sätt skall föräldrar spara till och försörja sina barn och se fram mot morgondagen, och inte blicka bakåt mot det som varit.
Andra Korinthierbrevet
På detta sätt, finns det bara en
förstfödslorätt i familjen, oavsett hur många fruar det finns (5 Mos.
Femte Mosebok 21:15-17 15 Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han inte älskar, och båda föder honom söner, både den han älskar och den han inte älskar, och hans förstfödde är son till den han inte älskar, 16 får han inte vid fördelningen av arvet låta sonen till den han älskar få förstfödslorätten på bekostnad av sonen till den han inte älskar, den förstfödde. 17 Mannen måste erkänna den förstfödde, sonen till den han inte älskar, och ge honom dubbla andelen av allt han äger. Det var honom han avlade först, honom tillkommer förstfödslorätten.
I allt detta är barnen ansvariga inför sina
föräldrar och underkastade dödsstraff (5 Mos.
Femte Mosebok 21:18-23 18 Om en son är trotsig
och upprorisk och inte lyder sin far och mor, inte ens när de tuktat honom, 19
skall de ta honom med sig och föra honom till de äldste i staden, till
hemstadens port. 20 De skall säga till stadens äldste: ”Det här är vår son, han
är trotsig och upprorisk och lyder oss inte, han bara festar och super.” 21 Då
skall alla männen i staden stena honom till döds. Du skall utrota det onda
Vi ser nu att samhällets grund är baserad på familjen och familjen är byggstenarna för folket och nationen. kontroll och ordning av samhället överförs till familjen, som den rimära enheten, och rätten till ordning och liv härstammar och vilar på familjen. Våra föräldrar gav oss liv genom sitt giftermål och förökning, och deras deltagande i skapelsen, genom den Allsmäktige Gudens kraft.
På detta sätt utövar familjen på ett fysiskt sätt, det ansvar som utgår ifrån Gud i en andlig form. Vi har endast en Fader.
Malaki
Han skapade oss och genom Hans vilja existerar vi och var skapade:
Uppenbarelseboken 5:8-10 8 Och när det tog boken föll de fyra varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet, var och en med en harpa och en guldskål fylld med rökelse, som är de heligas böner. 9 Och de sjöng en ny sång: Du är värdig att ta boken och bryta dess sigill, ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du friköpt åt Gud människor av alla stammar och språk och länder och folk. 10 Du har gjort dem till ett kungadöme åt vår Gud, till präster åt honom. Och de skall vara kungar på jorden.
(notera: alla texter lyder 'de skall vara kungar på jorden').
Han helgar och de som är helgade har ett och samma ursprung.
Hebreerbrevet
Vi skall inte kalla någon människa för vår fader, för vår Fader är Gud allena i himlen och Han är vår Gud och Fader, och Gud och Fader till Jesus Kristus vilken Han sände oss.
Matteus 23:9 Ni skall inte kalla någon här på jorden för er fader, ty en är er fader, han som är i himlen.
Endast Han är föremålet för vår hängivenhet och våra böner.
Matteus 6:1-15 1 Var noga med att inte utföra era fromma gärningar i människornas åsyn, för att de skall lägga märke till er. Annars har ni ingen lön att vänta hos er fader i himlen. 2 När du ger allmosor, låt då inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna för att människorna skall prisa dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. 3 Nej, när du ger allmosor, låt då inte vänstra handen veta vad den högra gör. 4 Ge din allmosa i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig. 5 När ni ber skall ni inte göra som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att människorna skall se dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. 6 Nej, när du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig. 7 Och när ni ber skall ni inte rabbla tomma ord som hedningarna; de tror att de skall bli bönhörda för de många ordens skull. 8 Gör inte som de, ty er fader vet vad ni behöver redan innan ni har bett honom om det. 9 Så skall ni be: Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. 10 Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. 11 Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer. 12 Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. 13 Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. 14 Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser skall er himmelske fader också förlåta er. 15 Men om ni inte förlåter människorna skall inte heller er fader förlåta er era överträdelser.
Sålunda är förhållandet till Fadern det
primära målet, men endast genom det Andra Stora Budet
Andra Mosebok
Tredje Mosebok
Individen är Helig och skall inte förorenas, för det var Gud som förlöste oss till att bli Heliga.
Tredje Mosebok
Tredje Mosebok 19:2 Säg till
Tredje Mosebok
Syftet med Skapelsen av
Mänskligheten
På detta sätt är familjen Helig. Nationen är av Gud och kungadömet är uppsatt för Kristus i Davids ättelinje för evigt. Vi är av det hushållet som en familj, och den familjen styrs av domarna under Davids hushåll, vilket är av Messias och Melkisedeks prästerskap. För 'Min kung är rättfärdighet' (Melkisedek) eller 'Min Herre är rättfärdighet' (Adonisedek) är de arvsrättsliga titlarna för kungen av Jerusalem för evigt (jfr. 1 Mos 14:18; Ps. 110:4 och Joshua 10:1 och G. Vermes The Dead Sea Scrolls in English angående Melkisedek och dess betydelse).
Andra Samuelsboken 7:10-16 10 och åt mitt folk
Messias är sålunda given faderskap över människobarnen såsom Guds söner.
Jesaja 9:6-7 6 Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. 7 Väldet skall bli stort, fredens välsignelser utan gräns för Davids tron och hans rike. Det skall befästas och hållas vid makt med rätt och rättfärdighet nu och för evigt. Herren Sebaots lidelse skall göra detta.
Han skall kallas Guds son.
Lukasevangeliet 1:32-35 32 Han skall bli stor
och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron,
33 och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig
ta slut.” 34 Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig
haft någon man.” 35 Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig,
och den Högstes kraft skall
Rättvisa är upprättad med honom för
människornas familj (Jes 11:4, 5) i Abrahams säd (Gal. 3:6, 9). Han är utnämnd
till arvtagare över alla ting, genom att ha blivit sänd att tala till
människorna (Heb. 1:1, 2) och kommer att verifiera den eviga orubbligheten i
hans råd med ett löfte (Heb.
I den förste Adam bar vi den jordiske avbilden. I den andre Adam bär vi den himmelske avbilden.
(1Kor
Första Korinthierbrevet 15:45-49 45 Och så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en varelse med liv. Men den siste Adam blev en ande som ger liv. 46 Det andliga kommer alltså inte först, utan det fysiska; därefter kommer det andliga. 47 Den första människan kom från jorden och var jord; den andra människan kom från himlen. 48 Som den jordiska var, så är också de jordiska, och som den himmelska är, så är de himmelska. 49 Och liksom vi blev en avbild av den jordiska, skall vi också bli en avbild av den himmelska.
(jfr. Matt. 28:18, 19; Hes.
Hans familj är vår familj, för vi utför
Guds vilja (Joh.
Matteus 12:46-50 46
Vi känns igen i detta sammanhang genom vårt tal.
Matteus 12:35-36 35 En god människa tar fram
det som är gott
Vi är sålunda inte söner till bundna
kvinnor utan söner till den sanna ättelinjen och sålunda dess arvtagare (1Mos.
Tredje Mosebok 25:45-46 45 Ni får också köpa
barn till invandrare som är tillfälligt bosatta hos er och sådana i deras
familjer som föds i landet. De förblir er egendom, 46 och dem
Sålunda föregår det fysiska och materiella grundandet av nationen det andliga upprättandet, och särskiljandet är fastslaget, som visar att endast genom frälsning och inträde i folket av alla folk, skall alla människor träda in i det eviga livet.
För att vi skall kunna göra det, har en träningsperiod upprättats under Messias och det nya prästerskapet (jfr. Upp. 20:1-9).
På den dagen skall vi vara som gudar, så som Yahovahs Ängel som är vid vår ledning.
Sakarja 12:8 Den dagen skall Herren skydda Jerusalems invånare. Den svagaste bland dem skall den dagen vara som David, och Davids ätt skall vara som en gud, som en Herrens ängel framför dem.
Och hans säd skall vara upprättad för evigt.
(Ps. 89:4).
Efter den andra uppståndelsen och träningsperioden för alla varelser (Jes 65:20), skall vi alla, var och en av alla varelser, gå vidare till vår slutliga destination.
Gud skall då bli till allt i alla och vi skall vara Guds viloplats och boning, som Templet för evigt.
Efesierbrevet 4:6 en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.
Detta är det sluliga resultatet av vad Gud skall bli till.
Andra Mosebok
Texten är i original egentligen 'eyeh 'asher 'eyeh eller Jag skall bli vad Jag skall bli till (jfr. fotnot i ew Oxford Annotated RSV).
I denna process kommer vi att bli helgade och renade. Det finns en omfattande lagstiftning rörande dessa ämnen. Lagstiftningen rör folkets renhet och även planeten och miljön.
Matlagarna återfinns i Tredje Mosebok 11:1-47 och Femte Mosebok 14:1-21 (jfr uppsatsen The Food Laws [015]).
Nationen och dess folk var helgade och särskiljda så att Gud kunde komma till dem, dock satte Han, i den fysiska nationen, gränser och talade genom Yahovahs Ängel.
Dessa gränser är uppräknade i Andra Mosebok
Sålunda är helgandet en
Tredje Mosebok 20:7 Ni skall vara heliga och förbli heliga, ty jag är Herren, er Gud.
Gud har upprättat sitt styre över jorden genom Hans utsedda ledare. Gud talade genom förmedlare med sina tjänare profeterna (jfr. 2 Mos 31:1). Dessa handlingar utförs sedan i en följd av Guds överhöghets styre från Guds profeter till ledarna över folken också.
Andra Mosebok 4:11-23 11 Herren svarade: ”Vem
har gett människan hennes mun? Vem är det som gör henne stum eller döv, seende
eller blind? Är det inte jag, Herren? 12 Gå nu, jag skall själv vara med dig
när du talar och lära dig vad du skall säga.” 13 Men Mose vädjade: ”Herre, jag
ber dig, sänd bud med någon annan, vem du vill.” 14 Då blev Herren vred på
honom och sade: ”Du har ju din bror Aron, leviten. Han
Noses gjordes till en elohim för Farao (2 Mos. 7:1-19 (jfr. Lagen och det Första Budordet (Nr. 253) och Lagen och det Andra Budordet (Nr. 254)).
Gud utser
Fjärde Mosebok 27:12-23 12 Herren sade till
Mose: ”Gå upp i Avarimbergen här och se ut över det land som jag har gett åt
israeliterna. 13 När du har sett det skall också du förenas med dina fäder,
liksom din bror Aron, 14 ty när menigheten gjorde uppror i Sinöknen höll ni mig
inte helig inför israeliterna utan trotsade min befallning om vattnet” (dvs.
Merivavattnet i Kadesh i Sinöknen).15 Då sade Mose till Herren: 16 ”Må Herren,
den Gud som ger alla människor liv och ande, utse en ledare för menigheten, 17
en som
Sålunda står prästerna av Urim och Tummin
inför råd framför Herren, med
Femte Mosebok 17:14-20 14 När du kommer till det land som Herren, din Gud, vill ge dig, tar det i besittning och bosätter dig där och sedan säger att du vill ha en kung över dig liksom alla folk omkring dig, 15 då skall du göra till kung över dig den man som Herren, din Gud, väljer ut. En av dina landsmän skall du göra till kung över dig; du får inte ha en utlänning över dig, en som inte är din broder. 16 Men han skall inte skaffa sig en mängd hästar; han får inte skicka sitt folk tillbaka till Egypten för att skaffa mängder av hästar. Herren har ju sagt till er: ”Ni skall aldrig ta den vägen tillbaka igen.” 17 Han skall inte skaffa sig en mängd hustrur och förledas till avfall av dem. Inte heller skall han skaffa sig en stor mängd silver och guld. 18 När kungen har bestigit tronen skall han låta göra en avskrift av denna lag, den lag som de levitiska prästerna har hand om. 19 Han skall ha den hos sig och läsa i den så länge han lever, så att han lär sig att frukta Herren, sin Gud, och troget följer allt som står i denna lag, alla dessa stadgar. 20 Då förhäver han sig inte över sina bröder och viker inte av från lagen åt vare sig höger eller vänster, och då skall han och hans ättlingar regera länge i Israel.
Sålunda
Förbundet genom omskärelsen vilade uppå
Andra Mosebok 4:25-28 25 Då tog Sippora en vass flintbit och skar bort förhuden på sin son och vidrörde honom nertill med den och sade: ”Du är min blodsbrudgum.” 26 Och han lät honom vara. — Det var då hon sade ”blodsbrudgum” och syftade på omskärelsen. 27 Herren befallde Aron att gå och möta Mose i öknen. Han gick, och vid Guds berg träffade han honom och kysste honom. 28 Mose berättade för Aron allt som Herren hade gett honom i uppdrag att säga och alla tecken han hade fått befallning att utföra.
Förbundet i omskärelsen visade mot
förbundet i Hjärtat i den Helige Ande och således var omskärelsen inte
nödvändig för de ofrälse i sin omvändelse. Moses var av oomskurna läppar (2
Mos.
Andra Mosebok
Från denna punkt samlade Moses de äldste
och Moses och Aron talade till dem (2 Mos.
Andra Mosebok 4:29-31 29
Styret hos nationen är det sätt som Gud också handlar med sin förlängda familj i ordning.
Fjärde Mosebok 12:1-16 1 började Mirjam och
Aron att klandra Mose för hans kushitiska hustru; han hade nämligen tagit sig
en hustru från
4 Mos 13:1
Det yttersta utövandet av överhöghet
tillhör Gud. Av denna orsak är uppror liksom häxkraft, eftersom uppror är att
etablera en vilja som står i motsats till Guds vilja, och sålunda är polyteism
(jfr. 1 Sam.
Till och med Guds smorde var undeställd lagarna under det femte budordet och dess förhållande till familjen genom giftermål, så var också hans anhöriga bundna av de samma lagar. Så kom också visdom, som genom en annan präst och profet. I Andra Mosebok 18:1-27 ser vi att Moses hade anförtrott omvårdnaden av hans fru och söner till hennes fader, och hans svärfar som han ärade. Jetro var också präst i Midjan. Jetro återbördade hans familj och gav Moses råd, i domen över Israel och över dess ordning för rättvisa och kontroll.
Moses skulle handla gentemot Gud som en medlare och människorna skulle utväljas, de som var fria från korruption och bestickning, skulle bli ledare över tiotal, femtiotal, över hundratal och över tusental. Dessa män blev domare i Israel. Frågor som var för stora för dem togs vidare till högre myndigheter.
Av denna ordning ser vi att familjer är uppsatta i tiotal, och från tiotal till femtiotal, och därefter till hundratal och därefter i tusental, och därefter till kaptener över de tiotusenden och över stammarna. Av stammarna har vi sedan de sjuttio som elohim av rådet för Rättvisa. Sålunda blev familjen till en nation, vilken blev till en familj av nationer, alla i ordning och under överhöghet som härstammade från Gud och Hans lag.
Under Hans myndighet, så handlar vi i Hans namn och när vi följer det tredje budordet, följande efter det första och det andra budorden. Så som söner till den Ende Sanne Guden, blir vi till ett sant folk, vilka i sin tur är bestämda att bli till gudar såsom elohim, i vilka Eloah är allt i allt. Vi är sålunda Guds Tempel.
Första Korinthierbrevet 3:16 Förstår ni inte att ni är Guds tempel och att Guds ande bor i er?
Vi är alla kallade att bli söner till den Levande Guden.
Femte Mosebok 6:13 Herren, din Gud, skall du frukta, honom skall du tjäna, och vid hans namn skall du svära.
Guds namn är en förlängning av Hans myndighet bland hans folk, antingen andlingt eller materiellt, därför är beteckningen elohim pålagd på de himmelska värdarna och domarna och härskarna över den fysiska nationen Israel.
Andra Mosebok 22:28 Gud skall du inte smäda, och en hövding i ditt folk skall du inte förbanna.
Femte Mosebok 16:18-20 18 Inom dina stammar skall du tillsätta domare med biträden i alla städer som Herren, din Gud, ger dig, och de skall skipa rätt åt folket med rättvisa domar. 19 Du skall inte vränga rätten och inte vara partisk. Du skall inte ta mutor, ty mutor gör den vise blind och fördärvar saken för den som har rätt. 20 Det rätta, endast det rätta, skall vara din strävan. Då får du leva och ta i besittning det land som Herren, din Gud, vill ge dig.
Där skall finnas rättvisa i alla våra omdömen, för rättvisa är rättfärdighet.
Guds änglar kallas alla för Yahovah när de handlar för Honom (jfr. 1 Mos 18:3, 27; beteckningen används för flera varelser i plural genom hela Första Mosebok 19 till exempel). Yahovah användes också om de två andra änglar, som kom med den tredje som kallades Yahovah. Han stannade hos Abraham, medan de två förstnämnda vände till Lot i Sodom, där de återigen kallades för Yahovah (jfr. uppsatsen Angel of YHVH [024]). Från tiden för Adams son Set började människorna åkalla namnet Yahovah (1 Mos. 4:26).
Vi ser det från det tredje budordet, och vi fortsätter sedan till det fjärde budordet, som ett utmärkande av begränsningarna i heligheten, i tid såväl som i myndighet.
Tredje Mosebok 19:1-3 1 Herren talade till Mose: 2 Säg till Israels hela menighet: Ni skall vara heliga, ty jag, Herren, er Gud, är helig. 3 Var och en av er skall vörda sin mor och sin far och hålla mina sabbater. Jag är Herren, er Gud.
Utifrån det Första Stora Budet ser vi då att det femte är knutet till de första fyra budordet och flödar ur dem.
Myndigheten för återupprättandet av makten att handla, är överförd till en person och inte till båda. Det är på detta sätt med Gud och Värdarna, där alla handlar i enlighet med viljan hos den Ende Sanne Guden (Joh. 17:3). Kristus kan således inte göra någonting alls på sitt eget initiativ (Joh. 5:30). Denna förståelse är viktig för ordningen hos värdarna, både andligen och fysiskt. Detta är också återspeglat hos familjens relationer.
Om det uppstår en konflikt, så kan en kvinnas ed inte binda familjen och mannens vilja kan användas för att bryta en sådan ed, vilken kan löpa i motsats till de upplevda intressena hos familjen. Så segrar också Guds vilja över värdarnas. Vi ser lagen uppsatt i Fjärde Mosebok 30:1-16 vilket skall läsas vart sjunde år. En kvinnas man, eller fader om hon inte har någon man, kan upphäva en kvinnas löfte. Om han kvarstår i tystnad den dag han hör det, då är det bindande. Om han upphäver det, då är det ogiltigt. Endast löftena en änka ger, efter hennes mans död, kan stå kvar i sin egen rätt.
Sålunda är en kvinna underkastad hennes man och tas från sin egen familj och ges till mannens familj. Detta representerar de utvalda så som kyrkan, vilka tas från mannens stam, under en familj, underkastad den Ende Sanne Guden. Så som mannen är kvinnans överhuvud, så är kyrkans överhuvud Kristus, under Fadern.
Sålunda är mannen kvinnans överhuvud (så som en familj) och överhuvud för varje man är Kristus, och överhuvud för den smorde Kristus är Gud (1Kor. 11:3).
Första Korinthierbrevet 11:3 Nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud.
Den fysiska familjen sträcker sig bara fram till döden, men den andliga familjen är evig, där vi varken ingår giftermål, eller ger tillstånd till giftermål, men är jämlika med, och en ordning av, änglarna (Luk. 20:34-35) som elohim(Sak. 12:8). Likt Messias, är änglarna våra bröder (jfr. Ps 22:22; Upp. 3:5 (jfr. Matt. 10:32; 6:11;12:10).
Familjen som stam inom Israel
Familjerna är ordnade genom stammar och också inom stamgrupper. Detta finns upptecknat i Fjärde Mosebok 2:1-34.
De tolv stammarna är uppdelade i fyra grupper om tre stammar. Dessa grupper har betydelse för omorganisationen också.
Bibeln fastslår att stammarna var räknade och nedtecknade. Stammens arvedel var given i relation till dess storlek, mätt i antalet namn på de män som var i stridsför ålder, från tjugo år och uppåt.
Fjärde Mosebok 26:51-56 51Detta var de israeliter som blev mönstrade: 601 730 man. 52 Herren talade till Mose: 53 Åt dessa stammar skall landet fördelas och ges som egendom, allt efter antalet personer. 54 Åt en stor stam skall du ge en stor andel, åt en liten stam en liten. Varje stam skall få en andel motsvarande antalet mönstrade. 55 Landet skall delas genom lottning; man skall fördela det efter fädernestammarnas namn. 56 Efter lottens utslag skall varje stam, stor eller liten, få sin andel.
Således var landet uppdelat genom lottdragning, vilket också ofta är fallet idag. Därför inkluderar jubileumsfirandet omfördelningen av utlottningen.
Av dessa män som var mönstrade vid Sinai, kvarstod inte en enda man vid mönstringen på Moabs slätter, förutom Kaleb, Jefunnes son och Joshua, Nuns son, För Herren förutsade att de andra skulle dö i öknen (4 Mos. 26:65). Detta skulle peka fram mot de som inte ville inträda det förlovade landet genom dopet i den Helige Ande, under de fyrtio jubileerna i vildmarken, mellan Messias död och den andra Ankomsten. De som inte ångrade och tog emot dopet, kommer inte, och har inte, inträtt i Israel och Guds arvedel. De har fallit uti i vildmarken. Dessa människor, även om de är av stammarnas folk, har fortfarande att vänta på att upptas in i Guds familj vid den andra återuppståndelsen.
Fjärde Mosebok 2:34 Israeliterna gjorde så. De gjorde allting så som Herren hade befallt Mose: så slog de läger under sina fanor, och så bröt de upp, var och en med sin släkt och sin familj.
Sålunda är folket inordnat i familjer.
Andra Mosebok 12:3 Säg till Israels menighet att varje familjefar den tionde i denna månad skall ta ett lamm eller en killing, ett djur för varje hushåll.
Försoning sker i enlighet med familjernas hushåll.
Andra Mosebok 15:26 Han sade: ”Om du lyder Herren, din Gud, och gör det som är rätt i hans ögon och lyssnar till hans befallningar och håller alla hans bud, då skall jag låta dig slippa alla de sjukdomar som jag sände över egypterna. Ty jag är Herren, den som botar dig.”
Genom efterlydnaden av Guds lagar bevaras familjerna och folket och nationen.
Ej heller är något folk tillåtet till avgudadyrkan och Israels folk är navet i denna lag. På detta sätt är familjerna skyddade, både hos människa och djur.
Andra Mosebok 23:24-26 24 Du skall inte tillbe eller tjäna deras gudar och inte ta efter deras seder utan tillintetgöra dem och krossa deras stenstoder. 25 Ni skall tjäna Herren, er Gud, då skall jag välsigna brödet du äter och vattnet du dricker och hålla sjukdomar borta från dig. 26 Ingen kvinna i ditt land skall få missfall eller vara ofruktsam. Jag skall låta dig uppnå din fulla livslängd.
Straffet för avgudadyrkan är fångenskap och förstörelse av avkommorna och folket.
Amos 5:25-27 25 Frambar ni slaktoffer och gåvor åt mig de fyrtio åren i öknen, Israels folk? 26 Bar ni då omkring era gudabilder, Sackut, er konung, och Kevan, er gudastjärna, som ni gjort åt er? 27 Jag skall föra er bort i fångenskap bortom Damaskus, säger Herren, vars namn är härskarornas Gud.
(jfr Lagen
och det Andra Budordet [254]).
Genom familjerna lärs Lagen ut och efterlevs från barndomen.
Femte Mosebok 32:46 sade han till folket: ”Alla de varningsord som jag nu har gett er skall ni lägga på hjärtat, så att ni kan lära era barn att troget följa allt som står i denna lag.
Så därefter är livet för individen förlängt inom familjen och folket.
Femte Mosebok 32:47 Det är inga tomma ord, det gäller livet för er. Om ni följer dessa ord får ni leva länge i det land som ni tar i besittning när ni går över Jordan.”
Detta är det centrala temat i lagen och hos profeterna.
Markusevangeliet 7:10-13 10 Mose sade: Visa aktning för din far och din mor och: Den som smädar sin far eller sin mor skall dö. 11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: ’Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det gör jag till korban’ (det vill säga tempelgåva), 12 då kan ni inte låta honom göra något för sin far eller mor. 13 Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de regler som ni har ärvt och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni.”
Lagen kan inte bli tolkad genom tradition, utan bara genom Guds skrivna ord, uttalat genom Hans tjänare profeterna.
All makt och myndighet, inklusive den hos Messias, var och är utgången från Gud, och är vishet och förståelse (jfr. Matt. 21:23; Ps. 62:11).
Daniel 2:20-22 20 Daniel sade: Välsignat är Guds namn från evighet till evighet: visheten och kraften är hans. 21 Han låter år och tider skifta, han avsätter kungar och tillsätter kungar, han ger de visa deras vishet, de kloka deras förstånd. 22 Han uppenbarar det djupt fördolda, han vet vad som finns i mörkret, hos honom bor ljuset.
Den Högste ger myndighet till den Han vill (Dan. 4:25). Detta kan ges till ofrälse, eller till den fallne värden, eller till Guds söner (5 Mos. 32.8). Därför skall alla människor lyda en laglig myndighet.
Romarbrevet 13:1 Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom.
Gud skall åtlydas i alla ting och där order utfärdade an mänskliga myndigheter står i knoflikt med de utfärdade av Gud, då skall Gud vara den som åtlyds.
Apostlagärningarna 5:29 Petrus och apostlarna svarade: ”Man måste lyda Gud mer än människor.
Lydnaden inför Gud vår Fader är bunden i Hans lag.
Femte Mosebok 28:58-59 58 Om du inte troget följer allt som står i denna lag, allt som skrivits här i boken, och inte fruktar detta ärorika och fruktansvärda namn, Herren, din Gud, 59 då skall Herren slå dig och dina efterkommande med ofattbara plågor, väldiga plågor som inte går över, svåra sjukdomar som inte går över.
När Guds myndighet är delegerad till människor, och när kungar är satta att regera över oss, då kan en sådan överhöghet inte ges till en främling (jfr. 5 Mos. 17:14-20 ovan).
Ingen person är passande att regera om de inte följer Guds Lag. Hans arvtagare är också bundna till denna lydnad.
Familjens råd skall eftersökas (Ords. 23:22, 25). Familjen skall också bistå med en tidig och riktig rättelse. Disciplinen är familjens ansvar och det är inte vänlighet att hålla inne med rättelser vid rätt tidpunkt genom medel så som fysisk bestraffning med spö i form av rättelse (Ords. 13:24; 19:18; 23:13-16; 22:15). Förmågan att lära av rättelse är en markering av vishet (Ords. 15:32, 33). (Gränsdragning för barn genom fysisk eller psykisk bestraffning är förbjuden elnigt svensk lag. Övers. anm.)
Ordspråksboken 15:32-33 32 Den som försmår fostran förkastar sig själv, att ta emot tuktan ger insikt. 33 Gudsfruktan fostrar till vishet, ödmjukhet är vägen till ära.
Hebreerbrevet 12:11 För stunden tycks väl varje tuktan vara mera till sorg än till glädje, men för dem som har fostrats genom den är frukten till slut frid och rättfärdighet.
Rättelser som ges i uppfostran till den unge, kommer att belöna sig i framtiden genom korrekt uppförande. Brist i att uppfostra och rätta barnets misstag kommer att leda till att samhället faller samman. Det grundläggande problemen inom samhällena under vårt århundrade, återfinns i bristen på bibliska instruktioner och disciplin under de unga åren, och i förmågan hos de yngre att efterfölja sin utbildning och fostran.
Ordspråksboken 22:6 Led den unge in på den väg han bör gå, så följer han den även som gammal.
Bildningen och fostran av de yngre kan inte delegeras med lyckade resultat till andra människor. Det är föräldrarnas skyldidhet och ansvar att tillse sina barns utbildning och fostran. När detta ansvar tas eller ges bort, så börjar samhället att förtvina.
Ordspråksboken 29:15 Tuktan med käppen ger vishet, men en ouppfostrad pojke är en skam för sin mor.
Det är därför som skilsmässa är så skadligt, för att den splittrar familjerna och undantar påverkan på de yngre i Guds ordning för styrande och ledning.
Denna inordning av rättelser utsträcks till alla nivåer och alla åldrar i ett samhälle.
Ordspråksboken 1:7 Gudsfruktan är kunskapens begynnelse, dåren föraktar vishet och fostran.
Direktiven och förordningarna för folket kommer igenomfamiljerna, och familjen är den plats där lagen förvaras och bevaras. Detta är också varför det krävs att lagen skall läsas varje Sabbatsår.
Femte Mosebok 4:7-9 7 Vilket stort folk har gudar som är dem så nära som Herren, vår Gud, är oss nära varje gång vi åkallar honom? 8 Och vilket stort folk äger stadgar och föreskrifter så rättfärdiga som denna lag som jag i dag förelägger er? 9 Men akta dig mycket noga för att glömma vad du såg med egna ögon. Bevara det i minnet så länge du lever, och undervisa dina barn och barnbarn om det,
Likaledes upprepas överhöghetens befallning för familjen och hushållet.
Femte Mosebok 6:6-7 6 Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på hjärtat. 7 Du skall inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp.
(jfr. Ords. 4:10).
Detta lärande av lagen skall utföras var sjunde år, också så som en nation och ett folk. Denna handling av läsande är den verkliga och bestående kontrollen av alla handlingar.
Femte Mosebok 31:10-13 10 Och Mose gav dem dessa anvisningar: ”Vart sjunde år, vid den bestämda tiden, under avskrivningsåret, vid lövhyddefesten, 11 då hela Israel träder fram inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut, skall du läsa denna lag, så att hela Israel får höra den. 12 Samla då hela folket, män, kvinnor och barn, och de invandrare som finns i dina städer, så att alla får lyssna och lära sig att frukta Herren, er Gud, och troget följa allt som står i denna lag. 13 Även barnen, som ännu inte känner till den, skall lyssna, så att de lär sig att frukta Herren, er Gud, så länge ni lever i det land ni tar i besittning när ni går över Jordan.”
Skyddet om miljön är också bundet in i lagen rörande familjen, familjerna och djuren, och lång levnad och välmående kommer ur dess efterlevnad.
Femte Mosebok 22:6-7 6 Om du får syn på ett fågelbo där du går, i ett träd eller på marken, med ungar eller ägg som modern ligger på, får du inte ta både modern och ungarna. 7 Ta ungarna, men låt modern flyga. Då går det dig väl, och du får leva länge.
Detta gäller likaledes vare sig djuren är vilda eller tama.
Tredje Mosebok 22:28 Ni får inte slakta en ko eller ett får på samma dag som dess unge.
Detta utsträcks också till att gälla kokandet av en killing i mjölken från dess moder. Denna speciella form av tillagning var förbjuden, eftersom den slår till mot själva innebörden av familjen, men det har också haft visst förhållande till både fruktbarhetskulter och till mysteriekulter.
Andra Mosebok 23:19 Det bästa av den första grödan på din mark skall du föra till Herrens, din Guds, hus. Du skall inte koka en killing i moderns mjölk.
Hela strukturen och ordningen hos Lagen skall hållas så att individen och familjen kan hålla ut och fortleva.
Femte Mosebok 4:40 Om du följer hans stadgar och bud, som jag i dag ger dig, går det väl för dig och dina efterkommande och du får leva länge i det land som Herren, din Gud, vill ge dig för alltid.
Femte Mosebok 5:29 Tänk om de kunde bevara samma sinnelag, alltid frukta mig och hålla alla mina bud! Då skulle det för all framtid gå väl för dem och deras ättlingar.
Femte Mosebok 5:33 utan i allt följa den väg som Herren, er Gud, har befallt er att gå. Då får ni leva, det går er väl och ni får ett långt liv i det land ni tar i besittning.
Budordet att handla inför Gud som ett folk och en nation, utsträcks också till det land som Gud skall komma att tilldela er.
Femte Mosebok 7:12-26 12 Om ni lyder dessa föreskrifter och troget följer dem skall Herren, din Gud, i gengäld hålla sitt förbund och visa den godhet som han med ed lovade dina fäder. 13 Han skall älska dig, välsigna dig och göra dig till ett talrikt folk. I det land som han med ed lovade dina fäder att ge dig skall han välsigna de barn du får och den skörd du bärgar, din säd, ditt vin och din olja, kornas kalvar och tackornas lamm. 14 Välsignad skall du vara mer än alla andra folk. Ingen av de dina skall gå ofruktsam, vare sig man eller kvinna, och inte heller något djur. 15 Herren skall hålla alla sjukdomar borta från dig. Han skall inte utsätta dig för någon av de farsoter du lärde känna i Egypten, men han skall låta alla dina fiender drabbas av dem. 16 Du skall uppsluka alla de folk som Herren, din Gud, överlämnar åt dig — visa dem ingen förskoning. Och du får inte dyrka deras gudar, ty då fångas du i en fälla.17 Kanske tänker du: ”Dessa folk är större än jag — hur skall jag kunna fördriva dem?” 18 Men var inte rädd för dem, utan tänk på vad Herren, din Gud, gjorde med farao och alla egypterna, 19 på de stora prövningar som du själv blev vittne till, på tecknen och undren och på hur Herren, din Gud, förde dig ut med stark hand och lyftad arm. Så skall Herren, din Gud, göra med alla de folk du är rädd för. 20 Herren, din Gud, skall också sprida modlöshet bland dem, ända tills de överlevande som gömt sig undan dig har blivit utplånade. 21 Låt dig inte skrämmas av dem, ty Herren, din Gud, finns hos dig, en stor och fruktansvärd Gud. 22 Steg för steg skall Herren, din Gud, driva undan dessa folk för dig. Du kan inte utplåna dem genast, ty då skulle vilddjuren föröka sig, till skada för dig. 23 Men Herren, din Gud, skall överlämna dem åt dig och skall sprida stor förvirring bland dem, ända tills de går under. 24 Han skall ge deras kungar i ditt våld, och du skall utplåna deras namn från jorden. Ingen enda kan hålla stånd mot dig; du kommer att göra slut på dem. 25 Deras gudabilder skall ni bränna. Det silver och guld som finns på dem skall du inte ha begär till och lägga beslag på. Då skulle du fångas i en fälla, ty detta väcker Herrens, din Guds, avsky. 26 Låt inga avskyvärda ting komma in i ditt hus, då vigs du själv åt förintelse tillsammans med dem. Du måste avsky sådana vidrigheter, ty de är vigda åt förintelse.
Dessa budord gavs till Israels folk, eftersom Kanaans arvtagare var dömda och förbannade för sin avgudadyrkan.
Hela strukturen och ordningen hos familjen och hos folket i nationen, och lagen, blickade framåt mot Messias och familjerna är fåren i hans flock.
Johannesevangeliet 10:7-16 7 Sedan sade Jesus: ”Sannerligen, jag säger er: jag är grinden in till fåren. 8 Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 9 Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete. 10 Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.11 Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. 12 Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. 13 Han är ju lejd och bryr sig inte om fåren. 14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. 16 Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde.
Således pekar hela strukturen och ordningen och lagen framåt mot en nation, som Israel, under Gud, stående med Messias vid deras ledning.
Olydnad inom familjen under lagen är straffbart med döden (5 Mos. 21:18-23) så som vi har sett ovan. Sålunda är dödsstraffet i händerna på föräldrarna i första rummet och i händerna på vittnen i andra rummet (5 Mos. 17:6-7). Ingen människa får bringas av livet förutom vid två vittnens hand.
Femte Mosebok 17:6-7 6 För att någon skall straffas med döden måste två eller tre personer vittna; ingen får dödas på ett enda vittnesmål. 7 Vittnena skall vara de första som lyfter handen för att döda honom, och sedan skall hela folket göra efter dem. Du skall utrota det onda ur folket.
Familjens öde bestäms av lagen och horskap och sodomi är förbjudna för familjen, inkomsterna från sådant är förbjudet i Guds Hus. Ingen hora eller sodomit (ej heller medel från dess tjänst) kan inträda i Templet eller Guds kungarike.
Femte Mosebok 23:17-18 17 Ingen israelitisk kvinna får vara kulttjänare, inte heller någon israelitisk man. 18 Med horpengar eller hundlön får du inte komma till Herrens, din Guds, hus när du skall infria ett löfte, ty Herren, din Gud, avskyr bådadera.
Familjen är i sin helhet ansvarigt och skyldigt till upprätthållandet och förvaltandet av lagen och av dödsstraffet.
Femte Mosebok 13:6-10 6 Om din egen bror, din son eller din dotter eller kvinnan i din famn eller din närmaste vän i hemlighet söker förleda dig och övertala dig att tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder har lärt känna, 7 sådana gudar som folken omkring er dyrkar, nära eller fjärran, från jordens ena ände till den andra, 8 då skall du inte ge efter eller lyssna till en sådan person. Visa ingen förskoning eller barmhärtighet. Skydda honom inte 9 utan ta hans liv. Du skall själv vara den förste som lyfter handen för att döda honom, och sedan skall hela folket göra på samma sätt. 10 Du skall stena honom till döds, därför att han försökte locka dig bort från Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.
Messias visade oss den korrekta synen hos lagen, i det att lagen också är bruten och förvrängd genom traditionerna hos fariseerna och de rabbinska skolorna. Dessa faller under samma rubriker som de som förstör lagen.
Markusevangeliet 7:6-13 6 Han svarade: ”Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare, när det står: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 7 Fåfängt dyrkar de mig, ty lärorna de lär ut är människors bud. 8 Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid människornas regler.” 9 Och han sade: ”Det är just det rätta — att upphäva Guds bud för att låta era egna regler gälla! 10 Mose sade: Visa aktning för din far och din mor och: Den som smädar sin far eller sin mor skall dö. 11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: ’Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det gör jag till korban’ (det vill säga tempelgåva), 12 då kan ni inte låta honom göra något för sin far eller mor. 13 Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de regler som ni har ärvt och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni.”
Av denna orsak har Juda och Levi stammar tillåtits att vara förstörda i århundraden nu, och ännu hör den inte orden och kallelsen från den Levande Guden, utan har åsidosatt budorden till ingenting, till förmån för mäniskornas traditioner.
Femte Mosebok 28:58-68 58 Om du inte troget följer allt som står i denna lag, allt som skrivits här i boken, och inte fruktar detta ärorika och fruktansvärda namn, Herren, din Gud, 59 då skall Herren slå dig och dina efterkommande med ofattbara plågor, väldiga plågor som inte går över, svåra sjukdomar som inte går över. 60 Alla de farsoter som du darrade för i Egypten skall han skicka mot dig, så att de får dig i sitt grepp. 61 Även alla sjukdomar och plågor som inte har nämnts i denna lagbok skall Herren låta hemsöka dig, tills du har utplånats. 62 Av er som förut var talrika som stjärnorna på himlen skall bara ett fåtal leva kvar, därför att du inte lyssnade till Herren, din Gud 63 Liksom Herren gladde sig åt att låta det gå er väl och göra er talrika, så skall han glädja sig åt att förinta och utplåna er, och ni skall ryckas bort från det land du nu kommer till och tar i besittning. 64 Herren skall skingra dig bland alla folken, från jordens ena ände till den andra. Där skall du tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder har känt till, gudar av trä och sten. 65 Hos dessa folk får du ingen ro, ingen vila för din fot. Där skall Herren göra ditt hjärta ängsligt, låta din blick slockna och ditt livsmod vissna. 66 Du kommer att känna att ditt liv hänger på en tråd. Dag och natt skall du vara rädd och inte veta om du får leva. 67 På morgonen skall du säga: ”Om det ändå vore kväll!” och på kvällen: ”Om det ändå vore morgon!” Sådan skräck skall du känna, sådana ting skall dina ögon tvingas se. 68 Herren skall föra dig tillbaka till Egypten på skepp, fastän jag hade sagt till dig: ”Den vägen skall du aldrig mer behöva se.” Där skall ni bjuda ut er som slavar och slavinnor till era fiender, men ingen vill köpa er.
Familjens myndighet är satt under fadern, så som är fallet i Guds hus. Vi ser därav av denna orsak att en mans löfte till Gud är bindande, och löftet av en kvinna är underkastat medgivande från hennes man. Fadern, och senare genom äktenskapet, mannen, kan återkalla löftet från en dotter eller fru, om det löper i motsättning till hans myndighet och ansvar. detta är en av orsakerna till att Adam hölls ansvarig för Evas synder också. Kristus är ansvarig att presentera oss inför Gud utan fläckar och skador. Detta härrör ur lagen om offergåvorna.
Tredje Mosebok 22:19-20 19 måste det, för att behaga honom, vara ett felfritt handjur från nötboskapen, fåren eller getterna. 20 Ni får inte offra något djur med fel, ett sådant blir inte till behag.
Vi är primörerna i Guds Skörd. Så somKristus var utan skador, så måste vi också vara förutan skador, som fruar till Brudgummen, gjorde vitt i blodet från lammet (jfr. dan 11:35; Upp. 3:18; 6:11; 7:13-14; 15:6-7; 19:7-10).
Alla dessa ansvar är fastslagna i familjen
och hos föräldrarna i det första rummet. På detta sätt är Gud ansvarig att
försörja under Hans egna lagar. Således försörjs alla av värdarna inom Hans
Allvetande och Allsmäktighet och inom Hans vilja och Fullkomliga Kärlek. En
varelse som inte känner till framtiden fullständigt och helt kan inte vara Gud.
Därför har Gud, genom att vara Allvetande, försörjt för sin barn i Hans
Fullkomliga Kärlekvisad genom Lagen och de Två Stora Buden (jfr. 4 Mos. 30:1-16
och uppsatsen Lost Sheep and the Prodigal
Son [199]).
Myndigheten och ledarskapet för familjen vilar på familjens överhuvud. Därför kan löftena som ges av en kvinna bli upphävda av hushållets överhuvud, där det är en upplevt eller uppfattad intressekonflikt inom familjen. Tystnad skall ses som en berkäftelse av och godkännande inför beslutet eller avtalet. (4 Mos. 30:1-16 som ovan).
Löften till Gud genom kyrkan är bindande och belagda med dödsstraff, om det avläggs genom den Helige Ande, så som var fallet med Ananias och hans fru Sapphira, vilka båda var medgivande parter till löftena (Apg. 5:1-10).
Föräldrarna är ansvariga att försörja för familjen. Den som som inte sörjer för sin egen familj är värre än en otrogen.
Ansvaret vilar i första hand hos fadern, och i andra hand hos modern, därefter hos mor- och farföräldrarna i tredje hand, och därefter till den utsträckta familjen eller kyrkan.
Första Timotheosbrevet 5:1-16 1 Mot en äldre man skall du inte använda hårda ord. Vädja till honom som till en far, till yngre män som till bröder, 2 till äldre kvinnor som till mödrar, till yngre kvinnor som till systrar, rent och oskyldigt. 3 Änkors ställning Ge värdigheten som änka endast åt dem som verkligen är änkor. 4 Om en änka har barn eller barnbarn, så låt dessa lära sig att vara fromma först och främst inom den egna familjen och visa tacksamhet mot de äldre, ty det är vad Gud vill. 5 Den som verkligen är änka och ensamstående har satt sitt hopp till Gud och upphör inte att be och åkalla både dag och natt. 6 Men den som bara vill leva gott är död fast hon lever. 7 Inskärp detta, så att ingen skall kunna klandra dem. 8 Men om någon inte sörjer för sina anhöriga, i synnerhet den egna familjen, har han förnekat tron och är sämre än en som aldrig har trott. 9 För att en änka skall räknas som änka måste hon vara minst sextio år och får inte ha varit gift mer än en gång. 10 Hon måste vara känd för goda gärningar: ha tagit sig an barn, visat gästfrihet, tvättat de heligas fötter, bistått nödlidande — ja, på allt sätt vinnlagt sig om att göra gott. 11 Yngre änkor skall du däremot vägra att godta. Ty när åtrån vaknar glömmer de Kristus och vill gifta sig 12 och faller under domen att ha brutit sitt första trohetslöfte. 13 Dessutom lär de sig att lata sig och springa omkring i husen. Och inte bara att lata sig utan också att sladdra, vara nyfikna och tala om otillåtna ting. 14 Jag vill därför att yngre änkor skall gifta om sig, föda barn och sköta sina hus, så att man inte talar illa om dem och fienden får sitt tillfälle. 15 Några av dem har redan kommit på avvägar och följt Satan. 16 Om någon troende kvinna har änkor att sörja för skall hon ta hand om dem själv och inte lägga bördan på församlingen, som måste sörja för dem som är verkliga änkor.
Familjen är försörjaren, men kyrkan är den ultimata familjen och källa till bistånd. Det är de yngre kvinnornas skyldighet att gifta sig och föda familjerna eftersom de är välsignade.
Individen står ansvarig för hans eller hennes uppförande i förhållande till familjen i inre angelägenheter i första rummet:
Andra Mosebok 21:15 Den som slår sin far eller mor skall straffas med döden.
Och både inför familjen och inom samhället i det andra rummet.
Andra Mosebok 21:17 Den som förbannar sin far eller mor skall straffas med döden.
Tredje Mosebok 20:9 Var och en som förbannar sin far och mor skall straffas med döden. Han har ju förbannat sin far och mor, skulden för hans död är hans egen.
Denna myndighetsbefallning återkommer här för tredje gången för att betona dess betydelse.
Femte Mosebok 27:16 Förbannelse över den som visar förakt för sin far eller mor. — Hela folket skall svara: Amen.
Följdaktligen skall ålder respekteras också.
Tredje Mosebok 19:32 Du skall resa dig upp för ett grått huvud och hedra den gamle. Du skall frukta din Gud. Jag är Herren.
Jakobs barn var sjuttio själar. Under Moses representerade de äldste Jakobs söner och Israels styre. Från Messias kom de sjuttio och demonerna underkastades dem, som de äldste hos kyrkan, vilken är det andliga Israel, och slutresultatet av Guds styrelse.
Andra Mosebok 1:1-22 1 Detta är namnen på Israels söner. De kom till Egypten tillsammans med Jakob, var och en med sin familj: 2 Ruben, Simon, Levi och Juda; 3 Isaskar, Sebulon och Benjamin; 4 Dan och Naftali; Gad och Asher. 5 De som härstammade från Jakob var sammanlagt sjuttio personer. Josef var redan i Egypten. 6 Så dog Josef och hans bröder och alla deras samtida. 7 Men israeliterna var fruktsamma och förökade sig, de växte till och blev så talrika att hela landet uppfylldes av dem. 8 Då fick Egypten en ny kung, en som ingenting visste om Josef. 9 Han sade till sitt folk: ”Israeliterna har blivit för många och för starka för oss. 10 Nu måste vi handla klokt, annars blir de ännu flera. Och blir det krig kan de förena sig med våra fiender och kämpa mot oss och sedan ge sig av härifrån.” 11 Därför satte man fogdar över dem för att kuva dem med hårt arbete. Och de byggde städerna Pitom och Ramses, där farao hade sina förråd. 12 Men ju mer man förtryckte dem, desto fler blev de och desto mer bredde de ut sig, så att egypterna kände sig hotade. 13 Israeliterna tvingades till slavtjänst, 14 och deras liv förbittrades av det tunga arbetet med lera och tegel och allt arbete på fälten, all denna slavtjänst som de tvingades till. 15 Kungen av Egypten talade med de hebreiska barnmorskorna — en hette Shifra och den andra Pua — 16 och sade: ”När ni hjälper de hebreiska kvinnorna vid förlossningen, se då efter: är det en pojke skall ni döda honom, är det en flicka får hon leva.” 17 Men barnmorskorna var gudfruktiga och gjorde inte som kungen hade befallt utan lät pojkarna leva. 18 Då kallade kungen dem till sig och frågade varför de gjorde så. 19 De svarade: ”Hebreiska kvinnor är inte som egyptiska. De är starka, de har fött innan barnmorskan hinner fram.” 20 Gud lät allt gå väl för barnmorskorna, och folket växte till och förökade sig kraftigt, 21 och eftersom barnmorskorna var gudfruktiga lät Gud dem få hem och barn. 22 Men farao gav denna befallning till hela sitt folk: ”Kasta alla nyfödda pojkar i Nilen och låt bara flickorna leva.”
Av denna orsak är Guds söner förföljda av den världsliga guden och hans ordning. Deras skydd är belönat av Gud, så som vi ser i fallet med de belönade barnmorskorna. Belöningen för skyddet visas också i liknelsen med fåren och getterna (Matt. 25:31-46).
Beskyddet av familjen som en geografisk enhet
Familjen utgör grund för stamgruppen, som är en förlängd familjeordning. Stammarna å sin sida utgör sedan nationen. Stammarna beskyddas i sina landområden under Guds lagar. Beskyddet av stammarna finns angivet i Fjärde Mosebok 27:1-11 (som skall läsas i sin helhet varje Sabbatsår) i historien om Selofchads döttrar. Selofchad dog i vildmarken för sin egen synd och han hade inga söner. Hans arvedel var skyddad och fördes vidare till hans döttrar, som fick arvedelen i deras egen rätt, men de fick inte gifta sig utom stammen. Detta återspeglar också överförandet och arvedelen hos de utvalda. Arvedelen skulle stanna inom familjen och föras vidare till närmast anhörig, och detta är en föreskrift i domsluten bland Israels folk.
Så skall också de med arvsrätt inom stammen gifta sig inom stammen och sålunda skall familjen och stammen skyddas.
Fjärde Mosebok 36:1-12 1 Familjeöverhuvudena i gileaditernas släkt trädde nu fram. Gilead var son till Makir, son till Manasse; gileaditerna var alltså en av Josefs söners släkter. De kom med sitt ärende till Mose och hövdingarna, israeliternas familjeöverhuvuden, 2 och sade: ”Herren har befallt dig, herre, att genom lottning fördela landet mellan israeliterna som deras egendom. Du har också fått Herrens befallning att vår broder Selofchads arv skall ges åt hans döttrar. 3 Men om de gifter sig med män från andra israelitiska stammar, så kommer deras arvslott att skäras bort från våra fäders egendom och läggas till den egendom som ägs av deras nya stam. På så sätt mister vi en del av vår jord. 4 Och när israeliternas friår kommer har deras arvslott fogats till den egendom som ägs av deras nya stam och har skurits bort från vår fädernestams egendom.” 5 På Herrens befallning gav då Mose israeliterna följande påbud: Josefs söners stam har rätt. 6 Detta är vad Herren befaller i fråga om Selofchads döttrar: De får gifta sig med vem de vill, bara det sker inom en släkt som tillhör deras fädernestam. 7 Ingen israelitisk jord får övergå från en stam till en annan. Varje israelit skall hålla kvar sin fädernestams egendom. 8 En kvinna som har ärvt egendom inom en israelitisk stam får bara gifta sig med någon som tillhör en släkt inom hennes fädernestam, detta för att varje israelit skall få behålla sina fäders egendom. 9 Ingen jord får övergå från en stam till en annan. Varje israelitisk stam skall hålla kvar sin egendom. 10 Selofchads döttrar gjorde som Herren hade befallt Mose. 11 Machla, Tirsa, Hogla, Milka och Noa, Selofchads döttrar, gifte sig med söner till sina farbröder. 12 De gifte sig inom de släkter som härstammade från Manasse, Josefs son, och deras egendom stannade kvar inom den stam som deras fädernesläkt tillhörde.
På detta sätt skall familjerna, från kungafamiljen och nedåt, vara beskyddade och alla landområden bevaras under jubileumssystemet.
Hesekel 46:16-18 16 Så säger Herren Gud: Om fursten ger en del av sin egendom som gåva till någon av sina söner skall den tillhöra sönerna. De skall äga den, den skall vara deras egendom. 17 Om han ger en del av sin egendom som gåva till någon av sina tjänare får denne behålla gåvan fram till friåret. Då skall den återgå till fursten. Endast hans söner får behålla sin egendom.18 Fursten får inte ta något som tillhör folket och tvinga bort någon från vad som är hans. Av sin egendom skall han ge åt sina söner. Bland mitt folk skall ingen drivas bort från vad som är hans.
Ingenting ska tas i förtryck och ordningen är fortsatt bevarad.
Beskyddet av Änkor och Föräldralösa Barn
Gud är beskyddare av de försvarslösa och återgällning följer från Gud.
Johannesevangeliet 19:26 När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade sade han till sin mor: ”Kvinna, där är din son.”
Kyrkan är därför den plats där ansvaret för familjen vilar. Mariam hade fyra söner och ett antal döttrar när Kristus fällde följande uttalande till Johannes.
Johannesevangeliet 19:27 Sedan sade han till lärjungen: ”Där är din mor.” Från den stunden hade hon sitt hem hos lärjungen.
Kristus bröder kom in i kyrkan och verkade mäktigt som äldste av kyrkan, men detta påverkade inte poängen som uttalades här.
Psaltaren 68:5-6 5 Sjung till Guds ära, lova hans namn, hylla honom som rider på molnen! Herren är hans namn, jubla inför honom, 6 de faderlösas fader, änkornas försvarare, Gud i sin heliga boning.
Gud kommer att ta upp änkornas och de faderslösas sak (jfr Jes. 10:2 ff, Jer. 49:11). Gud fördömmer starkt föroreningen av Israel genom profeten Hesekel. I detta sammanhang är nationen fördömd, för de tog lätt på sina fäder och mödrar och begick otukt och andlig förorening (jfr Hes. 22:1-6) och för detta skall Gud skingra Israel (jfr. 5 Mos. 4:27; 28:25, 64).
Andra Mosebok 22:21-24 21 En invandrare får du inte kränka eller förtrycka: ni var ju själva invandrare i Egypten. 22 Änkor och faderlösa får ni inte behandla illa. 23 Om du behandlar dem illa och de ropar till mig, skall jag lyssna till deras klagorop. 24 Min vrede skall väckas, och jag skall döda er med svärd, så att era hustrur blir änkor och era barn blir faderlösa.
Beskydd av Främlingen och den Inhyrde Arbetaren som en del av Guds Familj
Lagen rörande förtryck utsträcks att gälla för alla inhyrda tjänare, fria såväl som bundna och till fämlingar.
Tredje Mosebok 25:14 Om du säljer åt din landsman eller köper av honom, skall du inte göra något orätt.
Tredje Mosebok 25:17 Ni skall inte göra orätt mot varandra; du skall frukta din Gud, ty jag är Herren, er Gud.
Andra Mosebok 23:9 En invandrare får du inte förtrycka. Ni vet hur det är att vara invandrare, ni var ju själva invandrare i Egypten.
För vi har bara en Fader och bara en Gud skapade oss alla (Mal. 2:10). Gud som Fader sfrälser Israels barn och återupprättar dem. (jfr. Jes. 49:15-26). Till och med våra fiender skall beskyddas från deras egen försummelse.
Andra Mosebok 23:5 Och om du ser att din oväns åsna har segnat ner under sin börda, får du inte lämna honom utan hjälp: du måste hjälpa honom att lasta av djuret.
Älska därför främlingen för ni var främlingar i Egyptens land (5 Mos. 10:19).
Folken av avgudadyrkare skall inte tillåtas några bosättningar, och skall ytterst bli utplånade från att vara bland Israels barn och sönerna till den Levande Guden (5 Mos. 7:1-26). För det är inte på grund av Israels rättfärdighet, utan på grund av deras orättfärdighet som de skall bli förstörda. (jfr. 5 Mos. 9:1-29).
Denna uppenbara konflikt i syftet med lagen, är förd till upprätthållandet av familjen den sociala ordningen och förhållandet i samhället, krävt i deras förhållande till Gud. Avgudadyrkan skall bli utplånat från samhället.
Rätt till Liv inom Familjen och Förhållandet till det Sjätte Budordet
Ansvaret att skydda familjen är överfört
och vilar hos föräldrarna och ofta är detta ansvar försäkrat av Gud som vi ser
från Andra Mosebok 2:1-10.
Den världslige guden eftersöker de utvaldas liv. Han försökte förstöra MOses och Israels Barn. (2 Mos. 2:1-10). på liknande sätt försökte han förstöra Messias (Matt. 2:1-23). Han försöker fortfarande förstöra nationen och folket och Kyrkan som är Israel (Upp. 12:13-18).
Det är familjens ansvar att skydda livet inom nationen och folket. Gud kommer att uppresa vår frälsning. Messias skall återkomma för att frälsa de som enträget har väntat honom. Fram till den tiden så prövas kyrkan och anklagas och renas genom förföljelsens eld.
Varje barn som hotar livet hos en förälder ger upp sitt eget liv enligt texterna ovan.
Detta utreds även i uppsatsen Lagen och det Sjätte Budordet [259].
Familjelag och Samhällelig Kontroll genom Domsrådet i Krig och Fred
Familjelagstiftningen är ett omfattande ramverk i sin egen rätt.
Det följer ur dessa texter och texterna rörande Lagen och det Sjunde Budordet [260] att skilsmässa är tillåtet, men Gud avskyr Skilsmässa.
Lösaktighet är orsaken till skilsmässa, och det är den fysiska motsvarigheten till avgudadyrkan. Malaki sändes till Juda för att folket hade fortsatt att föra in dyrkan och tillbedjan av främmande slag in i Israels folk och ingått äktenskap med döttrar till folk med dessa främmande gudar. Av denna orsak sändes de slutligen in i fångenskap. Sålunda är rättelser av individerna föräldrarnas ärende. Den slutgiltiga makten och föräldern är Gud som bestraffar folket och nationen som nationens familj.
Malaki 2:10-17 10 Har vi inte alla en och samme fader? Är vi inte skapade av en och samme Gud? Varför handlar vi då trolöst mot varandra och kränker det förbund som våra fäder slöt? 11 Juda handlar trolöst, och man begår skändligheter i Israel och i Jerusalem. Juda vanhelgar den heliga plats som Herren älskar, och han äktar en främmande guds dotter. 12 Må Herren ur Jakobs boningar utrota den som gör så, vem det vara månde, även om han frambär offer åt Herren Sebaot. 13 Och dessutom gör ni detta: ni dränker Herrens altare i tårar, ni gråter och ni suckar, eftersom han inte längre vill se åt era offergåvor och ta emot något av er. 14 Då säger ni: ”Varför?” Därför att Herren var vittne vid föreningen mellan dig och din ungdoms hustru, som du är trolös mot trots er gemenskap och ert äktenskapsförbund. 15 [---] Var inte trolös mot din ungdoms hustru! 16 Den som åsidosätter sin hustru och skiljer sig från henne, säger Herren, Israels Gud, han fläckar sig med orättfärdighet, säger Herren Sebaot. För er egen skull, var på er vakt, var inte trolösa! 17 Herren kommer för att döma Ni tröttar ut Herren med era ord. Men då säger ni: ”Hur då tröttar ut?” Genom att säga: ”Den som gör det onda är god i Herrens ögon. Sådana tycker han om.” Eller säga: ”Var är Guds rättvisa?”
Skilsmässa tillåts för folket på grund av deras hjärtans hårdhet och den icke omvända naturen i deras tänkande, men så skall det inte vara med de utvalda.
Konsekventuellt finns det två nivåer av giftermål och äktenskap i samhället. Det första finns bland de odöpta, eller mellan de odöpta och de utvalda, och det andra är mellan två människor i tro. Ursprunglingen framgår det att det var Guds mening, att mannen skulle ha en fru (1 Mos. 2:24) men detta tycks ha åsidosatts av Patriarkerna, med Guds samtycke.Äktenskapets ordning illustrerar individernas förhållande och nationens förhållande till Gud och därför är trohet en egenskap hos äktenskapets sakrament.
Ur Torahn och tolkningarna upp till och inklusive Kristus, finns ett stort antal aspekter som kräver en förklaring inom det sjunde budordet. Begränsningen i antalet fruar en man får ha inom nationerna och folken, är en underordnad faktor inom deras egna föreskrifter. Koranen följer de flesta rabbinska traditioner, vilka sätter antalet till fyra (vissa rabbiner utsträcker detta till fem) för den vanlige mannen och arton för kungen.
Nya Testamentet begränsar antalet till en för de äldste. Ingen man kan bli en äldste om han har fler än en fru (1Tim. 3:2; Titus 1:6). De äldste skall ingå äktenskap, eftersom äktenskap är skyldighet för alla män under det ansvar som gavs till Adam.
Sålunda kan en man skilja sig och åter ingå äktenskap innan han inträder in till kyrkan, men får ej skilja sig efter det att han blivit en del av kyrkan, förutom på mycket speciella grunder.
Dessa är angivna av Messias och gås igenom i uppsatsen Lagen och det Sjunde Budordet [260].
Förhållandet till familjen upphör i och med äktenskapet, och sålunda krävs föräldrarnas medgivande under Guds lag.
Andra Mosebok 22:16-17 16 Om någon förför en flicka som inte är trolovad och ligger med henne, skall han betala brudpriset och ta henne till hustru. 17 Om hennes far vägrar att ge henne åt honom, skall han betala en summa som motsvarar brudpriset för en orörd flicka.
Sålunde krävs faderns samtycke för hans dotter även om hon är komprometterad under lagen.
Äktenskapslöftena undertrckande vid den ena partens dödsfall (Matt. 22:29; Mark. 12:24-25).
De komplicerade frågorna rörande äktenskap och skilsmässa är täckta inom lagarna i det sjunde budordet.
Familjen är nationens byggstenar och också Guds plan. Angrepp på äktenskapet som institution, är ett angrepp mot familjen och också Guds plan. Ingen person kan vara medlem i kyrkan och bortse från lagarna rörande äktenskap och skyldigheterna gentemot familjen.
Allt liv springer ur familjeenheten och flödar mot nationen. Så är även kontrollen av livet först och främst vilande på familjen och därefter på nationen.
Det femte budordet pekar mot Messias, som agerar som vår evige fader under hans evige Fader, som är Gud den Högste, och som allena är odödlig och som ingen människa någonsin sett eller kan se (1 Tim 6:16) eller har hört Hans röst vid något enda tillfälle (Joh. 5:37). Varje fader står i Messias plats och hans fru står i kyrkans plats. De är ansvariga inför Gud för sina uppdrag. Överhuvudet för varje människa är Kristus och överhuvud för Kristus är Gud Ef. 5:23).
Femte Mosebok 18:9-22 9 När du kommer till det land som Herren, din Gud, vill ge dig får du inte ta efter de skändligheter som folken där begår.10 Hos dig får det inte finnas någon som offrar sin son eller sin dotter på bålet, ingen spåman, teckentydare, svartkonstnär eller trollkarl, 11 ingen som ägnar sig åt besvärjelser, som rådfrågar de dödas andar eller spådomsandar och söker vägledning hos de avlidna. 12 Herren avskyr alla som gör detta, och det är sådana skändligheter som gör att Herren, din Gud, driver undan folken för dig. 13 Du skall vara fläckfri inför Herren, din Gud. 14 Dessa folk som du skall driva undan lyssnar till teckentydare och spåmän, men dig har Herren, din Gud, inte tillåtit att göra så. 15 Herren, din Gud, skall låta en profet lik mig träda fram hos dig ur dina bröders led. Honom skall ni lyssna till. 16 Det var om detta du bad Herren, din Gud, när ni var församlade vid Horeb. Du sade: ”Jag vill inte höra Herrens, min Guds, röst igen, och denna väldiga eld vill jag inte mera se, ty då kommer jag att dö.” 17 Då sade Herren till mig: ”Vad de säger är riktigt. 18 Jag skall låta en profet lik dig träda fram ur deras bröders led. Jag skall lägga mina ord i hans mun, och han skall förkunna för dem allt vad jag befaller honom. 19 Men om någon inte lyssnar till mina ord, de ord han talar i mitt namn, skall jag utkräva vedergällning av den mannen. 20 Och den profet som är så förmäten att han i mitt namn förkunnar något som jag inte har befallt honom att säga, eller som talar i andra gudars namn, den profeten skall dö.” 21 Kanske tänker du: ”Hur skall vi veta att ett budskap inte kommer från Herren?” 22 När profeten har talat i Herrens namn men hans ord inte slår in och går i uppfyllelse, då kommer det budskapet inte från Herren. Det är profeten som i sin förmätenhet har förkunnat det. Låt dig inte skrämmas av honom.
Din
tron är Guds tron
Därför har Gud din Gud smort dig med glädjens olja över dina partners (Ps 45:6-7; Heb. 1:8-9).
Jesaja 9:6 Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. (Stora Rådets Budbärare eller Ängel LXX),
Till honom vänder vi oss som till det eviga överhuvudet för vår familj, som till prinsen av prinsar. Bibeln talar om för oss att det finns många faderskap (Ef. 3:14), och alla är under den Ende Sanne Guden (Joh. 17:3).
Vi är Kristus brudar och under hans styre skall vi instruera världen, som vår familj, både i tusenårsriket och under den Andra Återuppståndelsen (jfr. Upp. 20:1-15).
Endast genom att förstå att vi måste bli till en familj under Gud, med Gud handlande inom oss som en förlängd varelse som kallas och handlar som Gud, så kan vi förstå innebörden och betydelsen i det Andra Stora Budet: Du skall älska din nästa såsom du älskar dig själv. Du är förutbestämd att bli till Gudar, alla ni söner av den Högste och Skriften kan inte brytas (Joh. 10:34-35).
q